<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372</id><updated>2012-02-28T23:50:56.941-08:00</updated><category term='Vietnam'/><category term='Korea'/><category term='MRSM Kuala Klawang'/><category term='Gajah'/><category term='Sick'/><category term='Award'/><category term='Academic'/><category term='Critical thinking'/><category term='Family'/><category term='MTM'/><category term='Friends'/><category term='Hantu'/><category term='Parody'/><category term='Tour'/><category term='Lonely'/><category term='Penipuan'/><category term='Adventure'/><category term='Kerja'/><category term='Cuti'/><category term='PLKN'/><category term='Bully'/><category term='Food'/><category term='Sedih'/><category term='Disaster'/><category term='Book'/><category term='AwesomeThings'/><category term='Kuala Gandah'/><category term='Mimpi'/><category term='Babi'/><category term='Boarding School'/><category term='Out-of-Topic'/><category term='Muslim'/><category term='TV'/><category term='Kisah hantu'/><category term='Entertainment'/><category term='Birthday'/><category term='Poem'/><category term='Art'/><category term='Fun'/><category term='Camping'/><category term='Unilife'/><category term='Industrial Training'/><category term='Kejam'/><category term='Politic'/><category term='Driving'/><category term='Love'/><category term='Triumph'/><category term='Anggun'/><category term='Sosial'/><category term='Brainstorming'/><category term='Sekolah'/><title type='text'>Kisah Seorang Budak U</title><subtitle type='html'>Budak U kembali sebagai Budak Pascasiswazah</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>135</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-848701831315410459</id><published>2012-02-18T08:31:00.001-08:00</published><updated>2012-02-18T08:31:49.418-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><title type='text'>Jadam</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/jadam.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;“Ke manakah kau? Ke manakah?” aku berbisik sunyi kepada sang angin. Moga bisikan halus itu sampai kepada kau. Semoga gelora sang angin mampu tersampai kepada kau dalam panjang gelombang tertentu; moga kau mendengar. &lt;p&gt;“Ke mana kau?” kataku cemas; masih dengan berbisik. &lt;p&gt;Baru semalam kau katakan kepadaku kau suka kepadaku. Kau kata kau cemburu aku suka kepada orang yang selain kau. Kata kau “lepaskan dia untukku”. &lt;p&gt;Dan malam ini kau lesap semula ke dalam kejamnya pekat malam. Kau menghilang semula. &lt;p&gt;Malam kelmarin, ketika aku sedang hampir ingin berbicara kepadanya, “bahawasanya aku terasa aku mula mencintai ...”dan lalu kau memintas dan tersenyum kepadaku. “Aku pun suka pada kau” &lt;p&gt;“Eh, siapa?” &lt;p&gt;Dan kau mengarahkan telunjuk kau sepintas; tepat mengenai dadaku. Lalu kau tersenyum. &lt;p&gt;“Kau.” &lt;p&gt;Lalu aku terdiam. Aku memendam perasaanku terhadapnya; dan kini kau datang dengan kejujuran kau yang memusnahkan kejujuran aku. Kau menghancurkan peluang untukku mencari bahagia dengan mempergunakan ketidakmampuanku untuk menghancurkan hati kau. &lt;p&gt;Aku tidak sampai hati memalukan kau di hadapannya. Untuk menolak kau di hadapannya. Dan kau mempergunakan kelemahan aku untuk mencari bahagia kau.  &lt;p&gt;Lalu aku tersenyum kepadanya. Aku pergi. Kau mengekori. Dan kata kau “kita harus bersama. Aku sudah lama menyukai kau.” &lt;p&gt;Dan aku menangis serta-merta. “Kenapa setelah lama aku menunggu, baru kau mengatakannya sekarang? Kau tahu aku sudah lama mengasihi kau lebih dari batas yang harus!”  &lt;p&gt;Dan kau mencuka. “Maafkan aku”. Kata kau. Permohonan maaf kau sama seperti jadam. Menyembuh tetapi pahit. Pahit.  &lt;p&gt;Dan kini kau menghilang pula. Aku kegelisahan. Ketakutan. Kesejukan.  &lt;p&gt;“Pulanglah. Pulanglah. Kita harus bicara.” Aku berbisik. Kali yang penghabisan. &lt;p&gt;Dan kau pahit dan gelap seperti jadam. Kau penyembuhku. Dan kau sudah larut ke dalam pekat malam.  &lt;p&gt;Dan akhirnya aku tersedar aku masih di kuburan, bila mataku mengizinkan aku melihat nisan-nisan yang berceracak. Dan bagai tersedar dari sebuah mimpi, aku tersedar aku sedang berdiri di sebelah pusara kau. Yang masih merah. Dengan emosi. Masih merah dengan dendam.  &lt;p&gt;“Kembalilah, kita harus bicara.” Dan kali itu kuhitung, sudah hampir kali keseratus lima puluh air mataku gugur. Dan gugur lagi buat sekelian kalinya bila aku menyedari perbualan kita semalam hanyalah mainan mindaku. Kesedaranku menghalang aku daripada melupakan kau. Dan itu menghantuiku untuk merasa bahagia semula.  &lt;p&gt;Dan suaraku terus merendah ke dalam esak tangis kesalanku sewaktu aku menyebut namamu. Benar-benar di tanah kuburan. Betul-betul di sebelah pusara kau. Dan dalam kekesalan yang agung, aku berharap kau mampu menjelma semula. Berharap kau mampu bangkit semula. Berharap supaya kau menemaniku semula. Berharap supaya kau muncul di hadapanku dan tahu aku menyesali setiap satu perkataan kejam yang aku lemparkan terhadap kau.  &lt;p&gt;Dan aku benar-benar berharap bahawa mimpi boleh membawa semua penderitaan itu pergi. Benar-benar aku berharap bahawa kemaafan kau kepadaku tidak dibawa pergi ke sana bersama pemergian kau yang terakhir.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:190c242e-5e2b-4ea8-9c35-b1fa8b1bee10" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=jadam" rel="tag"&gt;jadam&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-848701831315410459?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/848701831315410459/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/jadam.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/848701831315410459'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/848701831315410459'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/jadam.html' title='Jadam'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-5851391213229206934</id><published>2012-02-18T03:29:00.001-08:00</published><updated>2012-02-18T03:29:39.673-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sick'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>Nanah</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/nanah.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Kudis-kudis buta merebak di kaki. Semua hadiah dari nyamuk jahanam. Malam-malam kena gigit dengan nyamuk dekat kaki; saya garu-garu dengan kuku kaki. Me gusta! Sedap-sedap garu-garu sambil mata pejam, bibir ketap-ketap. Walhasil, bekas gigitan nyamuk digaru-garu dari busut kecik jadi berdarah. Dari berdarah jadi kudis.  &lt;p&gt;Dan besok bila pergi fakulti pakai stokin dan kasut, peluh-peluh yang terperap dekat 9 jam dekat bahagian kaki merubah kudis jadi berair. Dari berair jadi makin gatal. Sebab gatal digaru-garu lagi sambil ketap-ketap bibir.  &lt;p&gt;Dan malamnya nyamuk jahanam gigit-gigit lagi bahagian kaki yang belum berkudis. Lalu busut kecil gatal muncul, digaru sampai berdarah dengan kuku kaki. Bibir mengetap; mata elok terpejam.  &lt;p&gt;Besok kudis yang belum betul kering ditutup stokin dan kasut; terperap sampai 9 jam. Cuma dibuka untuk solat Zuhur. Lalu kudisnya berair; dan kudis yang berair dari hari-hari sebelumnya menjadi bernanah.  &lt;p&gt;Dan belum sempat satu pun kudis bernanah itu sembuh, amanah menyempurnakan kajian datang lagi. Mengumpul sampel dalam ladang kelapa sawit. Belum lagi dikira Broga yang dipanjat. Makin teruk kudis-kudis sebab peluh. Dari bahagian atas tumit, dekat kekura kaki pun dah berkudis.  &lt;p&gt;Bila mandi sabun Antabax dicop “Fresh” disapu bagai nak rak, ditenyeh-tenyeh dekat kaki. Tapi malamnya nyamuk menggigit lagi. Nak kata darah manis, bukan bertunang lagi tuan empunya badan! Berkudis-kudislah lagi, berkuping-kuping. Berair, bernanah. Sakit hati yang teramat dengan si nyamuk! Dah pasang semua jenis ubat nyamuk; yang berasap, yang elektrik, yang sembur. Semua tak jalan. Spesies mutant mana entah nyamuk-nyamuk betina ni semua.  &lt;p&gt;Lalu dah buat keputusan taknak pakai kasut pergi fakulti. Demi kemaslahatan diri sendiri dan demi afiat segera bahagian kaki berkudis khususnya. Bagaimanalah nak berkasut kalau hanya memudaratkan diri. Tapi bagaimanalah nak bekerja di makmal kalau tidak berkasut? Nanti tertumpah asid bagaimana? Setiap hari main dengan asid menghakis.  &lt;p&gt;Susah. Susah. Lagi-lagi bila ditegur mereka yang prihatin. Mana kasut ni? Tak boleh tak pakai kasut buat lab! Bagaimanalah. Kita tak tau mana lagi mudarat; kudis yang memang bernanah atau risiko asid tumpah?  &lt;p&gt;Dugaan. Harus selalu berfikiran kritis. Harus. Nanti kita ketemukan jawapannya. Bagaimana buat kerja makmal kalau tidak berkasut? Saya sudah sedia dengan hipotesisnya. Dan bersedia dengan pertanyaan prihatin mereka, tentunya. Saya terpaksa kak, saya terpaksa! (sila baca dengan nada Tipah Tertipu) &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;br&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:666f7d6d-fcc2-441f-9f96-5e91bca91d90" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=nyamuk" rel="tag"&gt;nyamuk&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kudis+bernanah" rel="tag"&gt;kudis bernanah&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-5851391213229206934?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/5851391213229206934/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/nanah.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5851391213229206934'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5851391213229206934'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/nanah.html' title='Nanah'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-716705117322975050</id><published>2012-02-13T04:07:00.001-08:00</published><updated>2012-02-14T05:43:07.484-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Family'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Triumph'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bully'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sekolah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><title type='text'>Darjah Satu</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/darjah-satu.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Semalam saya keluar gunting rambut naik basikal. Dalam perjalanan balik tu, hujan turun selebat-lebatnya. Saya singgah dekat masjid kejap. Lepas dah reda sikit baliklah kolej.  &lt;p&gt;Dekat kolej, tengok ramai gila budak sekolah. Dari sekolah mana entah. Riuh semuanya. Budak-budak sekolah rendah pakai baju T-shirt merah. Tak taulah deorang datang dari mana buat apa dekat sini. Lawatan sambil belajar kot.  &lt;p&gt;Boleh pulak terlupa bawak kunci masa tu kan. Terpaksalah tunggu roommate balik. Tunggu dekat luar.  &lt;p&gt;Tiba-tiba bila dengar budak-budak ni riuh-rendah, teringat masa masuk sekolah dulu. Kelakar pulak rasanya.  &lt;p&gt;Mula-mula masa kecik mestilah kita tak tahu umur sendiri kan. So tak tahu pun umur kita cukup tak nak masuk tadika, umur berapa nak masuk darjah satu.  &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;#1&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;Dulu saya tadika sekejap je dekat Tadika KEMAS, tapi tak lama sebab saya kuat mengamuk. Dulu kena berteman. Setiap hari Mak atau abang dengan kakak saya kena tunggu saya dekat tadika sampai habis tadika pukul 12. Saya tak boleh ditinggalkan sorang-sorang dekat tadika, nanti saya mengamuk (malu2...). pernah sekali saya mengamuk, saya tumbangkan satu almari penuh permainan. Ha, mampu?  &lt;p&gt;Cikgu ambik bulu ayam, dia rotan-rotan kaki saya. Saya lari dekat celah almari, murid-murid lain berkumpul belakang cikgu buat kecoh. Ceh, gelabah je budak-budak kecik ni! Cikgu rotan-rotan kaki saya puas-puas hati, masa tu saya bersandar dekat dinding. Saya pun sepak-sepak la cikgu sebab cikgu rotan saya. Budak-budak tadika lain semua jerit-jerit dekat cikgu suruh pukul kuat lagi. Batu api semua. Saya bukannya budak nakal atau jahat, tapi saya seorang yang memberontak dengan cara sendiri.  &lt;p&gt;So dipendekkan cerita, last sekali saya pun diberhentikan sebab terlampau banyak melakukan kemusnahan. Mak pun tak larat nak teman hari-hari dekat tadika. Duduklah rumah main lego dengan adik-adik saya. Lagi syok! Budak-budak lain kena pergi tadika, saya duduk rumah main lego, petang main pasir. Kadang-kadang Abah bawak pergi kebun getah dia.  &lt;p&gt;Sampailah satu pagi tu, Mak suruh saya siap cepat-cepat. Mak bawak saya keluar rumah senyap-senyap, takut adik-adik saya nak mengikut. Kami pun naik bas pergi bandar Temerloh.  &lt;p&gt;Rupanya Mak belikan baju sekolah, beg sekolah, kasut sekolah, dan kelengkapan-kelengkapan lain sekolah yang sewaktu dengannya untuk saya. Rupanya saya dah cukup umur nak masuk sekolah rendah. Oh yeah! Konon-kononnya excited la.  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;#2&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Hari pendaftaran tu, Mak dengan Abah bawak saya pergi sekolah. Mestilah tak tau apa-apa. Pelik sangat, sebab dia buat taklimat dekat kantin sekolah. Pulak tu, takde pulak dia jemput ibu bapa duduk. Semua berdiri.  &lt;p&gt;Budak-budak lain dah siap pakai baju sekolah, tapi saya pakai T-shirt biasa je. Tak start sekolah lagi pun masa tu, pendaftaran je dulu. Masa Mak dengan Abah dengar taklimat tu, saya main dekat longkang. Baik gila akhlak! Penatlah Mak marah-marah saya masa tu. Tapi saya bukan nakal, kuat main-main je. So tak dengar cakap Mak. Saya main lompat-lompat dekat longkang kantin sekolah.  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;#3&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Darjah 1 dulu sekolah sesi petang. So hari pertama De siapkan saya pergi sekolah tengahari tu. Baju saya dulu baju biasa je. Tak ingat dah brand apa. Dulu jenama paling grand ialah Canggih. Ada satu rumour antara budak sekolah yang cakap baju Canggih ni mahal sebab tak payah gosok. Dia akan licin sendiri. Sampai sekarang saya tak sure betul ke tak. Lepas tu kasut sekolah saya jenama Twinkle, percuma dengan jadual untuk setiap pembelian. Dekat jadual tu ada gambar budak sekolah main biola and ada keluar not muzik dari biola dia. Mak sikatkan rambut saya, tak reti sikat sendiri. Hehe. Sampai Darjah 6 Mak sikat rambut.  &lt;p&gt;Hari pertama sekolah, Abah hantar saya dengan La naik kereta lama Abah. La masuk darjah tiga. Abah teman saya masuk dalam kelas. Abah suruh saya duduk dekat satu meja, lepas tu Abah berdiri dekat belakang kelas. Mata saya melilau dekat sekeliling kelas; tengok ‘rakan-rakan sedarjah’ yang lain; sekali sekala saya pandang Abah dekat belakang, takut kot-kot Abah balik.  &lt;p&gt;Abah borak-borak dengan parents budak lain. Saya ingat masa tu saya tenung botol air minum saya jenama Sphere, yang ada gambar burung ceduk air laut. Sumpah ingat lagi! Tak lama tu cikgu masuk. Cikgu perempuan. Cikgu senyum je. Lepas tu cikgu suruh semua parents balik. Saya tak faham, tapi Abah datang dekat saya. Abah cakap “Abah balik dulu ye!”  &lt;p&gt;Saya jadi bingung sekejap. Kenapa Abah tak bagitau apa yang saya kena buat ni? Apa yang saya kena buat dekat sekolah? Saya pandang Abah keluar dari pintu, lepas tu rasa macam nak nangis. Saya tak tau kena buat apa dah.  &lt;p&gt;Saya tak ingat sangat dah lepas tu apa yang jadi. Tapi saya ingat nama cikgu tu Cikgu Hayati; saya still ingat muka dengan suara dia. Dan jugak bau perfume dia. Bila saya bau perfume macam perfume dia, automatically saya akan ingat masa saya darjah satu dulu. Dan saya ingat Cikgu Hayati dah kenal sorang classmate saya, which is Amil Amirul namanya. Tak salah saya, Amirul ialah anak sedara dia.  &lt;p&gt;Jadi cikgu jadi sangat friendly dengan dia. Dan Amirul jadi ketua darjah masa tu. (Ni salah ingat. Amirul kata bukan dia. Rupanya Aqim Marzuki ketua darjah, Amirul penolong jek!) Saya tak ingat dah apa yang berlaku, tapi saya tahu hari pertama sekolah dulu saya tak nangis pun. Tapi takut-takut jelah.  &lt;p&gt;Petang tu balik sekolah, masa tu saya kencing dekat longkang sebelah rumah saya (budak kecik lagi masa tu OK, mestilah tak segan). Lepas tu sepupu saya excited datang dekat saya sebab nak tau pengalaman masuk sekolah. Kurang asam betul! Terus tak jadi kencing.  &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;#4&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;Saya ingat masa 1st test dekat sekolah, saya bawak balik kertas ujian Matematik. Lepas tu bawak balik rumah, Mak dengan abang dengan kakak saya betulkan jawapan saya. Besok saya pulang dekat Cikgu kertas tu dengan muka innocent gila babas, tergelak cikgu. Saya dapat 100% ujian tu.  &lt;p&gt;Saya ingat lagi, saya tak berani buang air dekat tandas sekolah. Selain busuk, rasa tak selesa sangat nak buang air dekat tempat lain selain rumah. Rasa geli. Tambahan pulak tandas sekolah saya selalu sangat ada benda dalam mangkuk jamban. Budak-budak kecik bukan reti nak flush atau at least jirus najis dia.  &lt;p&gt;Pernah sebab nak terkencing sangat, saya sepak-sepak kaki meja. Cikgu pun tanyalah “Awak nak kencing ke awak hentak-hentak kaki ni?” kalau benda ni berlaku masa sekarang, mesti saya panggil cikgu ni troll. Sebab dia senyum troll. Dia dah tau saya nak kencing, tapi sengaja buat-buat tanya.  &lt;p&gt;“Eh, takdelah cikgu!” saya terkejut cikgu tau saya nak kencing. Tapi kalau cikgu kasi saya kencing pun bukan saya nak kencing dekat sekolah! Tak sanggup! Lepas lama-lama tu baru saya boleh kencing dekat sekolah, dah tak tahan tahan dah.  &lt;p&gt;Tapi paling tak boleh lupa classmate saya nama Akmal pernah berak sekali dalam kelas. Masa tu bau busuk. Banyak kali cikgu tanya siapa berak, tapi dia tak mengaku. Lepas lama-lama barulah dia kata dia berak. Cait! Pengotor betul! Mujur rumah dia dekat. Cikgu suruh dia balik terus. Tapi sebelum tu tak salah saya cikgu yang basuh berak dia. hahaha. Yang ni tak dapat dipastikan sumbernya sebab takde siapa tahu apa yang berlaku masa cikgu hantar dia pergi tandas. Sebelum balik dia lambai-lambai tangan dekat kitorang dari luar kelas. Muka seronok je dapat balik awal.  &lt;p&gt;Mula-mula keluarga saya ingat saya takkan excel sangat masa darjah satu. Sebab tadika pun tak habis. Tapi dalam masa berapa bulan je, saya dapat nombor top ten. Pelik jugaklah, sebab masa tu tak tahu apa-apa pun. Belajar ikut cikgu je. Takde pergi tuisyen pun. Belajar pun main-main. Biasalah, budak-budak.  &lt;p&gt;Masa Darjah Satu saya rehat dengan kakak saya, La. Pergi dengan balik sekolah pun dengan dia. Selalu waktu rehat dulu bukan berehat pun, makan lepas tu main lari-lari. Masa nilah saya belajar main cuit tiang, ais krim soda, tan duduk dan permainan tepuk-tepuk (terms sendiri untuk permainan yang melibatkan nyanyian yang disynchronisekan dengan tepukan tangan). Lepas tu La ajar saya makan ais krim Duck yang harga 20sen tapi sangat sedap! Ais krim vanila dibalut dengan coklat. Yang jual ais krim ni seorang uncle yang jual aiskrim tepi pagar padang bola jaring. Ais krim ni dipanggil ais krim Duck sebab pembalut dia ada gambar seekor itik ala2 Donald Duck. Sekarang ni kalau wujud lagi ais krim ni pun mesti harga dia lebih 50sen.  &lt;p&gt;Masa tu rasanya bulan puasa, tapi Abah tak bagi puasa sangat. Takut saya tak larat. Sampai dekat kantin nanti La belikan saya air sirap 20sen dalam cawan.  &lt;p&gt;Masa Darjah Satu, saya duduk kelas terakhir, 1 Melati. Sebab kelas paling belakang, so kelas paling hujung dekat blok. Kitorang selalu main dekat belakang kelas. Bila cikgu datang, akan ada seorang informer yang bagitau. Kami pun cepat-cepat lari masuk kelas.  &lt;p&gt;Saya ingat lagi susunan dalam kelas. Duduk dalam kumpulan 6 orang. Selalunya kumpulan akan dibahagikan mengikut keputusan ujian. Dulu kumpulan saya ada Sheikh Muhammad Faiz (saya selalu ajuk nama dia macam bunyi kuali panas, ‘she she’), Shakira, Nabila, dengan beberapa lagi budak yang saya tak ingat. Pernah satu hari tu, Shakira rosakkan cermin pengasah pensil saya sampai saya menangis. Kan ada pengasah yang belakang dia ada cermin tu? Ingat tak? Sekarang tak tahulah ada lagi ke tak pengasah macam tu.  &lt;p&gt;Nabila pulak budak yang agak kontroversi. Dia selalu kena marah sebab tak hantar kerja sekolah. Pernah cikgu ugut nak campak dia dalam kolam sebab dia tak hantar buku latihan. Meraung-raung Nabila dalam kelas. “Tak nak! Tak nak!” Cikgu dah tarik dah tangan dia nak hantar dia keluar.  &lt;p&gt;Masa kecik dulu, Abah selalu suruh botakkan kepala. Sebab katanya senang. Satu hari tu Abah hantar saya pergi kedai gunting, dia suruh botak. Balik tu saya menangis dalam kereta. Lepas tu sampai rumah saya basuh rambut saya banyak kali. De tanya saya “Buat apa awak basuh kepala banyak kali ni?”  &lt;p&gt;Saya jawab “Nak bagi rambut cepat tumbuh!” Lepas tu dia gelak. “Awak ingat rambut ni macam pokok ke?”  &lt;p&gt;Besok tu, saya pakai topi pergi sekolah sebab malu (kagum. Kecik-kecik pun dah ada konsep malu). Cikgu-cikgu buat donno je, sampailah cikgu English saya, Teacher Shamsiah masuk. Dia tak puas hati tengok saya pakai topi dalam kelas, dia kata “dalam kelas buat apa nak pakai topi? Bukan ada matahari pun!”  &lt;p&gt;Dia tarik topi saya. Na! Dia tengok saya dah botak, terus dia tergelak (kejam jugak cikgu darjah satu ni ye). Sebab nak cover malu, saya buat-buat bercakap dengan Syahida Syazwani. Dulu kelas saya ada dua orang Syahida; Syahida Syazwani dengan Shaheeda Suhaimi. Masa saya darjah dua tahun depannya, kakak Shaheeda Suhaimi meninggal kena bunuh.  &lt;p&gt;Saya tak tahu kenapa saya cepat tangkap English, padahal memang dekat rumah tak pernah cakap pun. Cepat jugaklah saya faham dan membaca perkataan English walapun mula-mula macam hampeh. Pernah sekali tu ujian lisan rasanya, sorang-sorang kena cakap perkataan English. Teacher Shamsiah tunjuk ayat, dia suruh baca. Masa saya tu, kena baca ‘Stand Up. Sit Down’. Tapi budak lain ramai yang tak pass.  &lt;p&gt;Itulah serba sedikit memori yang saya ingat masa Darjah Satu. Lepas tu bila exam nak masuk Darjah Dua, dapat masuk kelas pertama pulak, 2 Cempaka. Jumpa kawan-kawan baru pulak.  &lt;p&gt;Itulah ye setakat ni memori yang saya ingat. InsyaAllah, ada kesempatan lain boleh cerita pulak. Haha.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;  &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:175e6a38-d330-49b4-b8b6-39ce817c002a" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sekolah+rendah" rel="tag"&gt;sekolah rendah&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=darjah+satu" rel="tag"&gt;darjah satu&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-716705117322975050?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/716705117322975050/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/darjah-satu.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/716705117322975050'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/716705117322975050'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/darjah-satu.html' title='Darjah Satu'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-6449675192142243868</id><published>2012-02-06T04:31:00.001-08:00</published><updated>2012-02-06T06:09:37.603-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Muslim'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Politic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><title type='text'>Kristianisasi: Hakikat dan Malaysia</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/kristianisasi-hakikat-dan-malaysia.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-Gs08WeL_USg/Ty_IEKJ7cOI/AAAAAAAAAns/8zmXR7RH2G4/s1600-h/bismillah%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="bismillah" border="0" alt="bismillah" src="http://lh3.ggpht.com/-lp55fuzHTTA/Ty_IFANfyHI/AAAAAAAAAnw/dIwmbQrMCDg/bismillah_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="407" height="143"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Bismillahirrahmanirrahim.&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Salam peeps! How many of you yang suka baca majalah dekat sini? Majalah hiburan? Majalah Bahasa Melayu? Majalah English?  &lt;p&gt;OK, majalah English in particular. Ada sesiapa langgan tak? Oh, come on. Baca pun tak?  &lt;p&gt;OK lah. Never mind. Just so you know, saya salah seorang pelanggan majalah TIME edisi Asia, dan untuk pakej yang saya ambik, dapat dua majalah bulanan free; iaitu Reader’s Digest dengan Knowledge.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-LeJh3Kqc-qY/Ty_IGBOp7LI/AAAAAAAAAmw/DcklBWFhqPQ/s1600-h/Readers_Digest_Cover-8_6_06%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="Readers_Digest_Cover-8_6_06" border="0" alt="Readers_Digest_Cover-8_6_06" src="http://lh5.ggpht.com/-bfh1IeBajpg/Ty_IHCrxUGI/AAAAAAAAAm0/y8IDDRkAl9A/Readers_Digest_Cover-8_6_06_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="207" height="293"&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-9u-qvkT7r3g/Ty_IID03BkI/AAAAAAAAAm8/kOTkF7WE2CM/s1600-h/BBC-Knowledge-Cover%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="BBC-Knowledge-Cover" border="0" alt="BBC-Knowledge-Cover" src="http://lh5.ggpht.com/-jLaqqtgHz4k/Ty_IJMhJRcI/AAAAAAAAAnI/hhynQ29NmgI/BBC-Knowledge-Cover_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="222" height="293"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;I bet you guys mesti tak pernah baca majalah TIME kan? To be honest, bahasa dia agak tinggi dan susah sikit nak faham, dan dia lebih fokus kepada politik semasa dekat Amerika. So kenapa saya langgan jugak kan kalau susah nak faham? Bukan sebab nak budget high class ye.  &lt;p&gt;Pertama, nak improve English, and then nak jugak mengetahui isu semasa dunia dan jugak nak memahami pandangan Amerika terhadap Malaysia. Untuk pengetahuan anda, TIME merupakan majalah yang kuat menyokong Anwar. Mereka jarang mengambil pandangan pemimpin di Malaysia, kecuali Anwar Ibrahim walaupun Anwar Ibrahim bukanlah pemimpin kerajaan. Jadi sekarang anda faham kenapa Anwar suka mengampu Amerika. Sebab mereka sebenarnya penyokong Anwar yang kuat dalam pelbagai isu.  &lt;p&gt;Saya nak cerita tentang satu artikel dalam majalah TIME yang saya baru baca. Masa tu saya dekat fakulti, dan terjumpa longgokan majalah lama dekat depan surau perempuan. Kebetulan, majalah yang atas sekali atas timbunan tu ialah majalah TIME. Dan yang menarik perhatian saya; kulit depan majalah tu ialah lambang salib emas yang digenggam satu tangan, bertajuk; ONWARD, CHRISTIAN SOLDIERS? – A new flock of missionaries has launched a campaign to take the Gospel to Islamic countries. But they could inspire more backlash than belief.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-YTRmbNeSMr0/Ty_IKMhp8TI/AAAAAAAAAnQ/Qo5fc3yDluE/s1600-h/timeaugust2003%25255B4%25255D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="timeaugust2003" border="0" alt="timeaugust2003" src="http://lh6.ggpht.com/-C026slc86ls/Ty_ILtbgCcI/AAAAAAAAAnY/E4dDJyDBUOI/timeaugust2003_thumb%25255B2%25255D.png?imgmax=800" width="345" height="468"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;Dalam Bahasa Melayunya: Mara ke hadapan, tentera Kristian? Sekumpulan mubaligh telah melancarkan kempen untuk membawa Gospel ke negara Islam. Tetapi mereka mungkin menyebabkan lebih banyak reaksi negatif daripada menyebarkan kepercayaan.  &lt;p&gt;OK, kemungkinan besar rakyat Malaysia takkan baca majalah ni, sebab ia ialah edisi Eropah dan bukan Asia, dan saya rasa majalah ni telah dibeli oleh pensyarah saya yang belajar dekat sana masa majalah ni diterbitkan. Untuk pengetahuan anda, kebanyakan majalah antarabangsa berbahasa Inggeris akan diterbitkan dalam 3 edisi untuk setiap isu; iaitu edisi Amerika, Eropah dan Asia. Termasuklah TIME dan Reader’s Digest.  &lt;p&gt;Majalah TIME yang saya jumpa tu bertarikh 4 August 2003. So saya pun bawak balik buku tu dan terus bukak halaman pasal gerakan Kristianisasi di negara Islam.  &lt;p&gt;Tajuknya Missionaries Under Cover (Mubaligh yang Menyamar). Untuk pengetahuan anda, artikel ini ditulis pasca 9/11 dan juga pasca perang Iraq. Artikel ini merupakan satu susulan kepada keganasan yang dialami mubaligh Kristian dan umat Islam yang berjaya dimurtadkan mereka di negara-negara Islam yang terlibat. Segala maklumat di bawah datang daripada artikel tersebut, dan tidak ada daripada sumber luar yang lain.  &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#9bbb59"&gt;&lt;u&gt;PERMULAAN PENYEBARAN DAKYAH KRISTIAN KEPADA UMAT ISLAM&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;Pada Tahun 1970-an, gerakan Kristianisasi telah dipusatkan kepada golongan Amerika Latin, di mana puak Protestan konservatif berlawan dengan Katolik untuk memikat hati golongan msikin, dan untuk yang lebih berani, mereka berdakwah kepada negara Afrika dan Iron Curtain (Tembok Berlin; sekitar Eropah).  &lt;p&gt;Walaubagaimanapun, pada tahun 1974, strategis dakwah bernama Ralph Winter mencadangkan bahawa mereka memfokuskan gerakan Kristianisasi untuk “golongan yang belum terdedah”, iaitu mereka yang belum pernah mendengar Gospel (Bible). Pada tahun 1989, seorang penginjil bernama Luis Bush menunjukkan bahawa golongan yang belum diKristiankan berada dalam latitude ke 10 dan ke 40, yang kebanyakannya merupakan orang miskin, dan ‘diperhambakan’ oleh Islam, Hinduism, Buddhism atau dalam bahasa mudahnya, diperhambakan Syaitan. (bagi mubaligh Kristian, selain agama Kristian, agama lain ialah menyembah Syaitan sebagai Tuhan)  &lt;p&gt;Data daripada Center for the Study of Global Christianity di Gordon-Conwell Theological Seminary di Massachusetts menunjukkan jumlah mubaligh Kristian yang masuk ke negara Islam dari 1982 ke 2001 meningkat sebanyak dua kali ganda – daripada 15,000 kepada lebih 27,000, dan peristiwa 9/11 merupakan antara faktor terpenting yang meningkatkan kegiatan dakwah mereka.  &lt;p&gt;Sama seperti umat Islam, mereka mendakwa ingin menyelamatkan umat manusia. Tetapi dengan cara berbeza iaitu memujuk mereka untuk menyembah Trinity.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;PENDAPAT PENDAKWAH KRISTIAN TENTANG ISLAM&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Ini adalah beberapa pendapat mubaligh Kristian yang dicatat oleh majalah TIME:  &lt;p&gt;&lt;u&gt;&lt;font color="#ff0000"&gt;Barbara&lt;/font&gt;, atau &lt;font color="#ff0000"&gt;Shafira&lt;/font&gt; (nama samarannya ketika berdakwah di Baghdad)&lt;/u&gt;  &lt;p&gt;“Jesus dibangkitkan dari mati dan masih hidup. Muhammad sudah tiada.”  &lt;p&gt;“Dengar cerita mereka (umat Islam). Jangan bertengkar dengan mereka tentang Israel”  &lt;p&gt;“Islam ialah agama di mana Tuhan menyuruh pengikutnya menghantar anak mereka untuk mati demi Dia. Kristianiti ialah agama di mana Tuhan menghantar anakNya untuk mati demi pengikut agamaNya”  &lt;p&gt;“Islam ialah pengganas, Muslim ialah mangsa.”  &lt;p&gt;“Kami berdoa supaya senjata pemusnah besar-besaran iaitu Islam, dihapuskan. Tuhan, kami bersaksi bahawa darahMu cukup untuk mengampunkan setiap Muslim. Ia mencukupi.”  &lt;p&gt;&lt;u&gt;&lt;font color="#00ff00"&gt;Josh&lt;/font&gt;, mubaligh muda berumur 24 tahun.&lt;/u&gt;  &lt;p&gt;“Saya berdoa supaya apabila mereka pergi ke masjid, Jesus akan menjelma kepada mereka. Saya berdoa menentang panggilan itu (azan), - mendoakan supaya azan tidak akan berkesan kepada jiwa mereka.”  &lt;p&gt;&lt;u&gt;&lt;font color="#dd8484"&gt;Henry&lt;/font&gt;, pendakwah di Afrika Utara&lt;/u&gt;  &lt;p&gt;“Tansir bermakna memaksa orang menukar agama, manakala tabshir bermakna berkongsi, menjadi saksi.” – menunjukkan mereka mengkaji Bahasa Arab sebelum menyebarkan Kristian.  &lt;p&gt;&lt;u&gt;&lt;font color="#8064a2"&gt;Robert&lt;/font&gt;, pendakwah Kristian di Iraq&lt;/u&gt;  &lt;p&gt;“Anda mesti faham diplomasi tidak berkesan menentang Syaitan. Jika perisai Syaitan ditembusi (dalam konteks ini, beliau merujuk kepada Iraq), lubang itu akan direbut untuk dimasuki dari pelbagai sudut, dan bila Kristus diisytiharkan di Iraq, huru hara akan berlaku. Tapi untuk Syaitan, itulah tujuan mereka. Untuk menghuru-harakan dunia.”  &lt;p&gt;&lt;u&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Franklin Graham&lt;/font&gt;, penginjil kegemaran Pemerintahan Bush. &lt;/u&gt; &lt;p&gt;“Islam ialah agama yang sangat jahat dan kotor”  &lt;p&gt;&lt;u&gt;Gospel According to Matthew, the Great Commission&lt;/u&gt;:  &lt;p&gt;“Maka pergilah dan carilah murid-murid dari semua negara, baptiskan mereka dengan nama Bapa dan Anak dan Roh Kudus, dan ajarkan mereka untuk mematuhi segala yang saya ajarkan kamu”  &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;u&gt;STRATEGI DAKWAH KRISTIANISASI&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;Mereka memasuki negara-negara Islam terutamanya yang sedang bergolak dan tidak stabil; termasuklah Iraq, Afghanistan dan Palestin. Menurut rekod, kegiatan Kristianisasi menjelma semula selepas pemerintahan Taliban; kerana sewaktu Taliban memerintah Afghanistan, sebarang kegiatan Kristian adalah tidak dibenarkan.  &lt;p&gt;Mereka menggunakan pendekatan yang tidak langsung seperti mengedarkan risalah, menjemput orang ramai yang lalu lalang untuk menonton filem mengenai Jesus, bercakap mengenai Kristus ketika mengedarkan mainan kepada kanak-kanak. Selain itu, ada juga yang berdakwah kepada pemandu teksi kerana pemandu teksi mempunyai kefasihan berbahasa Inggeris yang lebih tinggi berbanding rakyat biasa, seperti yang dilakukan Josh di Iraq.  &lt;p&gt;Walaubagaimanpun, strategi terpenting dakwah Kristianisasi ialah melalui aktiviti kebajikan seperti membina istitusi kebajikan (rumah orang tua, khemah pelarian etc etc) dan menyediakan bantuan kemanusiaan.  &lt;p&gt;Selain itu, dakwah Kristianisasi juga mula disampaikan melalui pendekatan baru; secara tidak rasmi, iaitu mubaligh Kristian tidak lagi berdakwah secara langsung, sebaliknya memasuki sesebuah negara dengan melakukan sesuatu pekerjaan yang kritikal, seperti menjadi jurutera mekanikal, penjual komputer dan mengajar perniagaan. Tugas mereka yang tidak rasmi ialah menyebarkan Kristian di samping melakukan pekerjaan seharian mereka.  &lt;p&gt;Terdapat juga mubaligh yang menyamarkan kepercayaan mereka sebagai salah satu keimanan dalam Islam: seperti menjemput golongan murtad prospek ke “masjid Jesus”, ataupun mengucapkan kalimah shahadah “Aku bersaksi tiada Tuhan melainkan Allah, dan aku bersaksi Nabi Muhammad pesuruh Allah” di hadapan masyarakat Islam.  &lt;p&gt;&lt;font color="#333333"&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;REAKSI &lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; &lt;p&gt;1- Selain umat Islam, terdapat golongan Kristian yang tidak bersetuju dengan kemasukan pendakwah Kristian ke negara-negara Islam ini, termasuklah penulis artikel TIME itu sendiri. Ini kerana kedatangan mereka menyebabkan ketidakstabilan dalam komuniti antara umat Islam dan Kristian yang sebelumnya memang bebas menganut agama kepercayaan masing-masing.  &lt;p&gt;2- Terdapat keganasan yang menimpa golongan mubaligh Kristian. Seorang pembantu jururawat di Lebanon, Bonnie Witherall, 31, misalnya telah ditembak sebanyak 3 kali sehingga mati sewaktu ingin membuka kliniknya pada suatu pagi bulan November 2002. Pembunuhnya tidak dapat ditangkap.  &lt;p&gt;3- Terdapat ramai juga umat Islam yang berjaya dimurtadkan, termasuklah umat Islam Palestin di Tebing Barat. Seorang mubaligh, “Sam”, 46 mendakwa berjaya memurtadkan lebih 100 orang Islam Palestin, dan dia menggelar mereka sebagai ‘hero sebenar’.  &lt;p&gt;4- Untuk keluarga umat Islam yang murtad atau komuniti atau pihak berkuasa tempatan, ada antara mereka ada yang mengambil tindakan sendiri dengan membunuh atau melakukan kekejaman terhadap golongan yang murtad terbabit. Ini boleh berlaku kerana sesetengah kawasan menyatukan undang-undang Islam ke dalam sistem perundangan, yang memungkinkan hukuman dilaksanakan untuk mereka yang meninggalkan agama Islam.  &lt;p&gt;&lt;u&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#4f81bd"&gt;MALAYSIA&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/u&gt;  &lt;p&gt;Memandangkan isu Kristianisasi agak sensitif di Malaysia, agak sukar untuk memberi pendapat tanpa menyinggung mana-mana pihak. Sesetengah pihak mendakwa ia tidak wujud, sesetengah yang lain mendakwa ia hanya mainan politik, dan ada juga yang tahu tentang kewujudannya, tetapi dihalang daripada bersuara (i.e Hasan Ali). Walau bagaimanapun, majalah TIME sendiri dah admit memang kegiatan Kristianisasi ni wujud, kenapa kita still in denial just sebab politik? Ini bukannya sekadar khabar angin, tapi realiti.  &lt;p&gt;Bukanlah tujuan saya untuk menyalakan permusuhan, sekadar berkongsi dan melakukan yang termampu sebagai seorang Muslim. Sebab tu saya cuba menulis seneutral mungkin, dan menulis semata-semata sebagai analisis daripada artikel TIME tersebut dan tidak meletakkan pendapat sendiri. Kita telah lumpuh dalam isu ini disebabkan keangkuhan PAS dan kelemahan UMNO.  &lt;p&gt;Walaubagaimanapun, sebagai Muslim, saya percaya bahawa agama Islam dan Kristian sama-sama menyeru kepada kebaikan, cuma dari segi akidahnya berbeza. Agama Kristian juga menggalakkan kita menghormati ibubapa, menyayangi jiran dan berbuat baik sesama manusia, sama seperti Islam. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya tidak boleh menerima konsep Trinity dan Jesus anak Tuhan, tetapi saya percaya bahawa Isa ialah seorang Nabi dan seorang hamba Allah, dan Tuhan itu sifatnya satu, bukannya tiga dalam satu. Wallahualam. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dan tidak seperti Islam yang menerima Isa sebagai Rasul Ulul Azmi, Kristian tidak boleh menerima Nabi Muhammad sebagai Nabi. Malah mereka mempertikaikan akhlak Baginda dan al-Quran. Bukanlah sesuatu yang baik untuk berdakwah dengan memperlekehkan agama orang lain dan menipu anda seorang Islam hanya untuk menarik orang Islam menyertai Kristian. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dan tidak mustahil untuk Islam dan Kristian hidup bersama. Mereka di Timur Tengah telah hampir 2000 tahun hidup dalam agama yang pelbagai, namun mereka menghormati kepercayaan masing-masing. Islam juga tidak memaksa untuk orang kafir memeluk Islam. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Petikan Surah&lt;font color="#0000ff"&gt; al-Kafirun&lt;/font&gt;:  &lt;p&gt;Katakanlah (wahai Muhammad): “Hai orang-orang kafir!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku tidak akan menyembah apa yang kamu sembah.&lt;br&gt;&lt;br&gt;“Dan kamu tidak mahu menyembah (Allah) yang aku sembah.&lt;br&gt;&lt;br&gt;“Dan aku tidak akan beribadat secara kamu beribadat.&lt;br&gt;&lt;br&gt;“Dan kamu pula tidak mahu beribadat secara aku beribadat.&lt;br&gt;&lt;br&gt;“&lt;strong&gt;Bagi kamu agama kamu, dan bagiku agamaku&lt;/strong&gt;”.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Untuk menutup entry ni, saya mempersembahkan sebuah video ucapan seorang wanita agnostik Yahudi yang kagum dengan penulisan al-Quran; Lesley Hazleton. &lt;/p&gt;  &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:5737277B-5D6D-4f48-ABFC-DD9C333F4C5D:cac4bb13-30fc-4660-8447-2f48cee236df" class="wlWriterSmartContent"&gt;&lt;div id="13f98716-fe5d-4c2a-a047-7b8ac0ecdb94" style="margin: 0px; padding: 0px; display: inline;"&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=O7yaDlZfqrc&amp;amp;feature=youtube_gdata_player" target="_new"&gt;&lt;img src="http://lh6.ggpht.com/-GMn6x4TtT9c/Ty_fH5vT1-I/AAAAAAAAAn4/7MxY3vLQTp8/video5cea932258a4%25255B7%25255D.jpg?imgmax=800" style="border-style: none" galleryimg="no" onload="var downlevelDiv = document.getElementById('13f98716-fe5d-4c2a-a047-7b8ac0ecdb94'); downlevelDiv.innerHTML = &amp;quot;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;object width=\&amp;quot;598\&amp;quot; height=\&amp;quot;335\&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;param name=\&amp;quot;movie\&amp;quot; value=\&amp;quot;http://www.youtube.com/v/O7yaDlZfqrc?hl=en&amp;amp;hd=1\&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;\/param&amp;gt;&amp;lt;embed src=\&amp;quot;http://www.youtube.com/v/O7yaDlZfqrc?hl=en&amp;amp;hd=1\&amp;quot; type=\&amp;quot;application/x-shockwave-flash\&amp;quot; width=\&amp;quot;598\&amp;quot; height=\&amp;quot;335\&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;\/embed&amp;gt;&amp;lt;\/object&amp;gt;&amp;lt;\/div&amp;gt;&amp;quot;;" alt=""&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:a26917fa-8bfd-4902-8941-a71f016e8be0" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kristianisasi" rel="tag"&gt;kristianisasi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-6449675192142243868?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/6449675192142243868/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/kristianisasi-hakikat-dan-malaysia.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6449675192142243868'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6449675192142243868'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/kristianisasi-hakikat-dan-malaysia.html' title='Kristianisasi: Hakikat dan Malaysia'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/-lp55fuzHTTA/Ty_IFANfyHI/AAAAAAAAAnw/dIwmbQrMCDg/s72-c/bismillah_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-5051929654337084723</id><published>2012-02-03T09:08:00.001-08:00</published><updated>2012-02-03T09:12:12.066-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tour'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cuti'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Love'/><title type='text'>Broga dan Kita</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/broga-dan-kita.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;“Nak panjat Broga!” kata Siti tiba-tiba dalam perjalanan pulang kami dari pasar malam ketika di simpang masuk UPM, ketika lampu merah.  &lt;p&gt;“Eh, jomlah. Minggu ni nak?” Bro menyambut dari belakang. &lt;p&gt;“Boleh je. Kita naik tengok matahari terbit!” kata Hafifi.  &lt;p&gt;“Siti memang nak panjat Broga!” &lt;p&gt;“Eh, kalau korang nak pergi, kena tunggu aku la. Aku tak larat nak panjat!” sambut saya.  &lt;p&gt;“Kita pergi besok nak?” &lt;p&gt;“Hari Ahadlah!” &lt;p&gt;“Haah. Taknak besok! Tak sedia lagi mental fizikal!” kata saya lagi. &lt;p&gt;Maka dengan begitu saja lengkap sudah perancangan bercuti kami. Seperti biasa, random. Ilham yang datang tiba-tiba sewaktu di lampu merah. Dan terlampau selalu, ilham itu datangnya secara rawak. Tidak ada perancangan yang teliti, seperti biasanya. &lt;p&gt;Broga. Dua tahun yang lalu akan berbeza ertinya dengan tahun ini. Dua tahun lalu, ketika kita bersama memanjat dengan hubungan yang berantakan. Sewaktu kita sudah lupa apa ertinya persahabatan dan mimpi. Sewaktu kita ingin semula menjadi dua orang yang asing dan terpisah.  &lt;p&gt;Dan ketika saya menemui seseorang yang mungkin akan menjadi seseorang yang istimewa. Seorang gadis yang comel. Kami bergambar di buaian Sheikh Muszaphar; senyuman dalam imej digital tidak mungkin pudar. Ketika kawan-kawan di sekitarnya melaung: “Kan kitorang dah cakap, kau jumpa jodoh dekat Broga!” Gurauan nakal mereka memanjangkan lagi senyuman kami berdua sewaktu punat kamera ditekan. Dan sehingga kini rasa kecewa masih menyepak-nyepak ulu hati kerana tidak pernah meminta akaun facebooknya.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-Ev2j_Vw_wG8/TywUm_OXcDI/AAAAAAAAAmQ/lSfQJSzF8sc/s1600-h/PB050257%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="PB050257" border="0" alt="PB050257" src="http://lh4.ggpht.com/-iJ_27vuv8Cc/TywUnw8URgI/AAAAAAAAAmY/4fJx-zBX_E8/PB050257_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="582" height="455"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Pencapaian menaiki Broga pada dua tahun lalu bukanlah sesuatu yang suka saya banggakan. Memanjat Broga pada tahun itu seperti melampiaskan pelbagai perasaan yang tidak indah kepada setiap jejak langkah menaiki bukit. Setiap perasaan sakit dan benci kepada kehidupan sepanjang tahun akhir pengajian. Dan saya tidak berasa sedikit pun gembira setelah tiba ke puncak. Terlalu banyak kegagalan dalam hidup untuk ditimbangtara dengan kejayaan menawan Broga. Konklusi: menaiki Broga bukanlah kebanggaan buat saya.  &lt;p&gt;Dan pada tahun ini, mungkin perasaannya akan berbeza. Mungkin saya akan menemui si gadis itu semula. Dan tahun ini, kita tidak lagi berantakan.  &lt;p&gt;Kita sama-sama akan menaiki bukit yang sama. Bukit kita pada masa sekarang ialah projek Master. Bukit yang paling tinggi untuk didaki setakat hidup kita. Kita bersama akan menyarung jubah dua jalur dua tahun lagi. Broga dan masa depan kita yang gemilang itu masing-masing jaraknya dua tahun ke belakang dan ke depan.  &lt;p&gt;Kita bersama akan menaiki pentas sekali lagi dengan senyuman paling manis. Kita akan mengharungi semua kepayahan bersama; dan akhirnya bergelar graduan Sarjana universiti tercinta. Kita akan berdiri di puncak seribu kali lebih tinggi dari Broga. &lt;p align="center"&gt;------------------------------------------------------------------------- &lt;p&gt;Lampu isyarat hijau: pantas Siti memecut. Di sebelah kami, MyVi yang badannya bercorak kerawang hitam seperti tangkai-tangkai bunga Gothic cuba memotong. “Siti, pecut lagi! Lumba!” kami bersorak. Dan tentunya 4 gadis di kereta sebelah merasa pelik melihat seorang wanita memandu 3 orang lelaki.  &lt;p&gt;“Siti, laju lagi! Aku nak tengok nombor plat dia! Rasanya kereta ni familiar!” saya menggesa Siti.  &lt;p&gt;Laju si Camry dipecut Siti. Nombor plat kereta MyVi perak kerawang hitam: M. “Yes. Betul! Selalu nampak kereta ni!” saya teruja.  &lt;p&gt;“Alah, balak dia yang cat design tu!’ kata Bro.  &lt;p&gt;“Aku suruh kau kejar dia sebab nampak ada budak perempuan dalam kereta tu pandang kita” sambung Bro. &lt;p&gt;“Sebab dia pelik la tu tengok perempuan yang drive kereta; yang penumpang semua laki!” &lt;p&gt;“Hahaha!” gelak Siti.  &lt;p&gt;Senyum saja kami sewaktu sampai di pos jaga. Kawan-kawan, kalau seribu Bukit pun perlu didaki, semuanya mudah selagi kita bersama. Dan Broga yang akan dipanjat Ahad ini hanyalah satu daripada seribu bukit itu.  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:c9a9b45e-235d-4629-a2f8-215af1eb1bb0" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=broga" rel="tag"&gt;broga&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-5051929654337084723?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/5051929654337084723/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/broga-dan-kita.html#comment-form' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5051929654337084723'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5051929654337084723'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/broga-dan-kita.html' title='Broga dan Kita'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-iJ_27vuv8Cc/TywUnw8URgI/AAAAAAAAAmY/4fJx-zBX_E8/s72-c/PB050257_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1276446050682985597</id><published>2012-02-02T23:31:00.001-08:00</published><updated>2012-02-02T23:31:33.728-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>So it’s February Already</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/so-its-february-already.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;It’s officially the third of February. Oh my god! Where have I been these past 3 days! I still haven’t updated anything for February! Or so I thought; I should say. &lt;p&gt;Salam peeps! It’s the third of February, I know. I am busy for the time being, and being busy means I am keeping up with the date. I realised it’s February already, but i don’t have that much time to update my blog. &lt;p&gt;Blurgh! I’m still trapped with my labwork. Chemicals, methods, time and stuffs. It’s really exhausting (yet satisfying). To tell the truth, I’m in a love-hate realationship with my research project. For times, i feel like enjoying every bit of what i’m currently doing, while at some other time i feel like giving up. Sometimes i feel happy with my project achievement, and some other time i feel hopeless.  &lt;p&gt;I am dying to write an issue for my entry, but my thesis writing plus lab analysis leave me very little time for that sort of research. Cut me some slack, OK?  &lt;p&gt;And a sad thing is, my blog traffic is steadily decreasing; just like it was before i wrote that Pegar thingy. So now i don’t have that many views per day. How disappointing! &lt;p&gt;So basically, urm, I don’t have many things to say. Just going to focus on my research for this long weekend and on next week, I’m going to have to go sampling again. Hukhukhuk! &lt;p&gt;So much a life of a postgraduate student! &lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1276446050682985597?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1276446050682985597/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/so-its-february-already.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1276446050682985597'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1276446050682985597'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/02/so-its-february-already.html' title='So it’s February Already'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1854271511629768449</id><published>2012-01-31T06:21:00.001-08:00</published><updated>2012-01-31T06:21:39.168-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>A BLANK PAGE</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/blank-page.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Seperti biasa menatap Document1 tanpa idea yang jelas. &lt;p&gt;For a moment, I felt like talking about you, when the next moment I decided to write about my bad experience with my labwork, and the next moment I was thinking about busting the myth of Coke’s alcohol content.  &lt;p&gt;It is the same story everyday. When you have so many things to tell but you don’t know where to start.  &lt;p&gt;And I don’t have the mood to write since my mouse jahanam. My beloved free-gift ASUS mouse. Mouse yang paling setia sejak beli laptop.  &lt;p&gt;Well, not necessarily rindu dekat mouse, tapi mouse lain tak sesedap mouse ASUS. Mouse baru yang cap ayam ni sangat melenguhkan bahu saya. Harga dekat RM20. Cait! Kualiti takdak. Click-click sikit dah lenguh bahu. Entah kenapa entah boleh cepat lenguh bahu. Mungkin agak berat kot. Terus hilang mood nak main-main lepas penat buat lab.  &lt;p&gt;Dahlah hari ni penat buat lab weh. Sepanjang hari duduk lab, just to be informed that I was using a wrong method. Alahai, sedih. Doktor tengok kami buat lab petang tadi, tengok kenapalah saiz tanah tu besar sangat dalam tiub. Rupanya sebab tanah tu belum ditumbuk halus.  &lt;p&gt;Hahaha. Mujurlah Doktor sporting. Katanya buat lab memang susah. Memang! Mujur lagi Doktor boleh gelak-gelak.  &lt;p&gt;Pulak tu saya yang cakap tak payah tumbuk halus sampel tanah tu, sebab dalam jurnal tak mention. Si Izah dengan Fauzi dah geram dah. Hahaha. Deorang dah cakap kena tumbuk, tapi saya kata tak payah.  &lt;p&gt;Bukannya malas, tapi nak kejar masa. masa tu lab semua dah nak tutup. Kalau nak teruskan tumbuk-tumbuk jugak, akan ambek masa sampai malam, sebab nak tumbuk lagi, nak basuh dengan alkohol lagi lesung tu. Sampel kami pulak ada banyak. Tumbuk satu sampel, satu kali basuh guna alkohol. Dengan lesung, dengan penumbuk, dengan sudu tu sekali. Saya tak kisah duduk lab sampai tengah malam pun, tapi kesian pulak dekat deorang. Lagipun method seterusnya ialah shaking selama 16 jam. Ingatkan lepas shaking sampel tanah tu akan pecah sendiri.  &lt;p&gt;Yelah lagipun, dah refer 3 jurnal. Tiga-tiga tak mention pasal tumbuk natang tanah tu. Manalah tau kan rupanya ikut method Doktor, Doktor tumbuk dulu.  &lt;p&gt;Terpaksalah start semula besok guna method Doktor. (I’m secretly hoping yang sampel tanah tu akan hancur dalam shaker tu. Hu3...so tak payah start balik lab) &lt;p&gt;Tapi kan, sejak start buat fieldwork dengan lab analysis ni, rasa hidup lebih bermakna (bapak cheesy ayat!). sebab kan, rasa ada matlamat dalam hidup. At least untuk sementara waktu ni, kita nampak apa yang perlu dicapai. Ada tanggungjawab. Selama ni asyik termenung je memikirkan dapat habis buat Master ke tak. Tapi tak bergerak pun buat kerja. Hahaha.  &lt;p&gt;Lepas mula buat lab, baru rasa semangat. Walaupun dah salah untuk method pertama, saya still rasa seronok. It sounds crazy tapi memang betul. Macam excited nak tengok bila dapat result lab nanti. Seronok lagi bila settle satu-satu lab analysis. Walaupun lab agak susah dan lama, tapi rasa macam it’d filled my day. Walaupun balik kaki lenguh-lenguh sebab lama berdiri dan takde mood nak masak sebab penat, tapi hati rasa best.  &lt;p&gt;Dan next week kami akan buat sampling kedua pulak. Mungkin nanti akan sangat penat, tapi saya yakin akan rasa seronok jugak akhirnya.  &lt;p&gt;Kan ada satu ayat Quran,  &lt;p&gt;&lt;i&gt;“...sesungguhnya tiap-tiap kesukaran disertai kemudahan. Sesungguhnya bahawa tiap-tiap kesukaran itu disertai kemudahan”&lt;/i&gt; [Alam Nasyrah 94: 5-6] &lt;p&gt;Dua kali berturut-turut Allah katakan yang setiap kesusahan itu akan disusuli kesenangan. Saya percaya! Sebelum ni memanglah rasa berat hati, rasa nak berhenti belajar, tapi bila dah start step-by-step dan dah mula nampak halatuju, barulah rasa sedap. Dan bila ramai yang membantu dalam proses menyiapkan labwork ni, rasa gembira sangat. Bila mintak tolong dengan orang, semuanya membantu. Lab assisstants, seniors, lecturers, fellow coursemates. Deorang tak kedekut ilmu dan material (dan jugak alat). Yang kita nak, semua deorang cuba usahakan. Alhamdulillah, dalam bab ni, rasa dipermudahkan.  &lt;p&gt;Baiklah kawan-kawan. Itu saja kisah saya kali ni. Dekat rumah semua dah takde, saya sorang-sorang je tinggal. Nak pergi masak (meggi je pun) sebab dah tak lenguh tumit. Tadi nak berdiri lepas habis lab tumit sakit woo. Sepanjang hari ni lagi banyak jalan dari duduk.  &lt;p&gt;See?Daripada satu blank page, bila kita mula menulis, kita akan capai sesuatu. The point is, kena mula somewhere. Kalau tak mula, sampai bila pun takkan sampai mana-mana. Daripada saya takde idea menulis tadi, terus banyak benda nak cerita. &lt;p&gt;OK, I know it’s cliché or lame or immature or whatever, but it’s true. You know it is. Blank page will remain blank if you do nothing about it.  &lt;p&gt;Bye, Assalamualaikum. Till then, jangan susah-susah hati. Be happy always! And jangan takut nak mulakan perjalanan baru. Good luck!  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:13ac2be3-e56a-477c-bc82-0326acc0c365" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kisah+budak+U" rel="tag"&gt;kisah budak U&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=labwork" rel="tag"&gt;labwork&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=projek+Master" rel="tag"&gt;projek Master&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1854271511629768449?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1854271511629768449/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/blank-page.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1854271511629768449'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1854271511629768449'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/blank-page.html' title='A BLANK PAGE'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3030444539901090352</id><published>2012-01-29T21:54:00.001-08:00</published><updated>2012-01-29T21:54:48.339-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>Lunch Hour Nag</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/lunch-hour-nag.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Subsequently, the supernatant was decanted. (Nemati, 2011)&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Salam Peeps! Do you know what the meaning of the above words is? Ah, don’t sweat it. I don’t understand them either.  &lt;p&gt;It is a line I’ve got from a journal I read. And it is so technical that I as a science student also have difficulties to understand the journal word by word. Though it was just a 4 words sentence, it sure as hell not an ordinary one.  &lt;p&gt;Oh, how I love to nag! I was reviewing my methods so that i can memorise them by heart, but the greatest accomplishment i had so far is remaining sane throughout this craziness. How can I understand my methods when I don’t even understand the meaning of supernatant, or decanted for all that matter?  &lt;p&gt;It’s going to be a very long week, and I don’t know if I can remain mentally stable for the period.  &lt;p&gt;Oh, and by the way, after googling, this is what I’ve got: supernatant means “the liquid lying above a solid residue after crystallization, precipitation, centrifugation, or other process”, while decant means “gradually pour (liquid, typically wine or a solution) from one container into another, esp. without disturbing the sediment.” OK, now I know.  &lt;p&gt;OK la membebel. Malas nak update panjang-panjang, sebab tengah sibuk. Lagipun update ni masa lunch hour je, sementara berehat sekejap. Wish me luck untuk labwork, OK? &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:0285af95-1a5a-41ca-bcdf-5759e7ee5de8" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=labwork" rel="tag"&gt;labwork&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=methods" rel="tag"&gt;methods&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-3030444539901090352?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/3030444539901090352/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/lunch-hour-nag.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3030444539901090352'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3030444539901090352'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/lunch-hour-nag.html' title='Lunch Hour Nag'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-887365670204723102</id><published>2012-01-25T07:21:00.001-08:00</published><updated>2012-01-25T07:21:18.969-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>Kegilaan Sampling</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kegilaan-sampling.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Sampling pertama dah habis! Alhamdulillah! &lt;p&gt;Setelah penat jerih dan keletihan melampau, tamatlah sudah satu episod dalam sampling, sebelum kena masuk lab. (Lepas tu buat sampling lagi, lepas tu masuk lab lagi...) &lt;p&gt;Pagi tadi bangun awal pagi, suruh Gedil kejut. Bangun pagi terus semangat nak pergi sampling. Tapi perasaan yang sebenarnya ialah tertekan. Yup, seriously tertekan. Masa ni mulalah rasa macam nak bargain something. Mula terfikir kenapalah aku sambung studies? Kenapalah aku tak kerja dulu, kan tak payah buat sampling? Kenapalah aku pilih labwork, kan best kalau aku buat Expert System ke, GIS ke? Ish, tak baik betul. Asyik mengeluh je. Saya gagahkan diri jugak. Mesti optimis! Malam tadi sebelum tidur solat hajat supaya urusan sampling dipermudahkan.  &lt;p&gt;Ini semua sebab tak bersedia mental dan fizikal lah ni nak pergi sampling. Macam tak tau apa-apa lagi. Blur semacam. Bingung-bingung. Sebab dulu tak pernah buat soil sampling yang betul-betul untuk heavy metal analysis. Untuk soil texture, soil properties ada la. Tapi tu physical parameters je. Yang chemical leceh sikit. Methods pun berterabur.  &lt;p&gt;Mulalah menyusahkan budak-budak junior. Mesej deorang mintak macam-macam. Alkohol lah, distilled water lah. Kotaklah, baldilah. Wahaha! Siapa suruh korang junior, kan dah kena buli? (Padahal junior lagi tua...) &lt;p&gt;OK, sambung balik cerita. Pagi tadi bangun awal, siapkan air minum satu botol besar untuk pergi sampling. Kemas laptop masuk dalam beg. Lepas tu macam biasa pergi naik bas. Tapi sampai hati pak cik bas taknak jalan, nak pergi sampling pukul 8 nih. Dah pukul 7.20, tapi dia taknak gerak pun. Saya tunggu sampai 7.30, dia tak gerak, saya gerak dulu. Jalan kaki pergi fakulti. Gigih tak gigih. Alang-alang pakai baju sukan, exercise sikit – nak sedapkan hati. Jalan punyalah laju sebab fikir barang-barang yang tak siap lagi dekat fakulti. Takut lambat pulak nak bertolak.  &lt;p&gt;Tengah-tengah on the way lepas lalu jambatan teringat pulak nak cek duit. Tengok dalam dompet, ada tujuh ringgit je. Woo. Sedih wo. Terpaksalah cucuk dulu. Jalan-jalan, sampai pun fak. Cepat-cepat punch in; terus kemas barang nak pergi sampling. Badan dah peluh-peluh macam baru lepas jogging (OK, memang speed hampir sama laju dengan jogging).  &lt;p&gt;Doktor Supervisor pun ada sekali. Eh, ingat tak boleh datang sebab kursus. Anyway, sebab Doktor ada OK la sikit. At least ada jugak orang yang boleh tanya atau guide kalau kitorang stuck tak tau nak buat. Tiba-tiba tau dia cakap apa? “Boleh tak awak ambik sampel pokok sekali? Pelepah ke, buah ke. Sebab saya nak suruh awak sambung Ph.D jugak!”  &lt;p&gt;Mak! Terkejut gue pagi-pagi Doktor cakap gitu. Wah! Mana reti nak analyse pokok! Tak sedia lagi methodsnya! Lagi terkejut pagi-pagi Doktor dah cakap pasal Ph.D. Wahahaha! Banyak kerja nak buat tu! Doktor tambah lagi parameter nak dikaji. Takpe-takpe, saya memang sentiasa bersedia untuk kejutan. “Pergilah cari parang ye nak potong pelepah kelapa.” Kata Doktor.  &lt;p&gt;OK. Saya bergegas cari parang pagi-pagi. Ya Allah, mujur sangat tengah gelabah tu ada sorang staff yang friendly sampai. Mujur dia datang sebelum kitorang bertolak. Dia tolong carikan parang untuk saya. Alhamdulillah, mudah satu urusan.  &lt;p&gt;Lepas complete semua barang, kitorang pun bertolak. 7 orang semuanya (termasuk driver yang banyak membantu). Masa dekat highway, saya nampak van IBS. Huhuhu. Macam satu petanda pulak. Ternampak macam ada seseorang yang sangat ‘dirindui’. Terus saya pandang tempat lain. Bahaya bahaya!  &lt;p&gt;Sampai ke ladang kelapa sawit tu, ada jugaklah masalah sikit sebab ladangnya besar sangat sampai terpaksa dibahagikan dua pejabatnya. Kitorang pun konpius. Kena ulang alik pergi dua ladang. &lt;p&gt;Dan sangat bersyukur sebab Assistant Manager plantation tu sangatlah baik. Dia pun ex-student UPM. Tau tak, dia dahlah perempuan. Umur baru 24. Muka pun macam budak-budak U je lagi. Tapi dah kawal plantation yang sangat besar. (Mampukah kau?) Dan pekerja bawah dia ada yang dah 40 tahun bekerja; macam-macam kaum ada. Melayu, India, Bangladesh. Ada pak cik, mak cik. Dia pulak baru kerja setahun, tapi jawatan dah besar. Kagum dengan ketegasan dia walaupun anak buah jauh lebih tua.  &lt;p&gt;Excited dia sembang-sembang dengan Doktor-doktor Supervisor. “Hebatlah you all, muda-muda dah Doktor! Saya pun nak sambung studies, tapi still dalam kontrak!” – katanya. &lt;p&gt;Lepas tu dia suruh sorang Uncle tolong guide kitorang dalam ladang. Uncle ni pun sangatlah baik. Dia sanggup tolong kitorang angkat-angkat barang yang berat macam 4 ekor lembu. Siap tolong ketuk-ketuk tanah, cucuk auger dalam tanah. Last sekali Doktor ada offer hadiah sikit tapi dia taknak. Baik gila dia. Mati-mati taknak, dia lari jauh-jauh. Kitorang mula-mula cakap dekat dia takut mengganggu dia kalau dia temankan kitorang sampling. Tapi dia kata “Sampai pukul 6 pun saya boleh tolong”. Padahal kerja dia sampai pukul 2 je, pastu tak dapat OT pulak tu (saya tau sebab bila kitorang hantar dia balik pejabat, pejabat dah kunci n dia terus start enjin motor balik rumah. Tapi dari muka dia nampak yang dia memang tolong tak harap balasan). Uncle ni jugak tolong saya potong pelepah kelapa sebab saya tetak tak lut (segan weh semua orang tengok. Mujur lepas guna teknik yang Uncle tu ajar, baru lut tebang pelepah..).  &lt;p&gt;Lalu mulalah sampling kami beramai-ramai. Memang sangat penat. Start dalam pukul 12 habis pukul 6 lebih. Kena angkut air yang berat nak mati untuk infiltration test, ketuk infiltrometer masuk tanah, kena korek tanah guna auger. Banyak pulak tu sampelnya. Lepas tu untuk setiap sampel, berbeza-beza ladang kami pergi. Berbeza-beza kedalaman. Letih tak terkira. Tumit pun dah sakit-sakit. Mujurlah Doktor banyak tolong, termasuk Uncle dengan Pak Cik Driver. Dahlah start tengahari. Ketar-ketar badan sebab dah lama tak berpeluh (malu2...). OK, untuk anda yang tak tahu, anda boleh sesat kalau dalam ladang kelapa sawit. Sangat-sangat besar! Macam labyrinth pun ada. Memang ada jalan tapi jalannya macam jaringan sarang labah-labah. Kalau jalan je tak semestinya akan jumpa jalan keluar. Kemungkinan besar sampai kat ladang lain.  &lt;p&gt;Serius penat weh pergi sampling. Dulu yang amali buat dalam group besar pun dah letih, apatah lagi kami yang buat individu sampling ni. Mujurlah sangat ada si Pauzi dengan Izah, budak degree yang sangat boleh diharap. Kalau tak memang masaklah buat sorang-sorang sampling ni. Terima kasih korang! Lepas korang dah siap thesis ni matilah aku nak pergi sampling sorang-sorang. Sobs3! Harap-harap adalah student Doktor lepas deorang.  &lt;p&gt;Lepas dah balik tu penat ya amat. Sampai tak boleh tidur langsung dalam van, padahal memang satu badan lenguh. Lepas tu singgah R&amp;amp;R makan nasik lemak. Saya tapaulah dua bungkus, beli untuk Gedil. Boleh pulak tertinggal dekat fakulti. Terpaksa patah ambik balik. Dekat rumah baru teringat. Sedih-sedih. Nak tinggal takut basi. Gigih betul balik fakulti malam-malam. &lt;p&gt;Tapi yang pentingnya Alhamdulillah Allah permudahkan urusan hari ni. Semuanya berjalan lancar, takde masalah serius. Dan pihak pengurusan ladang pun sangat membantu. Terima kasih pada Uncle, dan Assistant Manager. Anda sangat best! Syukur sangat-sangat. Kalau ikutkan mula-mula, rasa memang malas gila. Lepas dah siap rasa sangat gembira dan puas hati.  &lt;p&gt;Sekarang nak tidur awal; besok kena start lab pulak. Sampel banyak-banyak kena analyse pulak. Hush! Cabaran jadi budak postgraduate. Oh, sorry la kalau entry ni macam pelik dibaca. Sebab dah malas nak fikir, jadi saya tulis secara random je. Wahaha! Terima kasih sebab membaca! Chow. Mintak diri dulu ye. Nak tidur dan makan nasik lemak tadi. Krohkrohkroh!  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:8141731a-d8d0-47e2-b756-c49dfb5741c5" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sampling+soil" rel="tag"&gt;sampling soil&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sampling+tanah" rel="tag"&gt;sampling tanah&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-887365670204723102?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/887365670204723102/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kegilaan-sampling.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/887365670204723102'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/887365670204723102'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kegilaan-sampling.html' title='Kegilaan Sampling'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2360736089211432065</id><published>2012-01-19T19:49:00.001-08:00</published><updated>2012-01-19T19:49:02.331-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Food'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>KESIAN…</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kesian.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Susah nak kata bila saya mula rasa sesuatu yang tidak enak itu sedang bermain di minda. Sewaktu mula jejak kaki melangkah keluar dari rumah, telah mulanya saya rasakan sesuatu. Kesian. …  &lt;p&gt;Saya meninggalkan rumah tanpa meninggalkan apa-apa makanan yang siap dimasak. Kesian dekat kalian berempat. Tak sedap hati saya memikir bila awak lapar nanti siapa nak tolong masakkan?  &lt;p&gt;Awak masak telur goreng pun hangus. Nak gelak pun ada; tapi nanti kena marah. Awak masak telur, api besar macam gunung berapi. Masak mee pulak api kecik macam api lighter. Habis kembang mee sebelum sempat masak. Masak ayam goreng luar hangus; dalam mentah.  &lt;p&gt;Awak lagi sorang masak mee rasa tawar hebeh. Masak cekodok macam goreng tepung semata-mata; bawang takde, garam pun takde. Manalah saya tak kesian bila keluar tak masak apa-apa untuk awak. Sekurang-kurangnya adalah nasik goreng ke, gulai ke. Paling kureng pun cekodok tepung. Bila saya tinggalkan rumah macam tu rasa susah hati pulak.  &lt;p&gt;Entah kenapa, rasa macam dah jadi suri rumah. Bila saya keluar je, mesti rasa tak tenang. Budak-budak ni dah makan ke? Deorang masak apa agaknya? Boleh ke deorang masak? Adoiyai. Dah macam Mak.  &lt;p&gt;Petang-petang duduk rumah; mesti Mak panggil tolong dia masak. Masa tengah lena tidur pulak tu. Mak laung-laung dari dapur, suruh datang siapkan lauk.  &lt;p&gt;“Abah dah lapor dah tu; keknya masak pun belum siap lagi! Dah pukul 4 dah ni ha; dah ketor dah! Tak siap-siap masak lagi!”  &lt;p&gt;Ye Mak. Saya pun pergi ke dapur; kacau-kacau apa yang patut.  &lt;p&gt;“Ni nak masuk apa ni Mak?”  &lt;p&gt;“Ambik ayam tu. Dah menggelegak isi garam aji. Mak nak buat sambal ni. Dah tak larat berdiri. Keknya takde siapa nak nolong. Harapkan anak dara semua keluo. Harapkan anak jantan aku je boleh diharap.” – Sayalah tu!  &lt;p&gt;“Ye Mak. Kak Long mana?” – sengaja nak alihkan fokus Mak. Nanti Mak ngomel-ngomel. Hehe.  &lt;p&gt;“Bawak anak-anak berjalan”  &lt;p&gt;“Ya?”  &lt;p&gt;“Dari pagi tadi keluo tak balik-balik!”  &lt;p&gt;“De?”  &lt;p&gt;“Tengah tidurkan anak dia!”  &lt;p&gt;Nice. Mentang-mentang bilik saya paling dekat dengan dapur, mesti jadi sasaran utama. Selalu tak dapat tidur petang. Kakak dengan adik perempuan saya awal-awal dah cabut. Tinggallah anak jantan sorang tolong Mak kacau gulai.  &lt;p&gt;Masa tengah tolong masak nilah Mak turunkan tips-tips penting.  &lt;p&gt;“Kacau gulai tu. Jangan bagi pecah santan.”  &lt;p&gt;“Kalau nak masak gulai, jangan blender. Tumbuk lada dengan kunyit. Baru dapat warna kuning.”  &lt;p&gt;“Kuah laksa jangan tambah air kalau panas. Tambah santan.”  &lt;p&gt;“Nak masak asam tempoyak tak payah tumbuk apa-apa. Tumbuk lada je.”  &lt;p&gt;“Jangan kacau kasar sangat. Nanti daging hancur.”  &lt;p&gt;Dan macam-macam tips penting lagilah Mak ajar. Daripada tak reti apa-apa, semua ilmu memasak Mak ajar dekat saya. Tapi ada jugaklah yang tak dapat catch up lagi. Sebab malas nak fokus. Masak ikut je arahan direct Mak; malas nak hafal. Dengan nama-nama rempah pun kantoi lagi. Entah mana ketumbar, jintan manis jintan putih. Main sebat je kalau Mak suruh amek. Lagi senang, bagi Mak satu bekas terus; suruh Mak pilih rempah yang mana.  &lt;p&gt;Sebab tulah sekarang rasa macam Mak pulak. Lepas habis masak, panggil semua makan sekali. Kalau ada yang taknak makan, paksa jugak. “Karang lauk habis nanti nak makan apa?” wah. Sebijik tiru ayat Mak!  &lt;p&gt;Lalu bila time-time takde dekat rumah mulalah rasa kesian. Siapa nak masakkan untuk deorang ni? Deorang pandai ke nak masak? Padahal sekor-sekor dah besar; ada kereta motor. Pandai-pandailah cari makan sendiri. Tapi tak boleh jugak. Rasa kesian jugak. Camne tu?  &lt;p&gt;Nak kata saya masak sedap, tak jugak. Setakat gulai-gulai, goreng-goreng, tom yam bolehlah. Yang kompleks-kompleks tak mampu. Janji gendang gendut tali kecapi.  &lt;p&gt;Ada orang kata, tak kisah ke masak tiap hari; beli barang dapur; angkut sampai rumah? Entah, saya terfikir jugak. Tapi benda ni macam ibadah jugak; kalau niat ikhlas kan dapat pahala? Lagipun saya pun nak makan jugak, bukannya semata-mata masak untuk deorang ni je (kalau masak aku tak makan, baik aku &lt;s&gt;letak racun tikus&lt;/s&gt; tak payah masak). Sebab deorang tak pandai masak, takpelah kalau saya yang masak. Deorang boleh setelkan bahagian lain. Cuci rumah ke, buang sampah ke. Lagipun lepas memasak nih, jadi puas hati. Macam ada kepuasan sebab dapat menolong orang lain (selain mengisi perut sendiri).  &lt;p&gt;Bila dah takde dekat rumah, terasa bersalah yang amat pulak. Tak taulah. Adakah sebab saya ni terlalu baik atau sebab... erm, sebab apa entah? Tak taulah. Rasa tak sedap je hati kalau keluar tak masak. Macam tak tunaikan satu tanggungjawab. Macam mengabaikan satu amanat penting.  &lt;p&gt;Yang penting, berterima kasih dekat Mak, sebab Mak lah saya boleh survive (aka tak perlu makan Maggi tiap-tiap hari). Terima kasih Mak! Kalau tidak, goreng telur mesti hangus. V^^  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-p0ujHepHUfk/TxjkJ4k1Q_I/AAAAAAAAAmA/F-2QowBezOM/s1600-h/tom-yam-talay1-300x2413.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="tom-yam-talay1-300x241" border="0" alt="tom-yam-talay1-300x241" src="http://lh4.ggpht.com/-YZv2P8SGlfw/TxjkKvyV5oI/AAAAAAAAAmI/rbzhzPCIaG4/tom-yam-talay1-300x241_thumb1.jpg?imgmax=800" width="390" height="322"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size="2"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Tom Yam Seafood. Sedikit berkaitan dengan cerita di atas.&lt;/font&gt; &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:742b3b9d-a556-4024-ad3a-7b3b7a16dbcb" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=masak-masak" rel="tag"&gt;masak-masak&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2360736089211432065?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2360736089211432065/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kesian.html#comment-form' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2360736089211432065'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2360736089211432065'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kesian.html' title='KESIAN…'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-YZv2P8SGlfw/TxjkKvyV5oI/AAAAAAAAAmI/rbzhzPCIaG4/s72-c/tom-yam-talay1-300x241_thumb1.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-8797189858048794348</id><published>2012-01-15T12:16:00.001-08:00</published><updated>2012-01-15T12:16:56.487-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tour'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Entertainment'/><title type='text'>DINIHARI</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/dinihari.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Mesej ketiga berbunyi. Gasak! Mata yang sedang lena kepenatan tidak mungkin dapat dibuka mudah. Frasa kontroversi menjadi terabai. &lt;p&gt;Dan frasa kontroversi dalam mesej itu ialah; “Malam ini”. Malam ini jugak. Setelah membalas mesej, saya sambung tidur semula. “Ok, nanti aku tanya.” Seperti ‘malam ini’ itu bukanlah malam ini, tetapi malam esok, atau malam kemudian. Yang penting bukan malam ni. Dan yang lebih penting ialah saya mesti tidur dulu.  &lt;p&gt;Baru pukul 8.30 malam ketika itu. Badan yang kepenatan; 2 malam bersengkang mata.  &lt;p&gt;Mata terpejam rapat.  &lt;p&gt;Dan saya terjaga semula. Pukul berapa dah ni? Ke ruang tamu; melihat ada terlebih seorang manusia sedang tidur. Eh? Satu lampu kecil sedang menyala. Dan sebuah laptop ekstra. Jam pukul 3.40 pagi.  &lt;p&gt;Saya kembali ke dalam bilik; mencari-cari telefon semula. Pasti jawapannya ada di situ. Terjumpa si Nokia 5230 bawah bantal. “Nak pindah malam ni.” – kata mesej terakhir. Oh crap. Nice. Dan saya tidur sepanjang malam; tidak menyedari apa-apa yang berlaku selepas Isyak tadi. Selamat datang; begitu. Tidak sempat menyambut ahli korum baru.  &lt;p&gt;Saya kembali ke ruang tamu; duduk di atas kerusi panjang. Termenung lama-lama. Buat proposal atau baca buku? Nak makan tak? Lapar ke? Kenapa ini berlaku? Bila korang sampai? Macam mana datang? Siapa yang ambil kau? Pelbagai persoalan silih berganti. Tetapi jawapannya hanya satu; “Masa kau tidur tadi”. Bagus, Jadi tidak perlu ditanya. Sewaktu saya tidur tadi semuanya berlaku. Noktah di situ. Lama saya tenung jam. Tak tahu nak buat apa. Nak masuk tidur memang tak mampu. Mata dah tak letih.  &lt;p&gt;Pergi ke dapur. Setitik air minum pun takde. Aigo. Masak air dalam cerek elektrik. Sugul. Tekak terasa perit. Kekurangan air yang nyata. &lt;p&gt;Rasanya sangat aneh selepas pulang bercuti. Seperti ada sesuatu yang silap. Perasaan bersalah. Dan mungkin perasaan bersalah itu lebih didasarkan kepada perkataan-perkataan yang sewajarnya tidak dihamburkan ketika bercuti. Dan akhirnya menyesali setiap butir kata yang terlepas dari bibir. Malu. Dan terasa hangat badan. Bukan seperti demam; tapi letih. Badan tidak biasa dengan kepenatan melampau dan aktiviti melanggar batas jam biologi.&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Tidak seronok tidur awal malam dan terjaga ketika dinihari. Sangat tidak. Tidak tahu apa yang perlu dilakukan. Dan kepala berasa berpusing. Dalam keletihan dan kebingungan, saya berjanji. Tiada lagi lain kali. Ini kali terakhirnya.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:daa20c7a-b16b-4bba-90c6-a7434fd6c9b0" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=bercuti" rel="tag"&gt;bercuti&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-8797189858048794348?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/8797189858048794348/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/dinihari.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8797189858048794348'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8797189858048794348'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/dinihari.html' title='DINIHARI'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4362084591026244459</id><published>2012-01-13T06:05:00.001-08:00</published><updated>2012-01-13T06:06:02.781-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='AwesomeThings'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Muslim'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Love'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lonely'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Kunang-kunang</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kunang-kunang.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Malam yang sepi itu ia datang. Sedang saya berbaring untuk tidur, tatkala semua lampu sudah dimatikan. Gelap yang pekat sedang melitupi dunia. Saya sedang berbaring di ruang tamu. Dan setitik cahaya melintas sepintas. &lt;p&gt;“UFO?” tidak. Tidak mungkin. Mata saya membundar.  &lt;p&gt;Ia melintas lagi. Seperti berada dalam mimpi, ia berkelip lagi. Terasa seperti ia berada dalam dimensi lain; seperti ia tiada bentuk dan jisim; hanya cahaya. Tidak, ini bukan mimpi.  &lt;p&gt;Ia melintas kali ketiga. Dari dapur ia terbang ke hidung Gedil yang sedang berdengkur keras. Ia mengepak-ngepak; cuba terbang pergi. Gedil menggelepar; menepis-nepis hidungnya. Saya tergelak diam. Sedikit mengekek.  &lt;p&gt;Kunang-kunang. Ia singgah ke langsir sebentar; melepaskan penatnya, lalu terbang lagi. Warna cahayanya cantik; biru dan hijau. Saya bingkas bangun dari tilam. Gebar saya jatuh ke lantai.  &lt;p&gt;Seperti menyedari saya yang terjaga, ia laju terbang ke dalam bilik. Saya mengikutnya dengan diam dan berhati-hati. Dan ia seperti menunggu saya. Ia diam di atas meja. &lt;p&gt;Dengan berhati-hati, saya mengambilnya dan meletakkannya ke dalam tangan. Cahayanya bagai fantasi; sebuah mimpi lama daripada zaman kanak-kanak yang bahagia. Entah mengapa, kehadiran kunang-kunang ini seperti memberi sedikit rasa yang indah. Saya terlupa siapa saya buat seketika. Dan dalam malam yang gelap itu, cuma ada saya, kunang-kunang dan sebuah perasaan yang keanak-anakan.  &lt;p&gt;Saya mengambil kotak kole milik Gedil yang penutup depannya sekeping plastik lutsinar. Lalu meletakkan perlahan-lahan si kunang-kunang ke dalam kotak. Terus saya menutupnya. Daripada luar, saya melihat dari keping plastik itu indahnya si kunang-kunang. Dan entah mengapa, si kunang-kunang terus berhenti berkelip.  &lt;p&gt;Saya membuka kotak itu kembali, kerisauan; dan ia berkerdip semula. Lalu saya membiarkan penutupnya terbuka sedikit. Saya membawa kotak berisi kunang-kunang itu ke atas tilam. Gedil sudah berdengkur semula; tandanya dia sudah nyenyak. Saya berbaring; di sebelah kepala saya si kunang-kunang masih berkelip. Indahnya! Tetapi kasihan. Ia cuba keluar. Tetapi yang memisahkan si kunang-kunang itu dengan kebebasannya ialah dinding lutsinar. Ia tidak mengerti.  &lt;p&gt;Dan terus ia malap semula; seperti putus asa. Dan setiap kali saya membuka penutupnya, ia terus menyala lebih marak; percikan cahaya biru dan hijau seindah aurora borealis. Dan lalu, saya membebaskannya terus. Sambil tersenyum, saya melihat ia terbang semula ke udara; berkelipan beberapa kali melintasi pekat malam seperti sebutir meteor.  &lt;p&gt;Cantiknya pemandangan ini ya Allah! Betapa kemudian saya menyedari bahawa si kunang-kunang itu didatangkan untuk membahagiakan sekeping hati yang sunyi; dan mengajarkan kepada hati itu erti harapan.  &lt;p&gt;Pada malam yang gelita; sebutir harapan mula bercahaya. Ketika hanya kegelapan mencengkam dan cahaya semuanya telah hilang. Sebutir harapan itu mula bernyala waktu seluruh alam menyerah kepada gelap. Si kunang-kunang itulah metafora harapan dalam hidup kita. Dan jangan dibunuh harapan itu; jangan dikurung. Nescaya ia akan datang semula bila kita memerlukannya nanti. &lt;p&gt;Bebaskanlah ia, rasakanlah bahawa ia sentiasa menemani kita. Tetapi sewaktu kita berada dalam cahaya, kita sering lupa kepadanya. Hanya dalam kegelapan, ia akan datang semula dengan keindahannya. Untuk sentiasa mengingatkan kita bahawa cahaya itu akan selalu hadir walaupun dalam kegelapan yang mutlak. Untuk mengingatkan kita bahawa ia tidak pernah mengalah; malah ia sebenarnya akan menyerlah pada saat-saat yang paling jauh dalam kegelapan.  &lt;p&gt;Terima kasih kunang-kunang! Dan pada malam itu, walaupun tidak bermimpi indah, saya merasa bahagia. &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;MyListofAwesomeThings&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; #1 &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:e1d3b9bd-c879-4704-9c4e-99f241b0167b" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kelip-kelip" rel="tag"&gt;kelip-kelip&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=harapan" rel="tag"&gt;harapan&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kunang-kunang" rel="tag"&gt;kunang-kunang&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4362084591026244459?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4362084591026244459/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kunang-kunang.html#comment-form' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4362084591026244459'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4362084591026244459'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/kunang-kunang.html' title='Kunang-kunang'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2090239292619064429</id><published>2012-01-11T08:04:00.001-08:00</published><updated>2012-01-11T08:15:49.288-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Penipuan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Brainstorming'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Tentang Pegar Lagi; Merah PADMA, Margasatwa dan Mara Bahaya</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/tentang-pegar-lagi-merah-padma.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-z-m0W7NrS1M/Tw2ySVklWlI/AAAAAAAAAkw/WFyicI25V0s/s1600-h/Feuerr%2525C3%2525BCckenfasan_%252528Lophura_ignita%252529%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="Feuerr&amp;uuml;ckenfasan_(Lophura_ignita)" border="0" alt="Feuerr&amp;uuml;ckenfasan_(Lophura_ignita)" src="http://lh6.ggpht.com/-YoGEmGP35Jc/Tw2yUnDiMbI/AAAAAAAAAk4/wDQBwuBuJ_c/Feuerr%2525C3%2525BCckenfasan_%252528Lophura_ignita%252529_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="319" height="362"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Kesian Si Pegar!&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Salam peeps! Today I’m going to talk about burung/ayam pegar again. &lt;p&gt;I know, some of you might have gone bored about me talking about pegar invariably, but this is also an important issue of Malay language. &lt;p&gt;Semenjak daripada menulis entry tentang ‘harapkan pegar, pegar makan padi’, saya sering mendapat pertanyaan tentang benarkah pegar yang dimaksudkan dalam peribahasa itu? Ataupun mereka memang maksudkan pagar? &lt;p&gt;Lepas KOSMO! mengeluarkan petikan blog saya, Ketua Pengarah Dewan Bahasa dan Pustaka pun menafikan bahawa pegar yang sebenarnya dimaksudkan dalam peribahasa tu.  &lt;p&gt;Sebab tak puas hati, saya buat kajian lagi mendalam tentang pegar (ala, Google je pun). Dan apa yang saya temui agak mengecewakan. Bukan kecewa sebab apa. Kecewa sebab mengetahui status sebenar burung pegar ni. Dan sebagai seorang pelajar Alam Sekitar, bagi saya penting untuk memberitahu pada dunia mengenai burung pegar ni.  &lt;p&gt;&lt;i&gt;Lophura ignita &lt;/i&gt;ialah nama saintifik untuk burung pegar, dan dalam bahasa Inggeris dirujuk sebagai Crested Fireback Pheasant atau Crested Fireback, atau Vieillot’s Pheasant. Ia juga banyak dirujuk dalam bahasa lain, seperti Jepun (koshiakakiji&lt;b&gt;: &lt;/b&gt;コシアカキジ), Norwegian (Gulhalefasan) dan dalam bahasa Indonesia, selain burung pegar, ia juga dikenali sebagai Sempidan Biru. Ia merupakan sejenis omnivor, dan mempunyai tabiat pemakanan seperti ayam. Burung pegar selalunya tinggal dalam hutan tanah pamah 200m pada paras laut, namun boleh ditemui sehingga ketinggian 1200m.  &lt;p&gt;Pegar merupakan spesies burung yang berada dalam Senarai Merah IUCN, iaitu satu inventori komprehensif untuk merekodkan status konservasi spesies biologi di dunia. Senarai Merah diperkenalkan pada tahun 1963, dan menggunakan beberapa kriteria untuk menilai risiko kepupusan beribu-ribu spesies dan subspecies.  &lt;p&gt;Dalam Senarai Merah, terdapat beberapa lagi pembahagian kategori, iaitu:  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-1AZye2Bh0hQ/Tw2yVjGnsYI/AAAAAAAAAlA/esT46C4k5VM/s1600-h/clip_image002%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image002" border="0" alt="clip_image002" src="http://lh6.ggpht.com/-SmZuBCbMy5U/Tw2yXCSkbeI/AAAAAAAAAlI/Et2ZH4ujCRE/clip_image002_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="486" height="149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;table border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" width="400"&gt; &lt;tbody&gt; &lt;tr&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;EX (extinct)&lt;/td&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;pupus&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;EW (extinct in wild)&lt;/td&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;pupus dalam habitat liar&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;CR (critically endangered)&lt;/td&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;terancam kritikal&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;EN (endangered species)&lt;/td&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;spesies terancam&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;VU (vulnerable species)&lt;/td&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;spesies terdedah&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;NT (near threatened)&lt;/td&gt; &lt;td valign="top" width="200"&gt;hampir terancam&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;font color="#8064a2"&gt;Status burung pegar:&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-n7w99GW2Dms/Tw2yYJCR8ZI/AAAAAAAAAlQ/zcbE-3FemYo/s1600-h/clip_image004%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image004" border="0" alt="clip_image004" src="http://lh4.ggpht.com/-W9EO8iMsBIk/Tw2yaXcNLdI/AAAAAAAAAlY/ZHTYmuxsDdI/clip_image004_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="326" height="94"&gt;&lt;/a&gt; &lt;font color="#9bbb59"&gt;&lt;strong&gt;NT&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; – hampir terancam &lt;p&gt;Sekarang ni, burung pegar dah termasuk dalam NT, iaitu hampir terancam. Setiap tahun, burung pegar hanya menghasilkan 5 biji telur ketika musim mengawan; iaitu antara Ogos dan September.  &lt;p&gt;Burung pegar hanya boleh dijumpai di 5 negara dalam dunia yang fana ini; iaitu di Malaysia, Brunei, Indonesia, Myanmar dan Thailand. Ia sekarang jarang dijumpai di Thailand, dan tiada rekod yang jelas mengenai populasinya di Malaysia. Walaupun ia masih dikenali di Sabah, Kalimantan dan Sumatera, tetapi ia hampir pupus di Bangka. Myanmar pula langsung tidak mempunyai rekod mengenai pegar. Disebabkan aktiviti pembalakan yang semakin menjadi-jadi, populasi pegar menjadi semakin kecil dan tren populasinya ialah menurun.  &lt;p&gt;Di Malaysia, burung pegar dilindungi di Rizab Hidupan Liar Krau dan Taman Negara, di bawah Akta 76/72. Ia juga antara 280 spesies yang dilindungi daripada perdagangan dalam Appendiks 3 CITES.  &lt;p&gt;Menurut Prof Madya Dr Nor Hisham Osman, Pensyarah Jabatan Linguistik, Akademi Pengajian Melayu (APM), Universiti Malaya, “dulu-dulu ayam ni banyak, dekat pinggir hutan tepi sawah, makan serangga perosak padi dan makan siput gondang. Itulah sebabnya dikatakan ayam pegar ni boleh menjaga padi. Selain dia makan serangga perosak seperti belalang, siput gondang dan juga ketam, ayam pegar ni juga makan padi...” &lt;p&gt;Selain itu, menurutnya, ayam pegar ialah “...sejenis burung, tapi orang kampung panggil ayam sebab saiznya sebesar ayam dan melata macam ayam dan boleh terbang macam burung”.  &lt;p&gt;Pendapat Dr Nor Hisham menyokong bahawa pegar itu yang sebenarnya dimaksudkan dalam peribahasa Melayu itu, dan bukan pagar.  &lt;p&gt;Tengok kawan-kawan. Saya rasa disebabkan kita tak pernah melihat burung pegar, sebab tu kita tak boleh nak bangkang kalau orang kata ‘Pagar’. Sebab kita sendiri tak kenal apa tu pegar. &lt;p&gt;Generasi saya pun dah tak tahu burung pegar tu apa, apatah lagi generasi yang terkemudian. Tak mustahil kalau burung pegar tu pupus nanti, sampai ke kiamat kita guna ‘harapkan pagar, pagar makan padi.’ Takde siapa yang akan betulkan kita. Sedih tak?  &lt;p&gt;Sebagai pelajar Alam Sekitar, mestilah terasa betul apa yang selama ni pensyarah dan cikgu ajarkan. Rupanya kepupusan binatang pun berkait rapat dengan kayanya bahasa kita. Semakin banyak spesies pupus, semakin kurang perbendaharaan kata kita. Lepas tu kita main tibai perkataan ikut suka. Pegar jadi pagar, batok jadi batuk. Anak cucu kita lagilah tak tau apa-apa; deorang pun terima je; rupanya batuk dekat tangga tu buat kerja separuh jalan. Tapi tak faham signifikasinya apa. Yang lagi sedih, DBP nafikan kesilapan mereka. Kalau macam tu, kita akan selalu kerugian. Bahasa kita kaya, tapi yang DBP suruh guna tu je yang kita boleh guna. Kalau deorang silap, deorang taknak mengaku pulak tu.  &lt;p&gt;Oh, ada tambahan lagi.  &lt;p&gt;Menurut sumber-sumber tertentu, sebenarnya banyak lagi perkataan yang tersilap diterjemah daripada Jawi ke Rumi. Antaranya: &lt;p&gt;Tahukah anda apa maksud PADAM dalam peribahasa Merah Padam? Peribahasa yang betul ialah Merah PADMA.&lt;br&gt;Padma merupakan sejenis bunga teratai yang berwarna merah.&lt;br&gt;Kesilapan terjadi ketika menterjemah jawi kepada rumi.&lt;br&gt;&lt;font color="#9e7c7c" size="5"&gt;&lt;strong&gt;فدم&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; = PADMA.&lt;br&gt;- Dr. Ramzah Dambul. &lt;p&gt;(sekali lagi kredit kepada Rashid Rahman Hassan!) &lt;p&gt;Selama ni kita panggil merah padam. Tapi kenapa ‘padam’ pun kita tak tahu. Apa tu padam? Kenapa merah padam? Tapi kita terima bulat-bulat. &lt;font color="#000000"&gt;Rupanya padma yang dimaksudkan. Merah padma; kemerahan seperti bunga teratai. &lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-2mV-gvBhrJk/Tw21aDyq6AI/AAAAAAAAAlw/k8nfhi38LnM/s1600-h/pink-lotus%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="pink-lotus" border="0" alt="pink-lotus" src="http://lh3.ggpht.com/-fU2paVj8XVw/Tw21sjCnCaI/AAAAAAAAAl4/9H5reBeH-yo/pink-lotus_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="374" height="289"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff0080"&gt;Merah padma&lt;/font&gt;: Warna pipi kita bila kita malu…&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; &lt;p align="left"&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Selain itu, tiada perkataan merbahaya. Yang ada ialah ‘mara bahaya’. Dan tiada perkataan mergastua. Yang ada ialah ‘margasatwa’. Sahabat saya di Indonesia yang menerangkan kepada saya berikutan daripada entry ‘harapkan pegar, pegar makan padi’.  &lt;p&gt;Terlopong jugaklah sekejap. Rupanya banyak lagi kesilapan Jawi kepada rumi. Persoalannya, bilakah Dewan Bahasa dan Pustaka akan mengambil tindakan daripada asyik menafikan kesilapan mereka?  &lt;p&gt;Nampaknya ‘harapkan pegar, pegar makan padi’. Dewan Bahasa dan Pustaka seolah-olah ‘melepaskan batok di tangga’, tak pernah nak kaji habis-habisan aspek Bahasa Melayu.  &lt;p&gt;Oklah. Itu saja untuk kali ni. Jika anda rasakan entry ini ada pengetahuan penting untuk dikongsi, silalah share. Tak perlu mintak kebenaran. Tapi kalau taknak share pun takpe, saya tak paksa pun. Dan jika anda rasa ada lagi pengetahuan tentang kesilapan lain dalam Bahasa Melayu, boleh tinggalkan komen di bawah. Saya akan kreditkan nama anda sekali; jangan risau.  &lt;p&gt;Itu saja. Hingga bertemu lagi. Assalamualaikum dan jumpa lagi!  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-WRcNjRJDMSE/Tw2ycVI5j-I/AAAAAAAAAlg/k6sjh2c2anM/s1600-h/bird%25255B3%25255D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="bird" border="0" alt="bird" src="http://lh4.ggpht.com/-or-f_eamdBw/Tw2yhzn3mpI/AAAAAAAAAlo/QSL5_xREGGg/bird_thumb%25255B1%25255D.png?imgmax=800" width="261" height="344"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#8064a2"&gt;Save our forest. Save burung pegar. &lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#4bacc6"&gt;&lt;font style="background-color: #ffffff"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font style=""&gt;This community service is brought to you by Uspot UPM.&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#4bacc6"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#4bacc6"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#4bacc6"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;   &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:e937fb2d-fe94-45a9-a1aa-8dd96f9c396a" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=mara+bahaya" rel="tag"&gt;mara bahaya&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=margasatwa" rel="tag"&gt;margasatwa&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=mergastua" rel="tag"&gt;mergastua&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=merah+padma" rel="tag"&gt;merah padma&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=merah+padam" rel="tag"&gt;merah padam&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=merbahaya" rel="tag"&gt;merbahaya&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=dewan+bahasa+dan+pustaka" rel="tag"&gt;dewan bahasa dan pustaka&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2090239292619064429?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2090239292619064429/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/tentang-pegar-lagi-merah-padma.html#comment-form' title='13 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2090239292619064429'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2090239292619064429'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/tentang-pegar-lagi-merah-padma.html' title='Tentang Pegar Lagi; Merah PADMA, Margasatwa dan Mara Bahaya'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-YoGEmGP35Jc/Tw2yUnDiMbI/AAAAAAAAAk4/wDQBwuBuJ_c/s72-c/Feuerr%2525C3%2525BCckenfasan_%252528Lophura_ignita%252529_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>13</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-5014861610114918289</id><published>2012-01-10T09:01:00.001-08:00</published><updated>2012-01-10T09:01:25.360-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><title type='text'>Saya pun baca blog kamu....</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/saya-pun-baca-blog-kamu.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff" size="3"&gt;I’m sick of all the insincere, so I’m gonna give all my secrets away&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff" size="3"&gt; -&lt;font color="#000000" size="2"&gt;&lt;strong&gt; One Republic, Secrets&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Makan tengahari di tempat yang luar biasa. Di tengah Fakulti Alam Sekitar. Bersendirian. Dengan sebungkus polisterina Nasi Goreng Ayam Special.  &lt;p&gt;Sewaktu mengipas-ngipas lalat yang tidak segan, Doktor Pengerusi dengan kakak Master lalu. “Hai Syed, dah popular pun makan nasik bungkus ke?” &lt;p&gt;Fuuuussssshhhh. Deruan darah hangat naik ke muka. Sekali lagi dia menggagapkan saya. Kepalan nasik hampir meletus dari mulut; gigi gagal mengunyah. &lt;p&gt;“Mana Doktor tau?” saya senyum kekambingan.  &lt;p&gt;“Saya pun baca blog kamu!”  &lt;p&gt;Doktor naik atas tangga; senyum selebar Sungai Pahang. Akak Master belakang dia pandang saya; pun senyum sekali. &lt;p&gt;Speechless! Kantoi sudah!  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:6141b92a-7413-482f-a516-5704137a03ad" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=blog+kantoi!" rel="tag"&gt;blog kantoi!&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-5014861610114918289?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/5014861610114918289/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/saya-pun-baca-blog-kamu.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5014861610114918289'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5014861610114918289'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/saya-pun-baca-blog-kamu.html' title='Saya pun baca blog kamu....'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-8791343421995119705</id><published>2012-01-09T01:46:00.001-08:00</published><updated>2012-01-09T01:46:37.074-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Politic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><title type='text'>Anwar’s Innocent; SO WHAT?!</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/anwars-innocent-so-what.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;font color="#0000ff" size="3"&gt;Hell, I never vote for anybody, I always vote against.&lt;/font&gt;&lt;/em&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font size="3"&gt;- W.C. Fields&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-7p3RzPu10F8/Twq3B4Zl3VI/AAAAAAAAAkE/zLtsPsEW1Jg/s1600-h/mintamaafpadaanwar4.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="mintamaafpadaanwar" border="0" alt="mintamaafpadaanwar" src="http://lh5.ggpht.com/-XBsb6iVfL9U/Twq3DyTzkXI/AAAAAAAAAkM/QdrvuJMvJ10/mintamaafpadaanwar_thumb2.png?imgmax=800" width="537" height="309"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Saya bersetuju dengan Nik Aziz. Sesiapa yang menuduh Anwar peliwat harus meminta maaf. –Serius-&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Saya bukan penyokong mana-mana parti politik. Saya seorang yang neutral. Diulangi, NEUTRAL.  &lt;p&gt;Tapi saya benci mana-mana penyokong parti politik. Terutamanya yang ekstrem. And some of them are included in my friends list.  &lt;p&gt;Saya tak suka penyokong Anwar in particular. Bukan maksudnya saya penyokong kerajaan OK, at least takde penyokong Najib yang mengangkat Najib sebagai pilihan Tuhan. Tapi penyokong Anwar dah macam apa dah. Fanatik melampau.  &lt;p&gt;Tentang kes Anwar, tak perlu rasanya nak letak komen lebih-lebih. Kalau letak keputusan Mahkamah tu OK je, tapi tak payahlah nak umumkan siapa sekali yang memfitnah, atau nak mention directly yang dia memang difitnah. Dan siap nak warning dengan hellfire segala bagai. Who are you to judge, people? Mahkamah memang cakap tak bersalah, tapi itu atas dasar bukti tak kukuh.  &lt;p&gt;Dari segi statistik, p-value lebih dari 0.05, lantas tidak boleh menolak hipotesis null. Ataupun dalam bahasa mudah, bukti yang ada tidak cukup kukuh untuk mendakwa Anwar bersalah. Tetapi dari segi lainnya, ia tidak pernah menyanggah kejadian itu pernah berlaku. Cuma bukti kejadian itu berlaku sahaja yang tiada atau tidak kukuh. Nampak? &lt;p&gt;Do you think he is really innocent? Not necessarily.  &lt;p&gt;Do you really think this case is that simple? Yes, I think it is.  &lt;p&gt;Yang membuat kes ni jadi huru-hara sebab Anwar mati-mati taknak dibicarakan. Tengoklah macam mana Karpal Singh main pusing-pusing dalam mahkamah. Mereka langsung tidak menafikan kejadian itu berlaku, sebaliknya menghentam aspek-aspek teknikal dalam penghakiman; tempat kejadian, bahan bukti, kredibiliti hakim. Dalam erti kata lain, mereka cuba melarikan fokus daripada isu utama.  &lt;p&gt;To be frank, sejak mula kes ni dibicarakan saya dah nampak apa yang akan berlaku. Dan sebenarnya yang paling untung dalam kes ini ialah Anwar sendiri. Sokongan daripada rakyat naik mencanak-canak. Nampak sangat dah direction kes ni.  &lt;p&gt;Sama ada dia akan didapati bersalah atau tak; itu ialah sesuatu yang tak penting. Dua-dua keputusan bagi dia ialah menang-menang.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;strong&gt;Situasi 1&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;: Anwar didapati bersalah  &lt;p&gt;“Kerajaan zalim! Mahkamah tak telus! UMNO fitnah!”  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;strong&gt;Situasi 2&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;: Anwar didapati &lt;font color="#ff0000"&gt;TIDAK&lt;/font&gt; bersalah  &lt;p&gt;“Kerajaan kaki fitnah! Kini terbukti UMNO hanya pandai memfitnah! Kami takkan undi Be End! Kemenangan ini konspirasi Najib!”  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;See? Any differences? Takde. Dalam dua-dua situasi, yang jahat ialah kerajaan. Dan yang kesian tentunya mahkamah. Kalau mahkamah putuskan bersalah, tentu dikatakan tak adil; hamba UMNO. Kalau dikatakan tak bersalah, takde pulak pujian diberikan. Masyarakat tak percaya pada mahkamah.  &lt;p&gt;Sebagai seorang yang menjunjung tinggi nilai intelektual manusia, saya enggan menyokong mana-mana pihak dan enggan diperbodohkan. I can read between the lines. Saya tahu pilihan mana yang perlu dipilih.  &lt;p&gt;Dan pilihan itu bukanlah menjadi penyokong Anwar (ataupun the other side, if that’s the case). Saya neutral. Sekali lagi, saya NEUTRAL.  &lt;p&gt;OK, so sekarang macam mana dengan Saiful? Orang kata dia memfitnah, betul ke? Dan adakah betul dia telah di-sexually harassed (tak suka guna term kotor tu...) oleh Anwar? Sesungguhnya hanya dia dan Anwar je yang tahu.  &lt;p&gt;Memang kita kata Saiful memfitnah. Tapi apa jaminan bahawa antara dia dan Anwar tak pernah berlaku apa-apa? Siapa yang berani jamin dengan nama Tuhan Anwar tidak pernah meng, erm, harass dia?  &lt;p&gt;Yang peliknya orang menyokong macam tahu luar dalam Anwar. Macam tahu siapa Anwar; tak mungkin dia mendambakan Saiful (seriously tak suka ulas pasal benda ni, geli...). You don’t know him, people. Nobody does. Dia dan Allah (dan Saiful) je yang tahu siapa sebenarnya Anwar. What if kalau apa yang Saiful katakan betul? Tahu tak dekat luar negara banyak pemimpin kena tangkap melakukan perbuatan songsang; even yang dah beranak-pinak pun. What makes you think Anwar tak jatuh dalam golongan tu? Adakah akhlak Anwar itu terjamin suci bersih?  &lt;p&gt;Oh untungnya menjadi seorang Anwar Ibrahim. Seriously peeps. Kalau buat jahat banyak mana sekalipun, orang akan anggap semua tu fitnah. He’ll get away from any mess with very little fanfare. Lepas ni kalau dia ada kes liwat lagi, rasuah ke, video lucah ke, semua orang takkan percaya dah. Betul tak apa yang saya cakap? Anwar sangat beruntung dalam kes ni!  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-ZL4hrzBZHho/Twq3FlAXBxI/AAAAAAAAAko/vd4yXEky9m0/s1600-h/9014.jpg"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-ZL4hrzBZHho/Twq3FlAXBxI/AAAAAAAAAks/rgRKERszFYc/s1600-h/9015.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="901" border="0" alt="901" src="http://lh5.ggpht.com/-1Eq3Iw9Opp4/Twq3UvWUCtI/AAAAAAAAAkg/zzskrSJL8yM/901_thumb3.jpg?imgmax=800" width="544" height="432"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Ramai yang percaya Anwar tak bersalah… (tak ke?…)&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Mula-mula dulu saya tak percaya Anwar buat sesuatu pada Saiful. Seriously. Saya anggap ni semua mainan politik nak menjatuhkan dia. Tapi macam pelik sebab dia asyik nak mengelak je. Lepas tu saya fikir, dalam dunia ni takde yang mustahil. What if kalau Saiful tak menipu? Kenapa Anwar langsung tak membangkang tuduhan Saiful terhadap diri dia?  &lt;p&gt;Segalanya boleh berlaku. Jadi saya tidak pernah menganggap pengadilan di mahkamah ialah sebenar-benarnya adil. Pengadilan di mahkamah tertakluk kepada bukti dan saksi. Walaupun anda pernah diperlakukan macam mana sekalipun (dirompak, dipukul, ditipu), jika takde bukti atau saksi, tiada apa yang mahkamah boleh lakukan. They are as good as the proofs and witnesses given. Nothing more.  &lt;p&gt;Ada yang kata kena pakai hukum hudud. Kalau pakai hudud memang si Saiful takkan dapat bawak dakwaan dia untuk mengheret Anwar ke mahkamah. Tapi dia boleh direjam sampai mati sebab pengakuan dia boleh dikira benar (itupun kalau dia enjoy buat benda tu. Kalau tak, boleh dianggap terpaksa…). Cuma Anwar boleh terlepas sebab Anwar tak mengaku. Unless dua-dua bersumpah. Tapi Anwar tak nak bersumpah (menurut riwayat, dia dinasihati untuk tidak bersumpah).  &lt;p&gt;Bukannya saya nak kata Anwar bersalah. Tidak. Hakim dah putuskan sebaliknya. Tetapi, dalam kes ini, harus diingat terdapat pihak yang menuduh; iaitu Saiful. Persoalannya adalah sama ada Anwar atau Saiful yang memfitnah? Yang ini adalah jawapan yang mahkamah sendiri tidak mampu nak putuskan. Mahkamah hanya memutuskan mereka tidak boleh mengatakan Anwar bersalah, tetapi itu tidak menafikan perkara itu pernah berlaku. Jadi selagi perkara ini tidak diputuskan, selagi itu tidak ada pihak yang benar dan salah sebenarnya.  &lt;p&gt;Dan satu lagi, orang kata yang teraniaya doanya makbul. So sebab Anwar menang, maksudnya dia teraniaya dan dia tak bersalah.  &lt;p&gt;Yang ni taknak komen. Just nak cakap, what if kalau deorang berdua enjoyed the courtship? Kalau deorang suka sama suka? Jadi there’s really no pihak yang teraniaya dekat sini. Yang teraniaya ialah Anwar sebab Saiful membuka aib mereka.  &lt;p&gt;Mindblown already? Tidak?  &lt;p&gt;Ok, taknak komen lanjut.  &lt;p&gt;Sekarang Saiful pernah bersumpah laknat. So saya percaya kalau dia memfitnah, balasan itu akan datang. Saya sangat yakin. Jadi tidak ada yang perlu digusarkan. Anwar tidak pernah membuat sumpah yang sama, jadi itu pun tidak perlu dirisaukan. Untuk Anwar tidak akan berlaku ‘makan sumpah’. Untuk Saiful; mungkin. Kebenaran itu akan datang juga.  &lt;p&gt;Apa yang saya nak cakapkan ialah, keputusan mahkamah bukanlah keputusan yang muktamad atau keputusan yang penghabisan. Kerana keputusan mahkamah tidak menjawab pelbagai persoalan. Persoalan itu hanya akan dijawab di hadapan Maha Pencipta nanti. Jadi masa tu baru kita akan nampak apa yang sebenarnya berlaku.  &lt;p&gt;Apa yang sebenarnya kita kena buat sekarang ialah, jangan nak panggil gelaran macam-macam dekat orang lain. Walaupun mahkamah dah kata Anwar tak bersalah, tak perlu nak kutuk Saiful lahanat, penipu, kaki fitnah. Dan walaupun ada yang percaya Saiful ialah mangsa sebenar, tak perlu nak caci Anwar dengan gelaran yang keji.  &lt;p&gt;OK, I write based on certain facts, assumptions and speculations. So jangan cakap saya fitnah. Saya dah cakap direct yang semua ni hanyalah spekulasi dan andaian semata-mata (dengan sedikit fakta). There’s no part in this entry yang mention mana-mana pihak bersalah atau tak. Cuma saya nak kita bukak mata. Berfikir tentang segala kemungkinan. Jangan asyik nak percaya membabi buta. Jangan nak jadi lembu politik. Jadi neutral kan best? Tak payah tension-tension.  &lt;p&gt;Sebab saya percaya, manusia boleh bertoleransi atas banyak perkara, tetapi bukan politik. Atas sebab politik, kawan boleh putus kawan, sedara putus sedara, kahwin boleh cerai. Buat apalah kita nak berbalah macam orang gila sedangkan hasilnya tak dapat pada kita? Kalau dapat pun, terlalu sikit dibanding dengan harga yang kita bayar. Tak berbaloi. Kita membayar dengan harga darah, air mata, maruah, masa, persahabatan, keluarga. Tetapi apakah perjuangan kita tu sebenar-benarnya betul atau kita hanya menjadi alat mereka di atas? Fikir-fikirkan.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:92909a5e-96f7-4cc2-b06a-1b94c58a5e1c" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=politik" rel="tag"&gt;politik&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=901" rel="tag"&gt;901&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-8791343421995119705?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/8791343421995119705/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/anwars-innocent-so-what.html#comment-form' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8791343421995119705'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8791343421995119705'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/anwars-innocent-so-what.html' title='Anwar’s Innocent; SO WHAT?!'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-XBsb6iVfL9U/Twq3DyTzkXI/AAAAAAAAAkM/QdrvuJMvJ10/s72-c/mintamaafpadaanwar_thumb2.png?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-7583349373152742584</id><published>2012-01-08T01:18:00.001-08:00</published><updated>2012-01-08T01:19:08.740-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='PLKN'/><title type='text'>5 tahun yang lalu....</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/5-tahun-yang-lalu.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;5 tahun yang lalu ialah genap seminggu saya berada di PLKN. Tanggal 8 Januari 2007; jatuh pada hari Isnin. Dan walaupun sedaya upaya mengingat apakah signifikasi tarikh ini dalam hidup saya, saya terasa ia tidak lebih seperti hanya hari yang biasa. &lt;p&gt;Barangkali pada hari ini 5 tahun yang lalu, saya sedang merenung permukaan Tasik Chini seperti selalu. Lalu terus menghitung hari sebelum tamat latihan.  &lt;p&gt;Saya cuba mengumpul kembali cebisan-cebisan ingatan tentang waktu itu. Dan terasa seperti masih ada sesuatu yang hilang. Dan daripada ingatan mereka juga, saya ialah sedikit memori yang hilang. Mereka sudah lupa. Dan saya juga. &lt;p&gt;Berhari-hari lamanya ketika itu saya hilang dalam pemikiran sendiri. Ketakutan, kebencian dan kesunyian merasuk jiwa.  &lt;p&gt;Tempoh dalam latihan ialah tempoh selepas 5 tahun saya diculik dari masyarakat; 5 tahun dikurung dalam sangkar emas. Dan ketika kembali semula kepada masyarakat, saya sudah hilang arah. Kebuntuan. Saya tidak lagi pandai bergaul dengan mereka. Kami mempunyai idea, pandangan dan pegangan hidup yang jauh berbeza. Atau itu fikir saya ketika itu.  &lt;p&gt;Lalu saya berasa takut mencuba mendekati. Saya menjadi pendiam; cuma yakin dalam bulatan sahabat yang mempunyai latar belakang yang sama.  &lt;p&gt;Saya tidak berasa diri sombong, hanya tidak selesa. Saya tidak mampu lagi beradaptasi untuk menggauli mereka. Dan ketika itu, saya terasa begitu jauh dengan mereka. &lt;p&gt;Untuk banyak kali, sering berlaku pergelutan perasaan dalam hati saya. Kami selalu tidak berkongsi momen yang sama. Ketika mereka beramai-ramai berkongsi perasaan gembira mendapat telefon bimbit setiap hujung minggu, saya tidak boleh berasa demikian. Saya belum mempunyai handphone ketika itu.  &lt;p&gt;Ketika mereka beramai-ramai berkumpul, bersembang, menghisap rokok; saya menjauhkan diri. Saya menjadi takut. Saya menjadi pemerhati luar yang tidak ada sebarang kaitan dengan mereka. Kegagalan kami untuk berkongsi detik yang sama seterusnya menjarakkan lagi perhubungan kami. Mereka tidak memahami saya; dan begitu juga saya.  &lt;p&gt;Tetapi sesuatu yang saya tidak sedari ketika itu; ialah ramai lagi di kalangan kami yang merasai sedemikian. Ramai lagi yang masih baru ingin melepaskan diri dari kepompong. Tetapi ketakutan saya telah membutakan pandangan daripada melihat mereka. Bahawa mereka juga sunyi dalam ketakutan mereka.  &lt;p&gt;Ramai yang baru pertama kali baru berjauhan daripada keluarga. Yang belum pernah tinggal di asrama. Yang merasa rendah diri dalam keramaian manusia. Tetapi saya belum mengenali mereka ketika itu. Saya hanya mengenali mereka dalam imbasan ke masa silam.  &lt;p&gt;Kerana ketakutan itu, saya tidak mahu mengaku kalah. Saya selalu mencabar kemampuan diri; cuba melakukan yang terbaik walau ada masanya saya terlalu lelah. Saya tidak mahu merasa malu di hadapan mereka. Dan walaupun hasilnya tidaklah selalu membanggakan, saya berasa puas hati. Berasa gembira dengan diri sendiri.  &lt;p&gt;Dan setelah cuba mengumpul setiap sisa ingatan masa ketika 5 tahun yang dulu, saya berasa kosong. Seperti setiap yang berlaku dulu tiada kesannya kepada saya. Hanyalah sekadar memori. &lt;p&gt;Tetapi saya sedar ia lebih daripada sekadar memori. Ingatan dulu adalah tempat-tempat saya meninggalkan jejak langkah ke atas pasir masa; dan hanya menuju masa depan tanpa menoleh. PLKN ialah antara tempatnya saya memadamkan setiap jejak itu untuk memadamkan ketakutan yang datang bersama.  &lt;p&gt;Dan memori itu akhirnya menjadi kosong setelah jejak-jejak yang penting dipadamkan. Namun ingatan yang kuat masih wujud dalam perasaan kasih dan belas kepada mereka yang hadir waktu dulu. Mereka yang mencorakkan sedikit warna dalam kanvas kehidupan saya. &lt;p&gt;Ayuh, maralah ke masa depan bersama-sama. Lupakan ketakutan waktu dulu.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-i2GsHUdMaIY/TwlfNUGm8GI/AAAAAAAAAjo/LiLCmEn-IR0/s1600-h/250495_205180902852304_100000811860539_528328_6696781_n%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="250495_205180902852304_100000811860539_528328_6696781_n" border="0" alt="250495_205180902852304_100000811860539_528328_6696781_n" src="http://lh6.ggpht.com/-8Qvs87d0eIU/Twlff9PZP8I/AAAAAAAAAjw/HDesfBfH1fA/250495_205180902852304_100000811860539_528328_6696781_n_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="499" height="393"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Gambar curi. Hari tamat latihan. Jangan cari muka saya, saya takde dalam gambar…&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:6b39844a-29b0-45d3-aaa8-802ec58fd711" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=PLKN" rel="tag"&gt;PLKN&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-7583349373152742584?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/7583349373152742584/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/5-tahun-yang-lalu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7583349373152742584'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7583349373152742584'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/5-tahun-yang-lalu.html' title='5 tahun yang lalu....'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-8Qvs87d0eIU/Twlff9PZP8I/AAAAAAAAAjw/HDesfBfH1fA/s72-c/250495_205180902852304_100000811860539_528328_6696781_n_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-5749256193624415004</id><published>2012-01-07T08:03:00.001-08:00</published><updated>2012-01-07T08:07:26.948-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><title type='text'>Final Exam 2012: First Paper</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/final-exam-2012-first-paper.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;“Nak masa tambahan tak?” tanya Doktor Pensyarah.  &lt;p&gt;“NAAKKKKK!” kami menjerit macam budak kebuluran.  &lt;p&gt;“Okay, saya bagi masa sampai 15 minit lepas 4!”  &lt;p&gt;Tak ada guna. Soalan susah nak mati!  &lt;p&gt;Okay, saya teruskan (cuba) menjawab. Kepala dah pusing-pusing nak muntah. Nama je test ‘open book’, tapi semua buku/nota/toyol/Google yang kami bawak takde jawapan. Oh apa gunanya oh!  &lt;p&gt;Ujian kali ni ujian praktikal. Ada 4 je soalan. Kena jawab semua soalan guna software. Dua soalan pertama boleh guna Excel untuk ANOVA, tapi dua soalan terakhir softwarenya ada, cara menjawabnya takde.  &lt;p&gt;Apa entah soalannya. Tak pernah jumpa soalan macam ni! Soalannya pun tak faham, nak jawab macam mana apatah lagi.  &lt;p&gt;Doktor bagi masa tambahan lagi sampai 4.30. Dah dua jam lebih kami menjawab, pun takde harapan nak jawab semua soalan. Dah bengong. Oh sia-sialah malam tadi kononnya berjaga nak study. Konon-kononnya kalau stay up lama-lama tu bolehlah jawab belaka soalan periksa. Cis! Sia-sia sudah. &lt;s&gt;kita jalin cinta&lt;/s&gt;  &lt;p&gt;Sekali tengok soalan, suruh buat cluster analysis, discriminant analysis, correlation matrix segala bagai. Oh peningnya kepala gue! Mula-mula steady, kononnya bolehlah jawab. Sekali baru teringat tak reti guna software tu. Oh masak!  &lt;p&gt;Gelabahlah bukak Google, tutorial, video, PDF segala bagai nak belajar guna software tu. Okey, buat step by step. Takde masalah. Belajar tengok tutorial. (Kau mampu tengah-tengah exam tengok video sedas?) Time dah tekan untuk dapatkan result, satu hapa tak keluar! Habuk pon tarak! Keji punya software! &amp;lt;&amp;lt;&amp;lt;&amp;lt;&amp;lt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-NkZyt401P_g/Twhs5lJNMSI/AAAAAAAAAjY/ZI5mYxc4mbs/s1600-h/050%25255B3%25255D%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="050[3]" alt="050[3]" src="http://lh5.ggpht.com/-sx463QIb1nw/Twhs6v7yr7I/AAAAAAAAAjg/JMxcr6oLaDU/050%25255B3%25255D_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;Tenang-tenang. You can do it man! Selamba! Cuba-cuba lagi. Masuk pukul 4.20, dua soalan tu langsung tak sentuh. Rasa kepala nak sewel sikit, sambil-sambil rasa nak terjun tingkap. Tekan-tekan, takde result. Dah ubah macam-macam cara, jawapan tak nak jugak muncul. Ini bawak ke depan, ini delete, itu rename. Ini tukar method sikit. Masa tu semua bahasa carutan wujud tanpa segan silu dalam kepala. Damn! Butir ralit! Tak guna! – Ok, tipu. Ni baku punya carutan. Carutan dalam otak tadi lagi hardcore.  &lt;p&gt;Sampai 4.30 je, tak mampu nak buat apa sambil menconteng kertas soalan dengan jawapan ikut logik manusia. Yeah that’s right. Logik je!  &lt;p&gt;“Saya tambah masa 5 minit lagi!” kata Doktor Pensyarah. Waha! Kenapa tak kutip je kertas jawapan saya ni? Tamatkanlah seksaan batin daku ini wahai Doktor!  &lt;p&gt;Apa lagi, 5 minit nilah masanya nak.... cek nama dah tulis belum. Masa ni nampak harapan tengah terbang slow-slow ikut pintu dewan exam.  &lt;p&gt;Keluar dari bilik exam:  &lt;p&gt;“I nak terjun KLCC! You jumpa I masuk paper nanti! ”  &lt;p&gt;“Habislah I punya elaun kena tarik balik!”  &lt;p&gt;“OK, lepas ni boleh berhenti belajar...”  &lt;p&gt;Hambik! Semua orang tak mampu menjawab. Semua menyumpah-nyumpah!  &lt;p&gt;Doktor pulak gelak ngekek-ngekek kami komplen soalan susah. “Awak ingat senang nak dapat A?”  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Saya: Hohehohehohe – Gelak sewel namanya.  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Kesimpulan:&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font size="4"&gt;Exam Level : 99999&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font size="4"&gt;Lecturer Level: Super &lt;font color="#ff0000"&gt;Troll&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;....  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:1e70d539-6303-4b03-868c-b1434160f0c0" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=final+exam" rel="tag"&gt;final exam&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-5749256193624415004?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/5749256193624415004/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/final-exam-2012-first-paper.html#comment-form' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5749256193624415004'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5749256193624415004'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/final-exam-2012-first-paper.html' title='Final Exam 2012: First Paper'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-sx463QIb1nw/Twhs6v7yr7I/AAAAAAAAAjg/JMxcr6oLaDU/s72-c/050%25255B3%25255D_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-324789858325736617</id><published>2012-01-05T08:32:00.001-08:00</published><updated>2012-01-05T08:55:50.606-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Penipuan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Triumph'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Fofulerkah aku?</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/fofulerkah-aku.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Hari ni (5 Januari) Kosmo! terbitkan entry blog saya berkaitan kesilapan dalam peribahasa Melayu;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/harapkan-pegar-pegar-makan-padi.html" target="_blank"&gt;Harapkan PEGAR, PEGAR makan padi&lt;/a&gt; dan melepaskan BATOK di tangga. Saya punya terkejut sampai berlari-lari melompat-lompat bila ada orang mesej (okey tipu). Saya terkejut jugak, sejak post pasal ‘pegar’ tu, blog saya dapat views beratus ribu. Dalam tempoh seminggu je, lebih suku juta orang sampai ke blog saya. Terkejut! Dan followers meningkat lebih 3 kali ganda, termasuklah jumlah komen dah sampai 200++ (!!).  &lt;p&gt;Apa pun, terima kasih kepada semua yang membaca dan berkongsi pengetahuan baru sama-sama. Terharu! Rupanya ramai orang sama macam saya; yang baru tahu tentang pegar ni. Tapi dalam seronok-seronok ada jugak benda yang menggusarkan hati saya dan jugak yang membuat saya terkilan.  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Pertamanya&lt;/font&gt;, Kosmo! tanpa usul periksa telah menerbitkan entry tersebut ke dalam surat khabar mereka tanpa pengetahuan saya. Sejujurnya, saya tidak kisah kalau nak share pengetahuan kepada semua, tapi Kosmo! menerbitkan nama penulis blog saya sebagai Izad Shah; iaitu rakan kepada rakan saya (Rashid Rahman Hassan). Walapun agak terkilan kerana kredit diberikan kepada orang yang salah, itu agak menggembirakan saya sebabnya bermaksud nama saya masih private dan belum diketahui. Hehehe...  &lt;p&gt;Kemudian Ketua Pengarah Dewan Bahasa dan Pustaka menyanggah kenyataan yang dibuat mengenai burung pegar. Katanya ‘harapkan pagar, pagar makan padi’ ialah peribahasa yang betul, dan tidak mengandungi apa-apa kesilapan dari segi maksud. Dari segi bahasa, ia ialah satu kiasan.  &lt;p&gt;Dan walaupun beliau mengakui ‘batok’ ialah perkataan yang betul untuk ‘batuk’, beliau menegaskan bahawa perkataan ‘batuk’ perlu digunakan.  &lt;p&gt;Dalam hal ini, saya sebagai manusia yang baru belajar sedikit terkilan. Bukanlah maksudnya saya rasa terlampau pandai atau tercabar kerana kenyataan beliau, tetapi saya berasakan kenyataan beliau tidak telus. Walaupun mengakui perkataan ‘batuk’ itu silap, beliau masih menegaskan perlu dieja demikian walaupun hakikatnya itu akan mengelirukan generasi yang baru belajar Bahasa Melayu. Sedangkan kami yang ‘tua’ ni pun dah lama terkeliru. Katanya, Bahasa Melayu tidak silap ketika diterjemah daripada Jawi kepada rumi, tetapi keadaan sedemikian berlaku kerana pelarasan vokal A dan U.  &lt;p&gt;Tentang ‘pegar’ pula, dia tidak bersetuju ia merujuk kepada burung, tetapi menegaskan ialah ‘pagar’. Walaupun begitu, saya optimis bahawa kajian lanjut perlu dilakukan untuk mengesahkan perkara ini. Dalam hal ini, saya melihat kenyataan beliau sebagai satu mekanisme pertahanan untuk mengelakkan Dewan Bahasa dan Pustaka ditempelak orang ramai sekiranya mereka mengakui bahawa mereka telah terkhilaf dalam beberapa aspek Bahasa Melayu.  &lt;p&gt;Memandangkan peribahasa itu telah digunakan berpuluh tahun, tentulah beliau tidak akan mengakui berlakunya kesilapan kerana jika tidak, mestilah orang ramai akan mempertikaikan kerja DBP sehingga bertahun-tahun gagal menyelesaikan masalah yang mudah dan membuatkan masyarakat dalam keadaan keliru dalam tempoh yang lama.  &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Keduanya&lt;/font&gt;, privacy saya menjadi semakin berkurangan. Sebelum ni, saya banyak post perkara-perkara yang peribadi hanya untuk bacaan kawan-kawan dan keluarga. Walaupun saya post semua blog entry saya ke facebook dan ramai yang share, keadaan sebelum ni agak terkawal. Tapi bila kaunter dah melebihi 200,000 (ehem ehem, saja nak emphasize jumlah views..hehe), entry-entry yang lama pun tiba-tiba ramai yang komen.  &lt;p&gt;Itu OK lagi (walaupun agak segan), tapi yang tak seronok, bila ada orang yang maki-maki saya. Ada menghamburkan kata-kata kesat, memperlekehkan saya. Wah, naik kepala nampak? Mujurlah saya penyabar orangnya, dan saya hanya mampu tergelak bila deorang marah. Rasa macam saya pulak yang troll deorang semua. Hahaha! Pulak tu, ada yang siap cakap ini kali terakhir baca blog saya. Lain kali taknak baca dah. Sedih sedikit di hati (Ok, tipu. Tak sedih pun…).  &lt;p&gt;Dan kemudian, orang-orang yang saya tak kenali mula add saya di facebook. Mula rasa seram dekat situ! Entah siapa-siapa je add saya. Kenal dekat dunia nyata pun entah ya entah tidak.  &lt;p&gt;Dan orang-orang yang saya tak sangka share link blog saya di twitter dan facebook. Popular sangat! Tapi dekat situlah mula rasa hilang privacy. Sebab saya letak gambar dekat header, jadi rasa macam semua orang kenal saya. Tapi saya tak kenal deorang semua! Jadi sedikit paranoid dari situ. OK, maybe orang cakap saya perasan ke apa, ingat dah popular sangat ke. Tapi saya jadi terkejut sebab memang tak sangka orang ramai akan baca blog saya. Sebelum ni saya tulis untuk kepuasan diri sendiri je, jadi tak kisah sangat orang baca ke tak. Jadi bila ramai baca mestilah takut.  &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Ketiga&lt;/font&gt;, tak sangka lepas ramai share blog saya, ada orang yang mempelawa saya menulis buku motivasi. Saya berasa sangat teruja dan terharu sebab ada jugak orang sudi mempelawa saya jadi penulis (speech out menang award, - ok mengarut), sebab antara impian saya masa kecik dulu ialah nak jadi novelis. Saya berminat jugak, tapi saya tak rasa saya cukup layak nak memberi motivasi. Tapi belum sempat nak contact dengan editor buku tu, shoutmix box kena disable dekat blog. Ceh! Hancus harapan!  &lt;p&gt;&lt;font color="#00ff00"&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Keempat&lt;/font&gt; &lt;/font&gt;pulak ialah perkara yang menggembirakan saya; dan bukan membuatkan saya terkilan atau gusar. Dalam penulis-penulis komen, ramai yang berterima kasih atas perkongsian ilmu, menggalakkan saya menulis lagi dan teruskan menulis. Ada yang menangis ketika membaca entry saya... #&lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/book-of-awesome.html" target="_blank"&gt;mylistofawesomethings&lt;/a&gt;. Terharu! Seriously speechless bila ada orang bagitau saya macm tu. Selama ni ingatkan menulis blog ni just nak luahkan apa yang terbuku; tak sangka orang lain boleh merasai emosi kita jugak. Semuanya membuatkan saya berasa lebih bersemangat dan bertanggungjawab dalam menjadi seorang blogger; Seorang Budak U. Terima kasih anda semua!  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-oVYu16GSWUc/TwXQfNUp5UI/AAAAAAAAAjI/O_j-Rwy9elw/s1600-h/clip_image002%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="clip_image002" border="0" alt="clip_image002" src="http://lh6.ggpht.com/-B920YNacYRc/TwXQkKOQsuI/AAAAAAAAAjQ/D8ZRGoAezjQ/clip_image002_thumb.jpg?imgmax=800" width="244" height="191"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Saya pun hampir menangis…&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Itulah yang saya nak cakapkan edisi ni kawan-kawan. Lusa saya dah start final exam, so doakan yang terbaik untuk saya OK? Amin!~~ See you, Assalamualaikum!  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:a0be6d27-94d5-441d-8b85-7243afca05f4" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=popular" rel="tag"&gt;popular&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-324789858325736617?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/324789858325736617/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/fofulerkah-aku.html#comment-form' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/324789858325736617'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/324789858325736617'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/fofulerkah-aku.html' title='Fofulerkah aku?'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-B920YNacYRc/TwXQkKOQsuI/AAAAAAAAAjQ/D8ZRGoAezjQ/s72-c/clip_image002_thumb.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2788240077367383283</id><published>2012-01-03T09:26:00.001-08:00</published><updated>2012-01-03T09:26:46.867-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Disaster'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Colloquium Tahun Baru</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/colloquium-tahun-baru.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Dan asakan soalan dari Doktor Pengerusi menggagapkan lidah saya. Dalam sedetik kilasan masa, saya terasa seperti mahu lari dan mengaku kalah. Dalam saat yang seterusnya, saya sedar bahawa itu tidak mungkin akan berlaku sekarang. SEKURANG-KURANGNYA sekarang. &lt;p&gt;Sedikit pandangan saya menelek Doktor Penyelia di sebelah Doktor Pengerusi. Seperti ada kekecewaan di wajahnya. Dan buat kilasan detik yang seterusnya keazaman untuk meneruskan pembentangan mati serta-merta.  &lt;p&gt;“Can you tell me, are you going to do the sampling at the same area? And how many sampling points are there?” &lt;p&gt;Soalan yang begitu mudah gagal ditangani dengan baik. Kepala saya sedang memproses jawapan; dan yang terkeluar daripada mulut saya ialah frasa-frasa perkataan yang masih sedang diproses – lalu mewujudkan kegagapan yang memalukan dan menghampakan. &lt;p&gt;“Er, the sampling is going to be done, er, as you can see, from my slide, there are three sampling points from the plantation. And er, the sampling is going to be conducted at 3 different agricultural stages; namely at infancy, maturity and er, at the end of the plantation age” &lt;p&gt;“Yes, and you state here you’re going to collect the samples at 0 -15 cm depth” – “Oh, it was during my initial stage of proposal. After reviewing a few literature, I decided that I’m going to collect the samples at depths 0 to 25 cm and 25 to 50 cm” &lt;p&gt;“And why is that?” &lt;p&gt;“0 to 25 cm is to see whether surface runoff would occur or not; while 25 to 50 cm depth is to see the infiltration of the nutrients and heavy metals to the groundwater...” &lt;p&gt;“I am not clear of your sampling points...” bla bla bla – organic matter, total organic content bla bla bla &lt;p&gt;“Uh huh. Uh huh” saya mengangguk dengan setia kepada setiap ayat Doktor Pengerusi.  &lt;p&gt;Dan otak saya ketika itu hanya memikir akan bila berakhirnya pembentangan; dan lebih penting lagi, bila akan berakhirnya pembentangan viva voce. Dan segala semangat dan impian saya terus diragut keraguan kepada diri sendiri. Tinggal sedikit sisa. Gelaran pelajar PhD terus lesap ditelan Colloquium pertama Master of Science. &lt;p&gt;“I’m afraid to ask you further because your supervisor is here!” kata Doktor Pengerusi. &lt;p&gt;Tergelak. Ramai-ramai. &lt;p&gt;Doktor Penyelia masih senyap. &lt;p&gt;“OK, thank you” saya menutup slide dengan senyuman halus. Berlalu pergi dengan hati yang lega dan lelah.&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Jalannya masih panjang. Dan saya masih optimis.  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:043d7cca-b0a0-41df-a0d2-277323ddba0e" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=colloquium+fakulti+pengajian+alam+sekitar" rel="tag"&gt;colloquium fakulti pengajian alam sekitar&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=master+of+science+(environment)" rel="tag"&gt;master of science (environment)&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2788240077367383283?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2788240077367383283/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/colloquium-tahun-baru.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2788240077367383283'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2788240077367383283'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2012/01/colloquium-tahun-baru.html' title='Colloquium Tahun Baru'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2450816950718725847</id><published>2011-12-28T08:19:00.001-08:00</published><updated>2011-12-28T08:35:34.171-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Brainstorming'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Harapkan Pegar, Pegar Makan Padi</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/harapkan-pegar-pegar-makan-padi.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Salam peeps! OK, ini adalah antara entry-entry terakhir tahun ni!  &lt;p&gt;Today I’m going to talk about a rather important issue in Malay language; which is lost in translation of words from Jawi to Rumi.  &lt;p&gt;Sewaktu menelaah Bukumuka sekejap tadi (takdelah sekejap, adalah dalam 3 jam yang lepas), saya terbaca status kawan saya dari Brunei. Namanya Rashid Rahman Hassan. Nama panjang: Awang Haji Abdul Rashid bin Awang Haji Damit. Untuk yang tak tau, Rashid ialah pemenang tempat kedua &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/03/pidato-antarabangsa-one.html" target="_blank"&gt;Pidato Antarabangsa Bahasa Melayu 2011&lt;/a&gt; dekat PICC awal tahun ni, dan dia mewakili negara Brunei.  &lt;p&gt;Ini ialah status dia yang saya printscreen dari facebook:  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-rBoEHzjXQIQ/Tvs9CJ3iIYI/AAAAAAAAAho/qKkULOqvI-M/s1600-h/clip_image002%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image002" border="0" alt="clip_image002" src="http://lh6.ggpht.com/-JwMn0FN1cgI/Tvs9GSKlEKI/AAAAAAAAAhw/9N-p3x78MOQ/clip_image002_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="431" height="417"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;Agak menarik status dia! Tiada pagar makan padi. Tetapi burung pegar. Kesilapan berlaku disebabkan perubahan ejaan rumi daripada jawi.&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;p&gt;OK, saya terus mintak keizinan dia nak share, dan lepas je dia bagi kebenaran, terus saya copy paste letak dalam status saya, tapi saya tambah sikit:  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-wPsqY-z_QTw/Tvs9JUwpGuI/AAAAAAAAAh4/wZGMEhrN8UE/s1600-h/clip_image004%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image004" border="0" alt="clip_image004" src="http://lh5.ggpht.com/-1X3EHIsP0K0/Tvs9MmlLE-I/AAAAAAAAAiA/qSyYiOZZgtk/clip_image004_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="573" height="154"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;Saya tambah bahagian batuk dalam status saya, atau sebenarnya batok. Daripada kecik lagi, saya selalu pelik kenapa “melepaskan batuk di tangga” tu bermaksud buat kerja separuh jalan?  &lt;p&gt;Cikgu-cikgu Bahasa Melayu saya masa sekolah rendah pun takde explain lebih lanjut pasal apa batuk tu. Jadi saya assume maksudnya kita batuk dekat tangga. Tapi memang tak boleh relate, kenapa batuk dekat tangga tu maksudnya buat kerja tak habis? Kenapa batuk? Bukan bersin di tangga ke, sendawa ke, menguap ke?  &lt;p&gt;Masa sekolah menengah, barulah cikgu saya (tak ingat dah cikgu mana...) cakap yang sebenarnya bukan batuk, tapi batok. Disebabkan perubahan ejaan jawi ke rumi, ramai orang tersalah anggap bahawa batok tu bermaksud batuk.  &lt;p&gt;Apa batok tu? Batok tu sebenarnya sejenis perkakas yang diperbuat daripada tempurung kelapa. Adat orang Melayu, sebelum naik ke atas rumah, kita akan basuh kaki dulu dekat tempayan. Batok digunakan untuk menceduk air dari tempayan. “Melepaskan batok di tangga” bermaksud kita tak letakkan balik batok dekat tempat asal, iaitu kita tinggalkan macam tu je dekat tangga lepas guna. Macam lepas guna getah paip dalam tandas, tak letak hujung dia dekat pemegang lah lebih kurang. Daripada situlah ia bermaksud buat kerja separuh jalan.  &lt;p&gt;Inilah contoh batok tu ye kawan-kawan:  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-8i-5-I1q_Ng/Tvs9OYXVNqI/AAAAAAAAAiI/3uQ6KxGvITk/s1600-h/clip_image006%25255B6%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image006" border="0" alt="clip_image006" src="http://lh3.ggpht.com/-tNBRh75tJtk/Tvs9QePW1MI/AAAAAAAAAiQ/G3ffC6OItrE/clip_image006_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="484" height="344"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff" size="2"&gt;“Kau ada batok dekat rumah? Kau mampu?”&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Untuk burung pegar pulak, saya cuba google gambar dia. Kemudian jumpa dekat wikipedia.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-jN8FCYlU6SE/Tvs9qLO1OqI/AAAAAAAAAiY/H31xp2_Mjq0/s1600-h/clip_image008%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image008" border="0" alt="clip_image008" src="http://lh4.ggpht.com/-r1oLMwz86Ng/Tvs9ttsGFnI/AAAAAAAAAig/aA5S4ohRxv4/clip_image008_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="482" height="334"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Namaku Si Pegar, bukan Pagar!&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Ha, nilah contoh burung pegar, atau dalam Englishnya berbunyi ‘pheasant’. Saya pun letak gambar ni dekat facebook.  &lt;p&gt;Dekat Malaysia rupanya kita panggil ayam pegar, dekat Indonesia pulak dipanggil burung pegar. Tapi ayam ke, burung ke; kedua-duanya bertepatanlah dengan peribahasa ‘harapkan pegar, pegar makan padi’. OK, patutlah. Selama ni ingatkan pagar. Sebab tulah rasa pelik, kenapa pagar makan padi? Lagipun zaman dulu mana ada orang pagar sawah padi (ada ke? Rasa macam takde...).  &lt;p&gt;Rupanya orang maksudkan pegar. Pegar ni digunakan macam burung hantu lah agaknya. Kawalan biologi untuk membunuh tikus dan serangga perosak dekat sawah padi. Tetapi ketika mengharap burung pegar ini tolong makan tikus dan serangga di sawah, burung pegar ni makan pulak padi. Dia mengkhianati kepercayaan tuan punya sawah untuk menjaga sawahnya daripada dimakan binatang perosak; dia sendiri jadi binatang perosak. Jadilah pepatah ‘harapkan pegar, pegar makan padi’.  &lt;p&gt;Mula-mula ingat nak share dekat facebook je, tapi Rashid galakkan share dekat blog. Biar kongsi ilmu dengan ramai sikit orang. Sebelum ni saya pernah janji dengan Rashid nak post pasal kenapa chicken pox boleh berjangkit dua kali (tapi takde peluang lagi, tapi insyaAllah akan ditulis jugak nanti, kamu tunggu ya Rashid...&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-JVAbjHizTqA/Tvs9vP7jUDI/AAAAAAAAAio/Rdes0I27y5k/s1600-h/votay%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="votay" alt="votay" src="http://lh6.ggpht.com/-IBGgM4O8ti0/Tvs9vwKHUdI/AAAAAAAAAiw/iKKw-b203I4/votay_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;hehehe).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Disebabkan janji tu belum ditunaikan, saya pun publishlah dulu pasal pegar dan batok ni dalam blog. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-Ax1vnjVIBkU/TvtBSdhTt5I/AAAAAAAAAi4/aCOl0rmUiMY/s1600-h/clip_image010%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image010" border="0" alt="clip_image010" src="http://lh3.ggpht.com/-cD4yKlu9Gwo/TvtBhlpF7KI/AAAAAAAAAjA/6Y7SgovaQvY/clip_image010_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="511" height="110"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;OK Rashid, janji yang ni sudah saya tunaikan!  &lt;p&gt;Kepada yang membaca, marilah kita mula membetulkan persepsi orang tentang kesilapan-kesilapan terjemahan tulisan Jawi ke rumi. Disebabkan satu huruf je, maksudnya lari terus. Ramai orang yang tak tahu sebelum ni, (mungkin) termasuk cikgu-cikgu Bahasa Melayu.  &lt;p&gt;So kita dah tahu ni, jom sama-sama sebarkan! Jangan biarkan kesilapan ni menghantui anak cucu kita! (ini adalah SERIUS!)  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:d08730d3-b199-4b9f-9ea8-359b834f3b13" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=melepaskan+batok+di+tangga" rel="tag"&gt;melepaskan batok di tangga&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=melepaskan+batuk+di+tangga" rel="tag"&gt;melepaskan batuk di tangga&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=harapkan+pegar+pegar+makan+padi" rel="tag"&gt;harapkan pegar pegar makan padi&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=harapkan+pagar+pagar+makan+padi" rel="tag"&gt;harapkan pagar pagar makan padi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2450816950718725847?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2450816950718725847/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/harapkan-pegar-pegar-makan-padi.html#comment-form' title='282 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2450816950718725847'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2450816950718725847'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/harapkan-pegar-pegar-makan-padi.html' title='Harapkan Pegar, Pegar Makan Padi'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-JwMn0FN1cgI/Tvs9GSKlEKI/AAAAAAAAAhw/9N-p3x78MOQ/s72-c/clip_image002_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>282</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2909763735608920909</id><published>2011-12-27T20:54:00.001-08:00</published><updated>2011-12-27T21:04:34.443-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Mimpi'/><title type='text'>Sahabat, Sayap dan Sami</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/sahabat-sayap-dan-sami.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Petang yang aneh. Bayangan di belakang gunung ialah langit biru-hitam yang dicerobohi selimut jingga mega mentari petang; membentuk dua lapisan warna yang bertindihan; dan antara kami dan gunung itu ialah laut. Indah tetapi sepi.  &lt;p&gt;Pangkor! Saya berteriak. Ini dekat Pangkor! Saya tidak mengerti apa yang berlaku dan bagaimana kami sampai semula ke Pangkor, cuma saya sedar kami perlu melintasi laut itu untuk ke gunung di seberang. &lt;p&gt;“Ikram, paut kaki aku! Aku bawak kau terbang!” saya berkata kepada Ikram dengan nada tegas. Saya kemudian mengapungkan diri; sepasang sayap tumbuh di belakang. Ikram tidak berganjak. “Cepat paut kaki aku. Aku bawak kau!” saya mengarah lagi.  &lt;p&gt;Ikram patuh. Dia memaut kaki saya. Saya terbang pantas; meluncur merentasi langit. Kami perlu sampai sebelum matahari terbenam. Saya tidak pasti bagaimana saya mengetahui apa yang berlaku dan apa yang perlu dilakukan; tetapi saya yakin. &lt;p&gt;Sewaktu hampir tiba ke gunung itu, kelihatan seorang sami Hindu sedang berdiri sambil memegang butiran tasbih. Saya berasa cuak, tetapi perjalanan harus diteruskan. Untuk kembali semula, saya tahu kami perlu sampai ke gunung itu. Semakin mendekati gunung itu, saya dapat melihat sami itu memandang tepat ke arah saya.  &lt;p&gt;Kemudian mata kami bertembung. Mukanya sungguh mengerikan; dan dalam sekelip mata, tubuh saya menjadi kaku. Saya tidak dapat bergerak!  &lt;p&gt;Kami terapung di tengah udara; saya berteriak: “Ikram, aku tak boleh bergerak!” Dada saya kecut. Ya Allah, bawah dah laut! Kalau sayap ni tak boleh bergerak lagi, kami akan jatuh! Saya kemudian mula membaca ayat kursi. &lt;p&gt;Dan saya terjaga dengan dada yang gemuruh. Mulut saya masih berkumat-kamit menghabiskan bacaan ayat kursi.  &lt;p&gt;Saya terkejut dari tidur. “Astaghfirullah, Astaghfirullah!” Saya beristighfar; dan memerhati sekeliling. &lt;p&gt;Saya merasa takut. Mujurlah di sekeliling saya masih dinding konkrit bilik tidur saya. Tiada yang berubah. Saya masih di rumah, dan bukan berhampiran mana-mana pantai. Tidak ada sami di sini.  &lt;p&gt;Ya Allah! Takutnya mimpi tadi! Kemudian saya baring semula; dan memejam mata untuk mengingat semula butiran mimpi itu.  &lt;p&gt;Saya membuka mata semula dan bingkas mencapai diari saya, dan dengan lekas menulis semula setiap butir mimpi itu. Warna langit; laut; sami; sayap. Segala-galanya. Saya takut untuk tidur semula; risau jika saya akan bermimpi sami itu lagi.  &lt;p&gt;Apakah petanda mimpi ini? Kenapa semuanya seperti jelmaan semula perasaan yang pernah saya rasakan? Apakah maknanya? &lt;p&gt;Saya termenung sebentar. Mimpi ini ialah satu tayangan kepada perasaan sebenar saya. Dan setiap satunya perlu dicerakinkan untuk mendapat makna sebenar mimpi ini. Peristiwa sebulan yang lalu, dan beberapa hari sebelumnya telah membentuk mimpi ini. Saya yakin. Saya perlu ceritakan mimpi ini kepada Ikram. Mungkin ini mainan syaitan – mungkin, tetapi saya yakin saya tahu makna sebenarnya. Pasti.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;----bersambung... &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:d3d15240-0e93-4996-bba6-d3490d0d9233" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=mimpi+sami" rel="tag"&gt;mimpi sami&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2909763735608920909?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2909763735608920909/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/sahabat-sayap-dan-sami.html#comment-form' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2909763735608920909'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2909763735608920909'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/sahabat-sayap-dan-sami.html' title='Sahabat, Sayap dan Sami'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3650932974536239748</id><published>2011-12-26T22:37:00.001-08:00</published><updated>2011-12-26T22:47:08.291-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kerja'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Art'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Book'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lonely'/><title type='text'>Book of Awesome</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/book-of-awesome.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;strong&gt;“&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;em&gt;And with your checkered shirt on&lt;br&gt;And my Reebok shoes on&lt;br&gt;Let’s watch something random turn to something awesome&lt;/em&gt;&lt;/font&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;strong&gt;”&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; &lt;p&gt;- &lt;font color="#0000ff"&gt;Yuna, Random Awesome&lt;/font&gt; &lt;p&gt;(sila baca sambil dengar lagu ni…&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-CnLHXzQiPTM/Tvlp5U5SGNI/AAAAAAAAAhY/37otcw-fTQQ/s1600-h/07%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="07" alt="07" src="http://lh5.ggpht.com/-lt6G9jl2qV8/Tvlp6b3y_OI/AAAAAAAAAhg/m07siEZVED8/07_thumb.gif?imgmax=800" width="61" height="63"&gt;&lt;/a&gt; ) &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Mata dah ngantuk, tapi celik lagi. Saya tengah menelek-nelek Reader’s Digest edition lama. Bulan berapa punya entah, tak kira. Baca je bagi cepat mata lelap.  &lt;p&gt;Semua artikel dah baca, kecuali bahagian Books. Tajuk featured books dia bulan tu, nombor 1: Book of Awesome. Ni first time saya dengar tajuk buku ni. So saya bacalah sinopsis dia, kot-kot nak beli ke nanti kalau best. Pretty interesting jugak description dia, so maybe consider nak beli (dekat Big Bad Wolf Books je sudah...) &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;&lt;font color="#0000ff" size="4"&gt;Book of Awesome&lt;/font&gt;&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;Neil Pasricha seorang manusia biasa yang tak lari dari tekanan hidup. Sebelum dia mula menulis The Book of Awesome, dia di ambang perceraian dengan isterinya, dan seorang kawan rapatnya cuba membunuh diri, dan juga ditambah tekanan bekerja. Ketika itu, Neil berada dalam keadaan tertekan, dan dia mula menulis blog &lt;a href="http://1000awesomethings.com/"&gt;http://1000awesomethings.com&lt;/a&gt; untuk meningatkan dirinya tentang perkara-perkara kecil yang membawa keindahan dan kegembiraan kepada dirinya. &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-GSUIhEwjiUU/TvlnfTiKNCI/AAAAAAAAAg4/6rB_o87QHlw/s1600-h/bookofawesome3d%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="bookofawesome3d" border="0" alt="bookofawesome3d" src="http://lh5.ggpht.com/-y1TUm0nHa1g/TvlngtE189I/AAAAAAAAAhA/_0sLNdfbh6I/bookofawesome3d_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="333" height="495"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;Dia menulis tentang indahnya ketika salji turun, dan keenakan bau daripada kedai roti, terjumpa duit dalam poket seluar, mendapat lampu hijau berturut-turut ketika memandu. Segala perkara kecil yang kita tidak hargai, tetapi hakikatnya membawa kebahagiaan kepada kita. The Book of Awesome ialah katalog keindahan-keindahan sejagat yang manusia kongsi bersama. &lt;p&gt;Tanpa dijangka, blognya mendapat perhatian pembaca, memenangi dua Anugerah Webby (anugerah internet tertinggi), dinamakan sebagai salah satu Top 100 Sites oleh PC Magazine, dan sehingga hari ini, blognya hampir mencecah 50 juta view. &lt;p&gt;Neil tidak menyangka pandangannya tentang perkara-perkara kecil yang ditulis turut dikongsi oleh ramai orang yang lain.  &lt;p&gt;Sambutan hangat yang diterimanya membuatkan Neil membukukan 1000 Awesome Things kepada The Book of Awesome, yang muncul sebagai #1 International Bestseller untuk 20 bulan berturut-turut; tersenarai sebagai #1 Non-Fiction Book of the Year dalam 3 senarai yang berbeza; dan #1 New York Times Bestseller. &lt;p&gt;Tulisan Neil Pasricha menjadi sumber inspirasi kepada ramai orang; suri rumah dan pelajar kolej, orang tua dan golongan profesional sejauh Chile, India dan Bangladesh menulis kepada Neil mengatakan betapa 1000awesomethings memberi makna kepada hidup mereka. Guru-guru di sekolah menggalakkan murid-murid menulis senarai ‘awesome things’ mereka, dan pesakit-pesakit yang terlantar di katil berterima kasih kepada Neil kerana tulisannya membawa mereka melihat melalui sisi perspektif yang berbeza.  &lt;p&gt;(In some ways, saya rasa saya ni macam si Neil Pasricha pulak… – kawan yang cuba bunuh diri, &lt;strike&gt;di ambang percer&lt;/strike&gt; dalam keadaan tak berapa gembira etc etc Mungkin saya pun boleh tulis buku macam dia? &lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-iznTiRisahc/Tvlnhul7V2I/AAAAAAAAAhI/RRUZ7LBG5EU/s1600-h/1fzdxs.jpg%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="1fzdxs.jpg" alt="1fzdxs.jpg" src="http://lh6.ggpht.com/-nC6hAv2Vz_c/Tvlni2XxMRI/AAAAAAAAAhQ/7zXJ2W-QdKw/1fzdxs.jpg_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;).  &lt;p&gt;Book of Awesome mengingatkan kita tentang perlunya berfikiran positif dan optimis; walaupun ketika dilanda masalah, masih ada banyak yang mampu menggembirakan kita walaupun perkara-perkara yang kecil. Fuh! Lepas baca description dekat dalam blog dia dengan Reader’s Digest, saya rasa seronok pulak. Macam nak start tulis senarai ‘awesome things’ saya. Bas yang awal, dapat senyuman daripada orang lain, ada orang belanja lunch. Hmm, betul betul. Banyaknya benda ‘awesome’ dalam hidup!  &lt;p&gt;So peeps, don’t let sorrow consume you. Apa-apa berlaku, jangan give up. Kadang-kadang sebab terlampau sibuk dalam masalah kita, kita lupa untuk memerhati keindahan yang Allah bagi kepada manusia dalam kehidupan seharian kita. Kita terleka dengan kesibukan hidup seharian sampai kita lupa melihat ‘awesome things’ yang berlaku di sekeliling kita. &lt;p&gt;So next time, hold your head high; and be gratitude of what you have in your life. Make your own list of your own ‘awesome things’. Chill! So that’s all peeps. Live your life to the fullest; don’t take those small awesome things for granted. Bye and Assalamualaikum!  &lt;p&gt;P/S: kalau nak belanja saya buku ni, amat dialu-alukan! =)     &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:1a0c9543-2713-4e22-b5a9-fbb8fba612b1" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=book+of+awesome" rel="tag"&gt;book of awesome&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-3650932974536239748?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/3650932974536239748/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/book-of-awesome.html#comment-form' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3650932974536239748'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3650932974536239748'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/book-of-awesome.html' title='Book of Awesome'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-lt6G9jl2qV8/Tvlp6b3y_OI/AAAAAAAAAhg/m07siEZVED8/s72-c/07_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3360264011271263563</id><published>2011-12-17T08:02:00.001-08:00</published><updated>2011-12-17T08:02:05.552-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kerja'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Driving'/><title type='text'>Berputus-putusan</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/berputus-putusan.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Entah. Sejak semalam masih gundah memikir. 2 keputusan yang berat pada satu masa. Apa yang perlu diputuskan pun saya tak tahu. Orang kata patutnya masa macam ni kita buat istikharah. Biarkan Allah putuskan untuk kita. Sebelum buat istikharah saya nak fikir dulu, dan berharap saya dapat ilham.  &lt;p&gt;Masa tu saya tengah makan nasi goreng dekat Restoran Said Ali (mahal gila kot! Kononnya exclusive la tu! Nasi goreng paling murah RM5.50..) Tiba-tiba dapat mesej: &lt;p&gt;“Ko Ngan bro nk duk umah sewa x?? Ak de mmbr nk housemate.” &lt;p&gt;Eh. Tak disangka-sangka. Waktu macam ni datang pertanyaan yang mendebarkan. Dah lama cari rumah sewa, tapi tak jumpa. Tiba-tiba bulan jatuh ke riba. Saya tanya balik dekat dia pasal rumah tu. Dekat mana, rumah siapa? Berapa pulak sewanya? &lt;p&gt;Lepas tu dia jawab: “Umah mmbr ak..ak rse kat area masjid upm..die skrg duk 2 org ke. Then bf ak nk masuk..so jadi 3 org. Umah tu 4 blk..so kl korg masuk lagi 2 org la kot..5 org sewa 700sbln..dlm 150 sorg la lebih kurang..masuk next month.” &lt;p&gt;Saya reply: “Oh yeke.jap.6t ak bncg dgn bro ek.hu3.bila last bole bg jwpn?” &lt;p&gt;“Next week ak nk gtau kwn ak tu blk..discus la dulu.hehe” &lt;p&gt;Lepas tu terus fikiran saya melayang. Hari semalam jumpa lagi kawan saya yang hantar mesej tu. Namanya Titi (bukan nama sebenar).  &lt;p&gt;Katanya rumah tu complete. Rumah teres setingkat, dekat dengan UPM. Ada TV + Astro, katil, tilam, dapur, peti ais. Bilik ada 4, so saya akan kongsi bilik dengan Bro, dapat bilik besar. Sewa dalam RM200 sebulan, termasuk segala bil.  &lt;p&gt;Saya dengan Bro pun mula menilai pilihan yang kami ada. Sekarang ni kami dua-dua takde tempat duduk yang tetap. Masing-masing menumpang. Internet free, air dengan elektrik pun.  &lt;p&gt;Tapi nama pun menumpang. Rasanya kurang selesa walau segalanya complete. Rasa macam ada sesetengah benda kita tak selesa nak buat. &lt;p&gt;Ini adalah peluang keemasan untuk ada rumah sendiri (walau sewa je pun...) Tapi masalahnya saya pulak takde transport. Duit pun takde, macam mana nak keluar menyewa. Gaji entah bila nak masuk, asyik problem je dengan fakulti, dengan sekolah siswazah. Aigo.  &lt;p&gt;Kalau takde tranposrt, nanti saya kena bergantung harap pada Bro, nak pergi mana-mana. Bukan setakat menyusahkan dia, saya pun akan susah sekali. Kalau dia takde, saya pun patah kaki. Kalau saya duduk luar kena pertimbangkan pulak keselesaan dengan housemate baru, keselamatan barang-barang. Risiko banyak. &lt;p&gt;Pulak tu, internet takde. Housemate yang lain semua dah kerja, jadi deorang tak kisah takde internet. Kami ni pulak student, so internet tu memang keperluan nombor satu. Dari segi ni, duduk kolejlah pilihan terbaik.  &lt;p&gt;Masa ni rasa saya memang berat. Saya ni jenis yang susah nak buat keputusan, semua benda orang tanya tak tau. Entah, tak tau boleh ke tak. Hmmm... masih keliru. &lt;p&gt;Lepas tu semalam saya hantar email dekat Supervisor. Terus dia call saya petang tu, katanya “Head project suruh convert awak jadi Ph.D. Dia nak awak terus kerja untuk projek ni. So awak kena tambah lagi setahun la, and then awak akan dibayar RM1800 sebulan bawah geran ni. Apa kata awak?” &lt;p&gt;Mula rasa macam happy, dapat buat Ph.D terus. Tapi saya cakap : “Hmm, tak taulah Dr. Boleh tak saya tengok paperwork projek ni dulu?” &lt;p&gt;Dr kata: “Ok, banyak ni. Dalam next week la saya bagi.” &lt;p&gt;“OK Dr. Terima kasih.” &lt;p&gt;Saya rasa hati berbunga. Tapi takut. Macam tak mampu pulak nak buat Ph.D terus. Saya bukannya pandai sangat duduk dalam lab, buat labwork segala bagai.  &lt;p&gt;Saya tanyalah pendapat kawan-kawan. Deorang semua neutral. Kalau nak convert kena lebih kuat usaha, kena banyak progress, kena rajin (which semuanya bertentangan dengan habit saya...), kata mereka. Ish. Dahlah tak bagitau Mak dengan Abah lagi. Tak tau camne nak cakap.  &lt;p&gt;Then kalau convert boleh mintak myPhD, so boleh dapat RM2300 sebulan. Kalau tambah dengan duit geran, boleh dapat RM4100 sebulan. Banyak tu!  &lt;p&gt;Lepas tu saya fikir, kalau saya dapat RM4100 sebulan, boleh duduk luar, lepas tu angkat MyVi ke, VIVA ke satu. Oh, tak pun Swift seketul. Camry second hand pun OK. Tak payah fikir susah-susah. Nak lagi best, duduk dekat Bangi ke, Bandar Seri Putra ke, Taman Equine ke, sewa rumah RM1000 situ tapi dapat dua tingkat. Ajak member lain sekali, tapi saya bayar share banyak sikit, sebab saya tuan rumah. Best tak? Tapi persoalannya, “MAMPUKAH AKU?” Karang kalau takde progress, mati. &lt;p&gt;Mesti kena hentam dengan Head Project. Lepas tu setiap minggu kena meeting dengan lecturer hebat-hebat, dari UM dengan SEGi College. Mesti kena present dengan penuh karisma. Aigo. Takut…  &lt;p&gt; Tapi ni peluang keemasan nak lompat Master. (Peluang keemasan nak duit banyak. Oh, sangat tamak!)  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-JtcK8Hb5-q8/Tuy8LaYjdgI/AAAAAAAAAf4/ATf_uzrNZn4/s1600-h/clip_image001%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image001" border="0" alt="clip_image001" src="http://lh4.ggpht.com/-QOdDRzUBZK0/Tuy8VGeHAwI/AAAAAAAAAgA/WkmGR9FTPPg/clip_image001_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="394" height="288"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff0000"&gt;Inikah? atau…&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-48Y_OstNCas/Tuy83fAOCsI/AAAAAAAAAgI/IavY2X6odN4/s1600-h/clip_image002%25255B9%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image002" border="0" alt="clip_image002" src="http://lh5.ggpht.com/-al2I7eOzBpI/Tuy848ThxRI/AAAAAAAAAgQ/GRdQxQFrRxE/clip_image002_thumb%25255B4%25255D.jpg?imgmax=800" width="437" height="307"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Yang ini?&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-4QYP2s-D26g/Tuy86D4xWKI/AAAAAAAAAgY/9DzILo9fDWE/s1600-h/1273223596_92167532_1-rumah-teres-1-tingkat-siap-kabinet-untuk-dijual-melayu-1273223596%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="1273223596_92167532_1-rumah-teres-1-tingkat-siap-kabinet-untuk-dijual-melayu-1273223596" border="0" alt="1273223596_92167532_1-rumah-teres-1-tingkat-siap-kabinet-untuk-dijual-melayu-1273223596" src="http://lh3.ggpht.com/-iTnF2oFuAWE/Tuy87QfBiuI/AAAAAAAAAgg/kw-jLc89Jvg/1273223596_92167532_1-rumah-teres-1-tingkat-siap-kabinet-untuk-dijual-melayu-1273223596_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="466" height="366"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Yang inikah? ataupun…&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp; &lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-30IzGFfy3eQ/Tuy88U3PFMI/AAAAAAAAAgo/l2p35d94l0Y/s1600-h/putra-teres-pandangan-sisi%25255B3%25255D.gif"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="putra-teres-pandangan-sisi" border="0" alt="putra-teres-pandangan-sisi" src="http://lh4.ggpht.com/-75noGkcnLf8/Tuy89QjqSXI/AAAAAAAAAgw/ICgL0q6a2_Q/putra-teres-pandangan-sisi_thumb%25255B1%25255D.gif?imgmax=800" width="457" height="352"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Yang ini?&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p align="center"&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Keliru. Masih keliru. 4 pilihan, 2 jawapan. Nak menyewa luar atau duduk dalam? Nak buat Master je atau nak buat PhD? Tolonglah bagi pandangan. Kalau buntu jugak, istikharah lah pilihan utama sekarang ni... &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:71d70806-b678-4c64-b934-2324a0ede607" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=phd" rel="tag"&gt;phd&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=rumah+sewa" rel="tag"&gt;rumah sewa&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=beli+kereta" rel="tag"&gt;beli kereta&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-3360264011271263563?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/3360264011271263563/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/berputus-putusan.html#comment-form' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3360264011271263563'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3360264011271263563'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/berputus-putusan.html' title='Berputus-putusan'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-QOdDRzUBZK0/Tuy8VGeHAwI/AAAAAAAAAgA/WkmGR9FTPPg/s72-c/clip_image001_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1717261489697798182</id><published>2011-12-13T08:55:00.001-08:00</published><updated>2011-12-13T08:56:12.055-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kejam'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Anggun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Entertainment'/><title type='text'>K-Pop and Asian Identity</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/k-pop-and-asian-identity.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Saya minat jugak cerita Korea. Banyak jugak tengok daripada dulu. Cerita favourite saya Autumn in My Heart, Second Proposal dengan Stairway to Heaven. Tapi saya bukanlah follower sejati K-Pop. Setakat minat macam tu je. Tapi semalam lepas baca blog Amira Afiqah, mengucap panjang. Bukan sebab penulisan blog dia, tapi sebab komen-komen yang orang tinggalkan (especially anak-anak gadis Melayu) yang dah tahap gila meroyan.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-lPLvV1YX45Y/TueAE4Xr6hI/AAAAAAAAAdk/Cv9UpPXZ0P8/s1600-h/clip_image0025.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image002" border="0" alt="clip_image002" src="http://lh4.ggpht.com/-JCCjV6Bg1u0/TueBgZerNEI/AAAAAAAAAd0/pcO8MHC3dY0/clip_image002_thumb2.jpg?imgmax=800" width="573" height="434"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;Pardon my Photoshop skill y’all. Ceritanya gini. Amira Afiqah ni ada orang curi gambar dia dari facebook, and orang tu gunakan picture dia untuk buat blog entry mengutuk K-Pop. Means blog ni bukan tulisan dia, tapi tulisan penyamar dia.  &lt;p&gt;Kalau anda semua nak tau, blog dia ada satu je entry, iaitu Kpop?euww. Tapi satu entry je dah dapat 2087 komen (sampai pukul 11:14 pm 13 Disember, waktu Malaysia). 2087 komen tu sangat banyak untuk entry yang baru berusia&amp;nbsp; 8 hari! OK, fellow bloggers, you know what I mean.  &lt;p&gt;And kalau anda nak tau, yang komen tu semuanya peminat K-Pop. Deorang sangat marah sebab penyamar Amira Afiqah tu kutuk bintang pujaan hati deorang.  &lt;p&gt;Ok sorry if you are a K-pop lover (I know many of my friends are), but I think I have to agree with the imposter’s comment on this Korean’s guy appearance. I don’t know if you think he’s cute but I seriously think his cuteness is equivalent to a dog’s (and it depends on your interpretation whether you think dogs are cute or not).  &lt;p&gt;I’m not racist, but I dislike those Asians who are not proud to be Asians. What’s the point of you colouring your hair, or dying it or bleaching it? And what’s the point of you doing nosejob (rhinoplasty) just that you would look more Europeans more than you are Asians?  &lt;p&gt;It’s just proof that you don’t respect your identity enough to be proud of it. To tell the truth, I am turned on by original Asian women more than those celup Caucasians do me.  &lt;p&gt;You see, what’s the point of loving yourself if you want your eyes to look blue, or your hair to be blonde? It means you don’t value yourself enough.  &lt;p&gt;Tau tak kenapa buruk orang Asia rambut blonde? Sebab your skin colour doesn’t match your hair, and if you are Orient, your tiny eyes do not look good with Mat Salleh’s hair. (Don’t think I’m racist, I’m half-Chinese and I have mata sepet also). Kalau African macam Beyonce, at least the chocolate colour of her skin matches her hair colour. Tapi Asian tidak, OK?  &lt;p&gt;Back to the question, the main reason I’m not a big fan of K-Pop because I think they’re not original. It’s as simple as that. They are walking proof that in order to achieve greatness, you have to be somebody else. You cannot remain being who you are if you want to succeed.  &lt;p&gt;You know why Anggun succeeded to break through the French and Italian market? Because she brought along her identity, her sense of pride being an Asian. The Europeans loved her because they thought her as exotic, original and mysterious. She wrote many of her songs with sprinkles of Malay (Indonesian) words, which gave that Javanese mystic character to her songs.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-RTbOlSdxpos/TueBq-yhugI/AAAAAAAAAd8/AaPwleLTwBM/s1600-h/anggun3.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: left; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="anggun" border="0" alt="anggun" align="left" src="http://lh4.ggpht.com/-Zo4tnYv8hFs/TueC8DFYW_I/AAAAAAAAAeE/TeDHd_Hdb-g/anggun_thumb1.jpg?imgmax=800" width="291" height="297"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;blockquote&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-Zn5lK582l9U/TueDBMKLO-I/AAAAAAAAAeM/e7omiNHsNn8/s1600-h/promo4g3.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="promo4g" border="0" alt="promo4g" src="http://lh3.ggpht.com/--BpHQyQ5Hls/TueDCzPAQHI/AAAAAAAAAeU/-lTHCXjbSPI/promo4g_thumb1.jpg?imgmax=800" width="213" height="307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Anggun Cipta Sasmi&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt; &lt;p&gt;She still has her dark long hair with her Javanese persona when she first sang aboard. Her first single, La Neige Au Sahara (Snow on the Sahara) was the most played song in France for 1997. You think there’s any other Asian singer or performer can top that? Think again. Anggun remains the most successful single singer from Nusantara (Malay Archipelago) aboard, and not even Siti Nurhaliza can beat that. And perhaps, she is the most successful Asian singer in France we have ever seen. And she was able to do that while at the same time carrying the culture of her country into her songs.  &lt;p&gt;And compare that with the K-Pop performers. Compare the originality. The image. The songs. The image of their country.  &lt;p&gt;Ok, I’ll stop at that.  &lt;p&gt;Now back to the blog of Amira Afiqah’s imposter.  &lt;p&gt;Komen-komen yang dihamburkan peminat K-Pop agak biadab, sehingga kepada tahap mengugut bunuh, mengugut menoreh mukanya dengan pisau, menghinanya dengan panggilan babi dan sebagainya.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-PCfEdWi7h_k/TueDFn3m4YI/AAAAAAAAAec/pmrebbW0nLU/s1600-h/kpopeuw13.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="kpopeuw1" border="0" alt="kpopeuw1" src="http://lh3.ggpht.com/-TY4WIcL6Zno/TueDJIk_rHI/AAAAAAAAAek/PLhu2pZ8fGk/kpopeuw1_thumb1.png?imgmax=800" width="578" height="124"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;Wow. Indahnya bahasa, seindah nama pemiliknya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-RrZHJmfj7NQ/TueDMYbF1xI/AAAAAAAAAes/Db2gE3F9us8/s1600-h/kpopeuw24.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="kpopeuw2" border="0" alt="kpopeuw2" src="http://lh5.ggpht.com/-fLg86W-zumM/TueDRHFVrtI/AAAAAAAAAe0/Bv3va0smhyw/kpopeuw2_thumb2.png?imgmax=800" width="590" height="156"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Wah, nenek dia sangat cantik! OK, saya percaya!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-bvGIDgbQAZE/TueDSbEHbjI/AAAAAAAAAe8/JV4Vpm1LOlQ/s1600-h/kpopeuw34.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="kpopeuw3" border="0" alt="kpopeuw3" src="http://lh5.ggpht.com/-e4DXAXfTyAM/TueDYsVj84I/AAAAAAAAAfE/POtk4rNfwRI/kpopeuw3_thumb2.png?imgmax=800" width="615" height="210"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Wah, adik ni lagi marah. Macam orang kutuk suami dia pulak, sampai nak membabi-babikan orang lain. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi yang ni lagi best:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-FA7tpSVUD68/TueDda2qRtI/AAAAAAAAAfM/1UU0rjVhyTA/s1600-h/kpopeuw45.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="kpopeuw4" border="0" alt="kpopeuw4" src="http://lh4.ggpht.com/-QTltY0ByDzU/TueDfgB-tGI/AAAAAAAAAfU/Bwq2N3n1Kww/kpopeuw4_thumb3.png?imgmax=800" width="567" height="405"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nak toreh muka? Pergh, dahsyat jugak adik pocoyolala. Lepas dia tau Amira Afiqah buat report polis, tengok apa jadi:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-_CiI4NJCHOQ/TueDhSvho-I/AAAAAAAAAfc/6it9P_xIicI/s1600-h/kpopeuw53.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="kpopeuw5" border="0" alt="kpopeuw5" src="http://lh4.ggpht.com/-QNnbYcqmrr8/TueDj1JpphI/AAAAAAAAAfk/vWVbdCAQXE0/kpopeuw5_thumb1.png?imgmax=800" width="575" height="125"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tau pun takut. Terus dia delete komen dia, padahal dia yang ugut si (penyamar) Amira suruh delete post dia. Tapi malangnya si pakcik Amira, wartawan jenayah bernama Hazrey (&lt;a href="http://www.hazrey.com"&gt;www.hazrey.com&lt;/a&gt;) dah berjaya print screen semua ugutan yang peminat-peminat K-Pop hamburkan. Deorang dah buat report polis pun.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kesian Amira. Sebab orang lain, habis muka dengan keluarga dia kena kutuk tak pasal-pasal dengan orang fanatik K-Pop. Ni baru K-Pop, so tak hairanlah kalau fanatik politik pun tahap maki-maki ciptaan Tuhan. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Menurut parents Amira, lepas kejadian ni, dia dah tekanan perasaan dan takde selera makan. Malangnya, penyamarnya masih enggan untuk menutup blog tersebut. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ok, kalau anda nak tau, ada yang komen dekat blog Amira tu baru umur 9 tahun, and kebanyakannya budak-budak dalam lingkungan 12 sampai 18 tahun. Takut tak? Nampak tak adab budak-budak sekarang macam mana? Bukan satu ye komen, 2087 komen. And entry ni pulak cuma ada 52 perkataan, bukan panjang pun. Tapi rage peminat K-Pop macam budak ni dah buat Holocaust dekat semua penyanyi dan performers K-Pop. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ironinya, yang takde identiti sendiri tulah yang kita puja. Kita agungkan sampai tahap fanatik membabi buta. Tak salah nak minat, tapi mesti ada hadnya. Saya minat Anggun, tapi kalau orang kutuk dia saya takdelah tahap nak rage melampau-lampau. Chill sudah. Bukan ada effect dekat kita pun. (Ok, so far takdelah orang kutuk Anggun gila babeng. Ramai jugak minat suara dia). &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Itu jelah yang saya nak cakap. Saya tak menyokong K-Pop haters ataupun menyokong K-Pop lovers. Kita semua ada minat masing-masing. Cuma bersederhanalah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Untuk menutup entry ni, saya persembahkan video klip Anggun yang bertajuk A Rose in The Wind. Lagu versi Melayu ialah Kembali, dan lagu ni mendapat perhatian antarabangsa sebab ada unsur muzik Jawa. Enjoy!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; width: 474px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; margin-right: auto; padding-top: 0px" id="scid:5737277B-5D6D-4f48-ABFC-DD9C333F4C5D:81705d1c-b0f7-4a1e-aad5-2a99b8ec772c" class="wlWriterSmartContent"&gt;&lt;div id="3755d2d3-a58e-4741-b317-9880666ccec0" style="margin: 0px; padding: 0px; display: inline;"&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=JWNarmswaCE&amp;amp;feature=youtube_gdata_player" target="_new"&gt;&lt;img src="http://lh3.ggpht.com/-1JSSPh1svJ8/TueDlhjR3hI/AAAAAAAAAf0/oVyZbnBlhJs/videoedade41167f6%25255B19%25255D.jpg?imgmax=800" style="border-style: none" galleryimg="no" onload="var downlevelDiv = document.getElementById('3755d2d3-a58e-4741-b317-9880666ccec0'); downlevelDiv.innerHTML = &amp;quot;&amp;lt;div&amp;gt;&amp;lt;object width=\&amp;quot;474\&amp;quot; height=\&amp;quot;266\&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;param name=\&amp;quot;movie\&amp;quot; value=\&amp;quot;http://www.youtube.com/v/JWNarmswaCE?hl=en&amp;amp;hd=1\&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;\/param&amp;gt;&amp;lt;embed src=\&amp;quot;http://www.youtube.com/v/JWNarmswaCE?hl=en&amp;amp;hd=1\&amp;quot; type=\&amp;quot;application/x-shockwave-flash\&amp;quot; width=\&amp;quot;474\&amp;quot; height=\&amp;quot;266\&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;\/embed&amp;gt;&amp;lt;\/object&amp;gt;&amp;lt;\/div&amp;gt;&amp;quot;;" alt=""&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="width:474px;clear:both;font-size:.8em"&gt;Garuda, maafkan aku yang melupakanmu. Tapi cinta lebih kuat dari perbatasan. Biarkan aku jadi kompasmu; akan kutunjuk laharmu ke arah gunung api, dengan fajarku.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Reference links:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.hazrey.com/2011/12/780-salah-internet-salah-tv-salah-kawan.html"&gt;http://www.hazrey.com/2011/12/780-salah-internet-salah-tv-salah-kawan.html&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://budakgigirabbit.blogspot.com/2011/12/kpopeuww.html?commentPage=1"&gt;http://budakgigirabbit.blogspot.com/2011/12/kpopeuww.html?commentPage=1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:f207bd39-39bb-4f53-a34f-38662c3bf996" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=anggun+cipta+sasmi" rel="tag"&gt;anggun cipta sasmi&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=K-pop" rel="tag"&gt;K-pop&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1717261489697798182?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1717261489697798182/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/k-pop-and-asian-identity.html#comment-form' title='27 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1717261489697798182'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1717261489697798182'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/k-pop-and-asian-identity.html' title='K-Pop and Asian Identity'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-JCCjV6Bg1u0/TueBgZerNEI/AAAAAAAAAd0/pcO8MHC3dY0/s72-c/clip_image002_thumb2.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>27</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-713154229068357664</id><published>2011-12-12T07:45:00.001-08:00</published><updated>2011-12-12T07:45:37.814-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Muslim'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kejam'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lonely'/><title type='text'>SUICIDAL</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/suicidal.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Fizi (bukan nama sebenar) pelajar perubatan tahun 4 di sebuah IPTA. Dia telan panadol 28 bijik pada suatu hari. Sebab tekanan. Setiap hari keinginan dia untuk hidup berkurangan, dan kemuncaknya pada hari itu.  &lt;p&gt;Dia sesak nafas; pengsan. Lalu dikejarkan ke hospital. Dia pulih seperti biasa, tapi mengalami kemurungan. Dan dirujuk ke psikiatri.  &lt;p&gt;Pelajarannya merosot. Saya tidak tahu berapa banyak, tetapi dia pelajar perubatan. Saya tidak tahu sistem pelajaran mereka. &lt;p&gt;Saya perasan ada sesuatu yang aneh pada perubahan status-statusnya di facebook. Dia mula meluahkan perasaan-perasaan yang negatif; dan itu adalah signal dia cuba meminta tolong. Saya cuba membantu sedikit. Memberi kata perangsang. Cuba menyelamatkannya sebelum perkara yang sama berulang.  &lt;p&gt;Dia susah hati kerana kawan baiknya. Dia susah hati kawan baiknya meninggalkannya. Saya terkedu. Saya tidak tahu apa yang perlu diucapkan; kerana saya hampir pasti saya juga pernah merasai sebegitu. Dan walaupun selepas percubaan membunuh dirinya yang gagal, kawan baiknya masih mengabaikannya. Dan dia cuba membunuh diri sekali lagi dengan menyedut gas aerosol. Syukur, Allah masih memanjangkan hayatnya. &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-oou-wBL4E10/TuYhjPRdtaI/AAAAAAAAAdU/QjAX69FBev0/s1600-h/suicidal%25255B3%25255D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="suicidal" border="0" alt="suicidal" src="http://lh5.ggpht.com/--dpH1uHHqAs/TuYhloYsS1I/AAAAAAAAAdc/coRMbxB_3BI/suicidal_thumb%25255B1%25255D.png?imgmax=800" width="553" height="176"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;Saya dapati dia kemurungan kerana kesunyian. Berat badannya berkurangan sangat mendadak. Mukanya sudah cengkung. Dia tidak ramai kawan, dan pula kawan baiknya mula menjauhkan diri. Hubungan mereka hubungan yang bermasalah, yang diselirati perasaan-perasaan yang rumit. Dan keluarganya juga mula menekannya. Dia kebuntuan. Tiada tempat mengadu.  &lt;p&gt;Saya tidak pasti bagaimana kawannya itu memberi tekanan kepadanya, tapi keadaanya sudah agak kritikal. Daripada mesej-mesej dia kepada saya, menunjukkan sesi rawatan dengan psikiatris tidak berjaya.  &lt;p&gt;Dan sewaktu cuba menghubunginya semula, dia sudah menyekat saya di facebook. Saya tidak tahu bagaimana untuk berkomunikasi dengannya semula, dan saya risau dia akan melakukan sesuatu yang akan membahayakan dirinya sendiri.  &lt;p&gt;Saya dapat memahami perasaannya yang sunyi, tapi saya tidak tahu apa yang sebaiknya untuk saya lakukan. Walaupun universiti kami tidaklah jauh, saya tidak ada pengangkutan untuk berjumpa dengannya. Dan saya risau dia menyekat saya di facebook, seperti tandanya dia tidak mahu berhubung dengan saya lagi. Tidak mahu mendengar nasihat saya lagi.  &lt;p&gt;Saya bersimpati dengan apa yang berlaku. Cuba memikir sebab dan kesan. (Tiba-tiba rasa macam nak tulis dalam English) &lt;p&gt;This is one thing that people won’t teach you about life. About how life sucks if you feel lonely, and you don’t have friends, and you don’t look good enough, and you don’t wear fancy clothes.  &lt;p&gt;People akan jadi judgmental towards you. They would tease you, stab your back. Bila orang tu bunuh diri, barulah mereka cakap “Patutnya dia bagitau pada kami dia rasa sunyi. Kami boleh temankan dia.” You know what? It’s too late.  &lt;p&gt;Macam kes sorang student UPM bunuh diri sikit masa dulu. Lepas dia takde, barulah orang cakap “Kalau takde duit, pinjamlah dekat saya dulu ke.” And you know what? Kalau orang tu hidup agaknya semua kedekut dengan dia. Masing-masing taknak bagi pinjam duit sebab tau dia tak mampu nak bayar balik. The only reason why they said such things bila orang tu dah takde sebab deorang rasa bersalah.  &lt;p&gt;To be frank, saya pernah jugak merasa depression sebab kesunyian (and even now, I’d still feel lonely….). Saya cuba reach out to other people, when even best of friends abandon me. Mereka ada kawan lain, ada girlfriend, ada komitmen. Bila kita ajak makan sekali, dia dah makan dengan girlfriend. Bila kita ajak keluar, dia dah janji dengan orang lain. Bila kita jadi invisible dalam pandangan mereka, kita rasa worthless. Takde harga diri. Kita cuba cari kekuatan sendiri, tapi sangat susah.  &lt;p&gt;Dan kadang-kadang, kawan baik kita yang paling tak menghargai kita. Bila kawan baik kita sendiri merasakan kita macam satu beban yang dia kena pikul, dan persahabatan kita macam tak wujud. Bila kawan baik sendiri tinggalkan kita bersendirian untuk pergi berhibur dengan orang lain, atau merahsiakan sesuatu daripada kita tapi bagitau orang lain.  &lt;p&gt;Dan mungkin perkara yang sama dihadapi kawan saya itu sekarang ini. Mungkin jugak keadaannya lebih parah sampai dia dah tak tau nak buat apa. Sampai rasa nak mati. Mungkin kawan baik dia dah terlalu memberikan dia tekanan. Kawan saya pulak seorang yang emotionally challenged. Dia bukan jenis kuat semangat. Saya tidak tahu sudah berapa lama dia dalam keadaan tertekan.  &lt;p&gt;Saya rasa kalau dia cerita dengan orang lain,mesti orang akan perlekehkan dia. “Eh, ko ni laki ke pompuan? Takkan pasal kawan pun nak sedih? Come on la der!”. Tapi kita sendiri tau semua orang ada perwatakan masing-masing. Bila kita cakap macam tu, kita secara tak langsung menghukum dia atas perbezaan emosinya yang dia tak mampu nak kawal. Sebab tu mungkin dia pendamkan; sebab dia malu nak mengaku dia hampir bunuh diri sebab kawan baik.  &lt;p&gt;Saya pun tak mampu nak buat apa-apa sekarang untuk menolong dia. just berharap ada orang lain yang akan guide dia, dan Allah berikan dia kekuatan untuk menempuhi dugaan ni. Nasihat saya, hargailah kawan baik yang anda ada, sebab kalau dia cakap dia perlukan anda, anda tak tahu betapa sesungguhnya dia sedang memerlukan anda. Kadang-kadang dalam sehari sebab anda temankan dia je walaupun sekejap, dia akan rasa gembira sampai malam. Kadang-kadang anda je satu-satunya sebab dia akan merasa aman. Jangan jadi pentingkan diri dalam persahabatan, sebab kawan ni anugerah Allah kepada kita.  &lt;p&gt;Nabi pernah bersabda: &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;“Jika seseorang itu sayang kepada sahabatnya maka hendaklah dia beritahu bahawa dia menyayanginya.” (Riwayat Abu Daud)&lt;/font&gt; &lt;p&gt;See? Menyayangi sahabat dan mengucapkan perkataan sayang kepada mereka adalah sunah Nabi.  &lt;p&gt;Dan Nabi pun pernah bersabda: &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“Hendaklah kalian saling memberi hadiah, kelak kalian akan lebih mesra dan kasih.” (Riwayat Malik)&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;Lagi satu:&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Ad-Dailami meriwayatkan daripada Anas r.a.; Sabda Rasulullah s.a.w. yang bermaksud; “Kerapkanlah memberi hadiah kerana ia boleh meneguhkan kasih sayang dan menghilangkan persanggitan hati.” (Riwayat Thabrani)&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Ada kawan saya yang suka dapat hadiah, tapi tak suka memberi. Sebab katanya, kalau perkara tu dia tak pernah bagi pada ibu bapanya, dia takkan bagi pada orang lain. Dia takut dia lebih memuliakan kawan daripada ibubapa. Tapi saya tak rasa itu sepatutnya satu masalah. Sedangkan hadis Nabi pun ada menyebut tentang perkara ni. Lagipun kawan-kawan pun penting seperti keluarga. Ada masanya kita mintak tolong kawan dan bukan keluarga kita, betul tak?  &lt;p&gt;So itulah kawan-kawan yang budiman. Saya berharap dengan berkongsi tentang kawan saya ni, kita semua mula menyedari kepentingan bersahabat. Hargai mereka selagi mereka masih ada. Dan kalau mereka kesunyian, tolonglah bantu.  &lt;p&gt;My question now is: agaknya waktu kita kesedihan,berapa ramai daripada 500++ kawan kita dekat facebook yang akan menghiburkan kita? &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:c5fb9061-629a-41ba-b58d-bcdb71e040b6" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kesunyian+budak+u" rel="tag"&gt;kesunyian budak u&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-713154229068357664?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/713154229068357664/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/suicidal.html#comment-form' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/713154229068357664'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/713154229068357664'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/suicidal.html' title='SUICIDAL'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/--dpH1uHHqAs/TuYhloYsS1I/AAAAAAAAAdc/coRMbxB_3BI/s72-c/suicidal_thumb%25255B1%25255D.png?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-599997886178231518</id><published>2011-12-07T08:30:00.001-08:00</published><updated>2011-12-07T08:47:10.602-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kejam'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Entertainment'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Brainstorming'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><title type='text'>Main Dengan Budak U?</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/main-dengan-budak-u.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Ingat tak masa first time saya tunjuk keywords yang akan direct ke blog saya? Cuba cek link ni balik: &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/02/main-dengan-budak.html" target="_blank"&gt;Main Dengan Budak?&lt;/a&gt; Tak sangka, sebab buat post tu, dalam tempoh beberapa bulan entry tu sendiri jadi penarik traffic blog saya. Pernah naik jadi Top 10 jugaklah. &lt;p&gt;Macam-macam keywords lucah direct ke entry tu. Nampak sangat orang kita pemikirannya macam mana. Kadang-kadang agak geram bila keywords semua refer tentang hubungan terlarang dengan budak kecik. Rasa nak report polis pun ada. &lt;p&gt;OK, kalau you guys nak tau, dekat US siapa yang simpan porn kanak-kanak akan didakwa tau. Termasuklah porn yang simpan dalam komputer atau henset, bukan dalam bentuk CD atau DVD saja (atau mungkin jugak Blu-Ray, atau tape tahun 90-an). Dan jugak, kalau pernah bukak webiste atau forum online pornografi kanak-kanak ni, itu jugak merupakan satu kesalahan dan sama tahap seperti menyimpan. Maksimum lima tahun penjara. Apatah lagi yang mengedar. Mengedar pornografi kanak-kanak di US boleh dikenakan hukuman penjara 15 tahun. &lt;p&gt;Dekat Malaysia mungkin kita patut strict sikit. Kalau simpan porn kanak-kanak kita dakwa dia jugak. boleh? Saya takut kalau-kalau yang sampai blog saya ni orang yang otaknya tak betul, dah tahap serius macam pembunuh Nurin Jazlin. Yelah, kita tak tau manusia macam mana kan? Mungkin kalau bagitau polis, deorang boleh cek IP address yang sampai blog saya, lepas tu locate manusia yang ada kemungkinan menjadi paedophile. FYI, kanak-kanak yang dimaksudkan dalam porn ialah mereka yang berusia 18 tahun ke bawah. &lt;p&gt;Jadi kalau 3gp budak sekolah pakai uniform, atau budak sekolah yang bawah umur 18 tahun (budak STPM takpe kot… ) dan budak sekolah yang dalam Lubuk Tupah ke, Jurang Mariana ke, kalau orang simpan dekat US dah boleh masuk penjara OK. Kalau dekat Malaysia buat law macam tu memang ramai la masuk penjara. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Cuba cek gambar dekat bawah. Gambar ni ialah keyword daripada carian yang akan direct ke blog saya untuk hari ini:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-NVWJDnabNjk/Tt-T_SqR9TI/AAAAAAAAAck/29tCMm2sXY4/s512/keyword22%25255B4%25255D.png?imgmax=800"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="keyword22" border="0" alt="keyword22" src="http://lh4.ggpht.com/-j9fU72or_No/Tt-UD4tR-WI/AAAAAAAAAcs/bmvKX3uDkyQ/s512/keyword22_thumb%25255B2%25255D.png?imgmax=800" width="535" height="343"&gt;&lt;/a&gt;4&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Tengok, hari ni je 5 orang yang search ‘main dengan budak’ sampai blog saya. Ada 2 kali ‘cerita main dengan budak’. ‘Seks budak u’ sekali. ‘Seks dengan cikgu memandu’ sekali (Waddehek dengan &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/03/belajar-memandu.html" target="_blank"&gt;cikgu memandu&lt;/a&gt;? Siapa yang fantasi aneh sangat ni???).&amp;nbsp; ‘Kisah seks budak cina’ sekali (hahaha! lawak2!&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-XgVk0GVyNnk/Tt-Uj4Yt8fI/AAAAAAAAAc0/q8hPo55QGjA/s512/24%2525281%252529%25255B2%25255D.gif?imgmax=800"&gt;&lt;img style="display: inline" title="24(1)" alt="24(1)" src="http://lh3.ggpht.com/-D_m-e7boA7I/Tt-UmE_Dq0I/AAAAAAAAAc8/4j3Lwh3Ap2g/s512/24%2525281%252529_thumb.gif?imgmax=800" width="30" height="18"&gt;&lt;/a&gt; ).  &lt;p&gt;Yang lain-lain keyword semua negatif jugak! ‘Kes paling malang’, ‘obefiend murtad’, ‘seks budak u’, ‘kisah diperkosa pemandu bas’. Adakah blog saya ni Harian Metro? Arghhh!! Semuanya negatif! Negatif belako! Diulangi, ni untuk hari ni saja ye. Tak termasuk semalam, kelmarin, besok atau tulat. Ni hari ni je.  &lt;p&gt;Dan pulak, ni top ten keyword blog saya daripada nuffnang saja ye.  &lt;p&gt;Yang daripada blogger sama jugak negatif! Yang bawah ni keyword rujukan daripada blogger.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-4l39bLemW4Y/Tt-UnXU4XuI/AAAAAAAAAdE/y7tNzK_NArs/s512/keyword33%25255B3%25255D.png?imgmax=800"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="keyword33" border="0" alt="keyword33" src="http://lh3.ggpht.com/-Y7KpnqZIdbA/Tt-UsUnq3TI/AAAAAAAAAdM/XamNqbQNT4k/s512/keyword33_thumb%25255B1%25255D.png?imgmax=800" width="640" height="237"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;Mengikut turutan: &lt;p&gt;1 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;Kisah seks&lt;/font&gt; :&lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt; 69 hits&lt;/font&gt; &lt;p&gt;2 –&lt;font style="background-color: #ffff00"&gt; &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/03/junko-furotamangsa-seks-yang-paling.html" target="_blank"&gt;junko furota&lt;/a&gt;&lt;/font&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;47&lt;/font&gt; &lt;p&gt;3 – &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/03/ayam-malaysian-youtube-stars.html" target="_blank"&gt;mat lutfi&lt;/a&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;27 &lt;/font&gt; &lt;p&gt;4 – &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/03/sistem-lms-akan-ditutup-15-april.html" target="_blank"&gt;lms upm&lt;/a&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;21&lt;/font&gt; &lt;p&gt;5 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;main dengan budak&lt;/font&gt; :&lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt; 19&lt;/font&gt; &lt;p&gt;6 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;main dengan budak u&lt;/font&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;11&lt;/font&gt; &lt;p&gt;7 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;cerita budak u&lt;/font&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;9&lt;/font&gt; &lt;p&gt;8 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;cerita seks budak u&lt;/font&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;9&lt;/font&gt; &lt;p&gt;9 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;kisah benar budak 16 tahun kena siksa 44 hari&lt;/font&gt; : &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;9&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;10 – &lt;font style="background-color: #ffff00"&gt;kisah junko furota &lt;/font&gt;: &lt;font style="background-color: #9bbb59"&gt;9&lt;/font&gt; hits &lt;p&gt;Selain mat lutfi, cerita budak u dengan lms upm, yang lain yang dihighlight tu semua keyword negatif! Macam mana tu? Ok, junko furota bukanlah negatif, tapi kisahnya agak berat. Maksudnya agak ramai orang yang concern pasal dia. But still, saya anggap ia adalah keyword yang agak negatif (budak 16 tahun kena siksa 44 hari, positif ke negatif? Mai habaq sket…).  &lt;p&gt;Ok, lepas post ni, saya nak tengok berapa ramai orang akan datang sini dengan keyword negatif! Mesti post ni jadi perhatian. Nantikan post selanjutnya tentang keyword rakyat Malaysia yang sampai ke blog saya! Salam and selamat malam! &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:961938b6-69cb-4ee6-bb3e-47fd1a6de38f" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=main+dengan+budak" rel="tag"&gt;main dengan budak&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=cerita+seks+budak+u" rel="tag"&gt;cerita seks budak u&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-599997886178231518?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/599997886178231518/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/main-dengan-budak-u.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/599997886178231518'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/599997886178231518'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/main-dengan-budak-u.html' title='Main Dengan Budak U?'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-j9fU72or_No/Tt-UD4tR-WI/AAAAAAAAAcs/bmvKX3uDkyQ/s72-c/keyword22_thumb%25255B2%25255D.png?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2065271099870925336</id><published>2011-12-07T03:09:00.001-08:00</published><updated>2011-12-07T03:09:04.326-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><title type='text'>Berjumpa Supervisor Baru</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/berjumpa-supervisor-baru.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Hari Isnin yang damai di Fakulti Alam Sekitar... &lt;p&gt;“Awak tak menyesal ye buat projek dengan saya? Saya lecturer baru. Supervisor awak dah established.” &lt;p&gt;“Tidak, tidak. Saya tak menyesal.” &lt;p&gt;“Sure ya?” &lt;p&gt;“Ha ha ha! Sure!”  &lt;p&gt;“Emm, Firdaus kenal awak ek?” &lt;p&gt;“Firdaus?” &lt;p&gt;“Haah, Firdaus stat.” &lt;p&gt;“Firdaus stat? Siapa? &lt;p&gt;“Firdaus, Fakulti Sains...” &lt;p&gt;“Oh, haha. Haah, saya kenal dia.” &lt;p&gt;“Ha ha ha. Kalau awak nak tau, Firdaus tu boyfriend adik saya!” &lt;p&gt;“Oh, saya dah lama tau!” &lt;p&gt;“Yeke?” &lt;p&gt;“Haah. Ada orang bagitau!” &lt;p&gt;“Hmmm....itulah adik saya cakap, Firdaus kenal dengan awak. Macam mana boleh kenal ye?” &lt;p&gt;“Kitorang satu kolej.” &lt;p&gt;“KOSASS?” &lt;p&gt;“Eh, tak. KTP.” &lt;p&gt;“Hoooo....hmmm, awak takde boyfriend, eh eh eh, girlfriend?” &lt;p&gt;“Hahaha. Takde la Doktor. Single and available lagi. Tunggu habis Master ni dulu!” &lt;p&gt;“Banyaklah awak!” &lt;p&gt;“Saya skandal ramailah Doktor, couple takde!” &lt;p&gt;Serentak: “HAHAHAHA!” &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Harap-harap inilah pilihan terbaik. Harap-harap berjayalah siapkan Master dengan supervisor baru. Amin! &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:51e75fd9-0a12-45c9-bc5c-544e3f94b317" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=master" rel="tag"&gt;master&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=supervisor" rel="tag"&gt;supervisor&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2065271099870925336?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2065271099870925336/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/berjumpa-supervisor-baru.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2065271099870925336'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2065271099870925336'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/berjumpa-supervisor-baru.html' title='Berjumpa Supervisor Baru'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4577595317881620567</id><published>2011-12-05T23:14:00.001-08:00</published><updated>2011-12-05T23:14:41.517-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Penipuan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Babi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Entertainment'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Brainstorming'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>7 STATUS ANNOYING MUSIM INI</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/7-status-annoying-musim-ini.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;This would be just a short entry. Below are the things yang sangat annoy saya dekat facebook pada musim ini (musim apa?musim sejuk?). kalau ada yang terasa saya nak bagitau, I do not attack individuals, but the behaviour. So means I have no issues with you guys, really. Just benda-benda di bawah really annoys me. Chill, OK? &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#333333"&gt;1. OMBAK RINDU&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;First thing first, lagu OST dia tak sedap pun. Macam mana orang semua cakap sedap? Tak faham. Lepas tu semua excited lebih-lebih. Hohoho. This annoys me!! Mana-mana website pergi semua ombak rindu. Mana-mana blog pergi semua ombak rindu. Purke? Wei shenme ne? 为什么? Kenapa? Pse? Warum? Adakah sangat best? Tapi bila ramai sangat post pasal benda ni, definitely dia jadi merimaskan.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;2. LoL&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;Annoyance bermusim-musim. Kalau sekali-sekala guna takpe, jangan setiap status nak letak lol. &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“Lol, hari ni baru dapat jumpa buku yang hilang haritu. Lol! Rupanya jatuh tepi katil, lol!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;“Makan nasik atas dulang sumpah sedap, lol.”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“Tersilap naik komuter, lol. Sangat sedih! Lol”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;I’m like, what the f? Apa yang lol sangat? Everything nak letak lol? &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size="3"&gt;3. Status facebook yang passive aggressive&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;“&lt;font color="#9b00d3"&gt;Benci kau! Tak payah nak sibuk hal orang lain boleh? Kau ingat kau hebat sangat?”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#4f81bd"&gt;“kutuklah aku lagi. Nantikan balasan! Memang kau bangsa suka tikam belakang!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9e7c7c"&gt;“Kenapa ini berlaku?”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Ok, you post everything dekat fb, I don’t mind. Tapi kalau ada orang yang terasa, jangan pulak nak marah dia. “Eleh, aku bukan maksudkan ko! Yang ko nak emo-emo ni pehal?!” dah tu, jangan letak status yang passive aggressive, OK? Kalau nak sangat post, direct bagitau nama sekali. “Bedah, aku benci kau!” atau “Kenapa awak malukan saya, Rahim?” Kan senang. Sebab dekat fb, they don’t know siapa yang awak maksudkan.  &lt;p&gt;Lepas tu sengaja letak status yang nak tarik perhatian. Bila tanya, taknak jawab. It creates lots of problems, believe me. Ingat popular lah tu ramai respond status macam tu, siap dapat banyak like. “Kenapa weyh? Kau ok tak? Siapa yang buat ko bengang ni?” Konon-konon ramailah concern. &lt;p&gt;But it annoys me to the umpteenth level. Sangat. Kadang-kadang boleh jadi fitnah just sebab status passive aggressive ni. Sebab bila orang tau sikit, deorang akan speculate. Apa sebenarnya terjadi? Siapa yang dia maksudkan? Lepas tu, mulalah yang tak berkenaan nak tacing-tacing. &lt;p&gt;Sebab status macam ni je, ramai orang yang bergaduh.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size="3"&gt;4. Orang politik&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#ff0000"&gt;“Rosmah, kau kurang ajar!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“Minyak naik harga lagi? UMNO, kau tunggu PRU-13!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“Biasiswa lambat masuk lagi! Sah kerajaan makan duit rakyat!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;This is very tiresome. Ok, setengah status tentang politik is acceptable. After all, facebook is all about diversity. Macam-macam orang yang ada. Sukan, politik, hiburan, narcissistic. Tapi kalau setiap status nak letak pasal politik, rasa macam nak unfriend je. Sudah-sudahlah. Dalam politik there’s no right or wrong, so tak perlulah nak berparti sangat. Buat menyemak wall orang lain je. Lagi-lagi kalau post something yang berbaur fitnah. Kan ke akan dapat dosa sekali menyebar fitnah? &lt;p&gt;Ada jugak post tentang politik yang OK. Yang sederhana is OK. Macam update pasal pilihanraya ke, daftar pengundi ke. Atau ada fakta yang menarik untuk dikongsi ke. Mengajak kita berfikir ke. Yang tak best kalau ada maki-maki sekali, bukak aib orang, selak kain orang, kutuk akhlak@amalan orang lain. Kononnya kitalah Islamik, kononnya kitalah pembela bangsa. In the end, dapat dosa jugak. Sendiri pikirlah.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size="3"&gt;5. Nak rage tak tentu pasal&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“KAU INGAT KAU HEBAT SANGAT BOLEH AJAR AKU? KAU SIAPA, BANGANG?”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“KAU MEMANG SIAL!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;“Dulu kau sombong dengan aku bila aku mintak tolong, buat perangai babi ko. Sekarang kau susah reti pulak nak mintak tolong aku. Bangang punya manusia!”&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Well, these are a few statuses that I had come across dekat fb, all by a same, single person. Sama macam passive aggressive status, tapi passive aggressive statuses tu orangnya lain-lain, dan bukan everytime orang tu post status macam tu. Ada jugak deorang post benda lain pasal makan ke, pasal dapat anak sedare ke, pasal dah bertunang ke, pasal birthday ke. &lt;p&gt;Tapi orang yang rage tak tentu pasal ni macam takde self control. Semua status dia nak maki-maki orang. Yes, almost SEMUA status dia. It might be good kalau dia cakap direct dekat orang berkenaan, maybe mesej je, atau post dekat wall orang tu. Kalau dah buat then tak payah nak letak sebagai status dah. Tak perlulah nak update dekat fb, lepas tu bagi satu dunia baca makian dia. kang kalau tegur kita pulak yang kena maki. It’s not nice la. Maybe sometimes boleh, kadang-kadang dah terlampau tension bolehlah kita lepaskan sikit. Tapi kalau everytime it’s not cool dude. &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size="3"&gt;6. Orang share poster motivasi&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-TjmrksAAEc0/Tt3A2J-3UWI/AAAAAAAAAcE/0KQk5AyjtSc/s1600-h/389955_250100045052359_219494334779597_711603_1071173311_n%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="389955_250100045052359_219494334779597_711603_1071173311_n" border="0" alt="389955_250100045052359_219494334779597_711603_1071173311_n" src="http://lh4.ggpht.com/-aV4XNmkZiwY/Tt3A2xMPROI/AAAAAAAAAcM/JLBPV_lXjtE/389955_250100045052359_219494334779597_711603_1071173311_n_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="385" height="266"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;Yeah right. Memang lepas share poster motivasi kita akan motivated. But it’s too much, up to being annoying. Sikit-sikit keluar quotes baru yang share daripada Book of Quotes, atau I Share You Share We Share, who cares? Orang putih kata, less is more. Kalau banyak-banyak sangat effect motivasi tu akan jadi berkurangan. So share sikit-sikit je. Nak share banyak-banyak tulis dekat blog. Boleh?  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font size="3"&gt;7. Orang sebar fitnah&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt; &lt;p&gt;Keli makan babi, coklat ada babi, PEPSI ada darah HIV, Yakjuj Makjuj dah dijumpai, Pokemon nama-nama Yahudi, &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/02/penipuan-mana-ada-bi.html" target="_blank"&gt;senarai makanan ada babi&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/otak-kena-makan-dengan-ulat-sebab-makan.html" target="_blank"&gt;otak berulat sebab makan sushi&lt;/a&gt;. Internet McD dipotong sebab Rosmah suruh. Maigod. Very lousy. Lepas tu kita percaya bulat-bulat, kita share. Kita sekali menyumbang sebar fitnah.  &lt;p&gt;Kalau benda-benda yang meragukan macam ni, baik kita at least google dulu nak tau betul ke tak. Seriously, Google je dah boleh tau benda ni hoax. It’s not that hard. Daripada kita terus sebar fitnah, kena kaji dulu. Betul tak? &lt;p&gt;يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِن جَاءَكُمْ فَاسِقٌ بِنَبَإٍ فَتَبَيَّنُوا &lt;p&gt;"Wahai orang-orang yang beriman ketika datang kepada kalian orang yang fasik dengan membawa suatu berita maka tabayyunlah (carilan kebenaran berita)".(QS. Al Hujurat : 6) &lt;p&gt;See peeps? Hadoi. Allah pun dah bagitau supaya siasat dulu benda tu betul atau tidak. Jangan terus percaya.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;So that’s all for today. Tomorrow I’ve got test, so wish me luck OK?  &lt;p&gt;Assalamualaikum and bye.   &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:a061c8b8-b19f-46b9-972d-99e2376946ef" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=annoyance" rel="tag"&gt;annoyance&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=facebook" rel="tag"&gt;facebook&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4577595317881620567?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4577595317881620567/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/7-status-annoying-musim-ini.html#comment-form' title='59 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4577595317881620567'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4577595317881620567'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/7-status-annoying-musim-ini.html' title='7 STATUS ANNOYING MUSIM INI'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-aV4XNmkZiwY/Tt3A2xMPROI/AAAAAAAAAcM/JLBPV_lXjtE/s72-c/389955_250100045052359_219494334779597_711603_1071173311_n_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>59</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-6530370413008642567</id><published>2011-12-04T06:12:00.001-08:00</published><updated>2011-12-04T06:32:36.834-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Award'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Unilife'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Birthday'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lonely'/><title type='text'>4 Disember 2011</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/4-disember-2012.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;“'Cause I'm looking through the yearbook then I find that empty space&lt;br&gt;There's a name without a picture, but I can't forget his face&lt;br&gt;Tell me where did he go, I want to know&lt;br&gt;Where did Johnny go?&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;More than sad, it makes me mad to know somebody knows&lt;br&gt;There's a lying in your silence. Tell me where did Johnny go?”&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#646b86"&gt;- Hanson, Yearbook&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#646b86"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Sudah pukul 2 petang. Entah berapa kali saya check jam daripada pagi tadi; setiap kali akan diakhiri dengan janji “5 minit lagi! 5 minit lagi!”. Oh sudah sangat lambat. Kelas 2.30. Rasanya baru saja tidur 20 minit lepas, tapi rupanya dah lebih 2 jam saya tidur. Menggelabah saya bangun dari katil.  &lt;p&gt;Saya kemaskan laptop dekat bawah katil. Letak atas meja, on balik. Sambung kepada printer, print assignment watershed modeling yang baru siap buat malam tadi. Benci kelas Ahad! Benci kelas Ahad! Saya menyumpah-nyumpah dalam hati. Lepas print, saya siapkan diri ala kadar. Sembur-sembur mana patut, basuh muka, basahkan rambut. Pakai baju roundneck. Hari Ahad je pun!  &lt;p&gt;Masa nak sampai foodcourt,nampak bas dah bergerak. Damn! Lambatlah macam ni! Tunggu saya! Tapi dah tak sempat kejar, bas tu dah gerak dulu. Memang lambat!  &lt;p&gt;Saya naik bas lagi satu, tapi kosong. Maksudnya lambatlah bas ni nak bergerak; kena tunggu penuh dulu. Oh, nak beli motor! Nak beli motor! Saya protes dalam hati. Pakcik Drebar betulkan speaker bas dia, saya duduk diam-diam. Sebab tak tau nak buat apa, saya bukak handphone. Handphone saya dah elok, tapi saya still pinjam Hafifi punya. Malas nak tukar-tukar simcard, delete message, sent items semua. Hari tu lebih 2 hari screen tak bernyala sebab masuk air hujan masa masuk &lt;a href="http://izhamwong.blogspot.com/2011/12/ladang-5-upm.html" target="_blank"&gt;ladang buah UPM&lt;/a&gt;.  &lt;p&gt;Masa tengah browse phone, saya bukak phonebook. Check semua contacts. Bas pun lambat lagi bergerak. Masa tu contacts yang ada hanya a few yang ada dalam simcard saya. Yang saya save dalam phone takde. Tiba-tiba rasa nak mesej nama-nama yang dah lama tak dengar berita.  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff" size="3"&gt;&lt;strong&gt;Contact: KPZ nasir&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Nasir ni kawan saya masa orientasi dulu. Saya kenal dia masa budak KPZ dengan KOSASS (atau K5, dah tak ingat) datang sembahyang jemaah untuk program motivasi Dr Shatar dekat Dewan Bendahara KTP. Saya tegur dia sebab dia duduk sebelah saya, then dekat situ kami start kenal. Dia budak English, tapi saya tak ingat specific course dia. Lepas tu dia mintak nombor saya. Saya pun bagilah.  &lt;p&gt;Kami selalu jumpa dekat foodcourt, jarang borak-borak sebab jumpa sekejap je. Kadang-kadang dia cerita masalah dia sebab dia kurang yakin nak cakap English. Kami borak-borak biasa-biasa je, tak pernah lepak-lepak keluar. Lepas tu masa second sem, dia mengadu dekat saya, sebab dia kena ragging dekat blok.  &lt;p&gt;Masa tu dia jadi pengurus pasukan memanah untuk kolej dia, tapi kolej dia tak hantar wakil. Sebab wakil kolej semua ada hal. Dia dah bagitau Pusat Sukan, Pusat Sukan OK, tapi dia tak bagitau pihak kolej. Sebab tak hantar wakil, kolej dia kena demerit. Disebabkan benda tu, dia kena torture dengan senior. Benda tu buat dia jadi depressed.  &lt;p&gt;Mula-mula dia kata nak tukar kolej, lepas tu nak extend. Saya nasihatkan dia, kata lebih baik tukar kolej, tapi jangan extend. Dia kata dia dah mintak borang kolej serumpun, tapi dia tak tau nak tukar ke tak. Sejak daripada tu, saya dah tak nampak dia. selalu dekat foodcourt, dia akan makan dengan kawan dia. tapi lepas tu, saya nampak kawan dia je, tak nampak dia dah.  &lt;p&gt;Dipendekkan cerita, lepas 3 tahun, saya pun mesej nombor dia tadi. Nombor pertama saya mesej hari ni.  &lt;p&gt;“Salam. Nasir, do you still use this number?”  &lt;p&gt;Dia tak reply, sampailah malam tadi, pukul 8.43.  &lt;p&gt;“Yup, i still use this no – nasir”  &lt;p&gt;Saya pernah mesej dia sekali dulu lepas dia menghilangkan diri, tapi dia tak reply. Kira ni kali pertama dia reply mesej saya dalam tempoh 3 tahun ni. So kami pun bersembang, update pasal diri masing-masing. Rupanya dia berhenti belajar terus lepas kena torture dengan senior kolej. Sekarang dah kerja dekat USM. Sayangnya, cuma sebab kena ragging je dia dah berhenti belajar. Dia cakap nak buat PJJ dekat UiTM lepas ni. Saya doakan dia berjaya.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#f3a447" size="3"&gt;&lt;strong&gt;Contact: nina PNB&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;“Salam.dah habis belajar belum.stil dgn Pnb ke?”  &lt;p&gt;Saya mesej Nina lepas mesej Nasir. Saya tak sempat pun berkenalan dengan Nina ni. Kami cuma kenal masa ambil ujian untuk biasiswa PNB dekat Menara PNB, itupun sebab dia duduk sebelah saya. Saya just ambil nombor dia sebab nak tau dia dapat ke tak biasiswa PNB lepas tu. Kami sempat jugak borak-borak sekejap, katanya dari UMP. Masa tu dia kata dia apply JPA, tapi tak dapat. So kira PNB ni last resort dia la. Saya pun cakap dengan dia, saya dah dapat JPA, tapi sengaja datang nak ambil test ni. Just untuk pengalaman. Lepas tu dia macam pelik. Dia kata, kalau dia dapat JPA dia takkan ambil test PNB ni. So kami berbual setakat tu je. Saya mesej dia sekali lepas keputusan ujian tu keluar. Dia lepas, dan saya pun lepas. Tapi saya terpaksa tolak biasiswa PNB sebab dah dapat JPA. Daripada 52 orang penerima biasiswa tahun tu (2009), saya sorang je yang tolak.  &lt;p&gt;Tadi dia reply mesej saya, katanya masih belajar. Dia tanya siapa saya. Lepas saya kenalkan diri, terus dia tak reply. Mesti sebab dia dah tak ingat saya, lagipun sebab takut saya ngorat dia.&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-h2DxuLIDFZ8/Ttt_vKiNNDI/AAAAAAAAAbk/YQk_fI7iC2A/s1600-h/yoyo26%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="yoyo26" alt="yoyo26" src="http://lh6.ggpht.com/-THhw8oGuKkU/Ttt_wZHl8yI/AAAAAAAAAbs/oCiEYKyK9M0/yoyo26_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff" size="3"&gt;&lt;strong&gt;Contact: YPP Syukri&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-hbDwutzfwWw/Ttt_xlIAjUI/AAAAAAAAAb0/cIHzOV4opCU/s1600-h/IMG_1349%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="IMG_1349" border="0" alt="IMG_1349" src="http://lh5.ggpht.com/-2YgTbAi8u6Y/Ttt_yscXq7I/AAAAAAAAAb8/mB56yPDEwlk/IMG_1349_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="511" height="407"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya kenal Syukri masa &lt;a href="http://www.utusan.com.my/utusan/info.asp?dt=1125&amp;amp;pg=dn_27.htm&amp;amp;pub=Utusan_Malaysia&amp;amp;sec=Dalam_Negeri&amp;amp;y=2009" target="_blank"&gt;Anugerah Perdana Yayasan Pelajaran Peladang&lt;/a&gt;, tahun 2009 jugak. Kami dapat sebilik dekat Hotel Concorde masa tu. Syukri pemenang nombor dua untuk tahun tu, saya pulak pemenang utama. Kami kenal satu hari satu malam je, esoknya dah berpisah. Kali last Syukri mesej saya masa birthday saya untuk tahun 2009 tu, which was 3 hari lepas majlis penyampaian anugerah tu, and birthday Syukri pulak 4 hari lepas birthday saya (kebetulan). Dia ambil course Remote Sensing dekat UTM. Sekolah pulak dekat SAKTI, Johor.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas 2 tahun, saya cuba contact dia semula, nak tanya khabar berita. Sekarang dia kerja dekat PJ, duduk dekat Ampang. Saya bagitau dia saya masih dekat UPM, dia pun bagitau dia selalu datang UPM sebab present product GIS dengan attend meeting. Dia pernah present dekat ITMA, Fakulti Pertanian dengan Fakulti Kejuruteraan. Tapi belum sampai Fakulti Alam Sekitar lagi. Lepas tu dia suruh saya add dia dekat facebook.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9bbb59" size="3"&gt;&lt;strong&gt;Contact: UPM r8 abg zul&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Ni roommate saya masa first year. Second year saya sebilik dengan Hafifi, final year pulak duduk sorang. So kiranya dia jelah roomate saya dekat UPM yang dah terputus hubungan. Kali last saya mesej dia pun masa first year dulu. (Come to think of it, roommate saya dekat UPM dua-dua orang Terengganu. Hmmm, kebetulan)  &lt;p&gt;Orang lain panggil dia Atuk, tapi saya sorang je panggil dia Abang Zul. Sebab saya segan nak panggil dia nama pelik-pelik baru first day masuk UPM. Dia pendiam, tapi sangat baik. Dia ambil course Pendidikan Sains Pertanian. Mula-mula saya contact dia dia tak tau siapa. Mungkin dah tak simpan nombor saya. Rupaya sekarang dia dah berjaya menjadi seorang guru, dia mengajar dekat Kuantan.  &lt;p&gt;Saya bagitau dia, dekat dengan rumah saya je Kuantan tu. So nanti maybe boleh jumpa. Keluarga saya pun selalu tanya saya pasal dia bila saya balik, sebab keluarga saya sempat jumpa dia masa hari pendaftaran dulu, jadi deorang kenal la dengan Abang Zul. Kalau nak diingat, masa tu memang nervous sebab dah fikir macam-macam pasal roommate. Mujur dapat roommate yang baik, saya pun jadi terkawal sikit masa 1st year. Takdelah buat bising dalam bilik ataupun main-main. So bila saya tak main-main, saya study je. Bagus gila.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Bila difikir balik mereka semua, saya mula rasa rindu masa dulu. Sekarang ni bila dah jadi student Master, kehidupan dah tak macam dulu. Rasa kesunyian tu macam pasir jerlus yang slowly menarik saya ke dasar. Mereka ni macam ranting-ranting tempat saya berpaut sebelum kena tarik lebih dalam.  &lt;p&gt;Saya pun terfikir, susah jugak kita nak selalu contact semua orang yang kita kenal. Memang susah. Kadang-kadang kita ingat deorang, deorang pulak tak ingat kita. Hmm. Saya mengeluh panjang, memikirkan bila agaknya dapat berjumpa semula dengan kawan-kawan lama. Kadang-kadang bila berpisah, itu mungkin kali terakhir kita melihat mereka. Itu semua takdir Allah, kita tak tau. So kita hargailah orang yang ada depan mata kita sebelum suatu hari nanti kita menyesal bila dah tak dapat berjumpa.  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:239e7ce1-dfb1-4572-9425-906249d7de00" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kawan" rel="tag"&gt;kawan&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-6530370413008642567?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/6530370413008642567/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/4-disember-2012.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6530370413008642567'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6530370413008642567'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/12/4-disember-2012.html' title='4 Disember 2011'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-THhw8oGuKkU/Ttt_wZHl8yI/AAAAAAAAAbs/oCiEYKyK9M0/s72-c/yoyo26_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-8566339191431045960</id><published>2011-11-30T04:08:00.001-08:00</published><updated>2011-11-30T04:08:59.707-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='PLKN'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bully'/><title type='text'>PLKN Memories (1)</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/plkn-memories-1.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Karofsky. Saya terkejut. Ini ialah suatu kebetulan. Oh malunya. Disebabkan dia seorang yang biadab, perasaan kasihan tidak mampu hadir. Saya berasa terhina. Berulang kali saya katakan kepada diri sendiri, dia tidak bermaksud demikian. Dan kadang-kala pula saya menafikan ia pernah berlaku. Tetapi saya berasa semakin takut bila berhampiran dengannya. Peristiwa malam itu sesuatu yang saya kuncikan di dalam hati; supaya menjaga maruahnya, dan juga saya terutamanya. Saya yakin, jika saya menceritakannya kepada orang lain, mereka tidak akan percaya. Barangkali mereka akan mendakwa bahawa itu semua hanyalah mimpi atau khayalan saya semata-mata. Ini pernah berlaku dulu. Maka lebih baik saya berdiam diri dan berpura-pura ia tidak berlaku. Sekurang-kurangnya, saya terselamat.  &lt;p&gt;Siapa yang akan percayakan saya? Saya pendiam dan tidak ramai kawan ketika itu. Apa yang dia miliki adalah sebaliknya. Pengaruh, kawan-kawan yang juga berpengaruh, keyakinan diri. Saya yakin tuduhan yang saya akan lemparkan kepadanya hanya akan menjadi bahan lawak mereka. Ini hanya akan menjadi perlawanan yang tidak adil antara kami. Saya mungkin akan diejek dengan lebih teruk sehingga hari tamat latihan.  &lt;p&gt;Dan bila sudah semakin dewasa, setelah membaca, menonton banyak drama (Glee terutamanya), saya tidak menyangka apa yang dilakukannya dulu hanyalah untuk menarik perhatian saya. Segala penghinaan yang dia lemparkan dulu hanya supaya saya akan memandangnya, memberi sedikit perhatian kepadanya, memberi sedikit harapan kepadanya. Tetapi dia sungguh biadab, dan saya tidak suka dihina di hadapan khalayak. Juga saya tidak pernah terfikir bahawa pemikirannya berbeza dengan pemikiran saya. Dia terdesak. Saya hanyalah mangsa mudah. Dia tahu saya tidak mampu berlari pergi.  &lt;p&gt;Tapi saya tidak berasa diri saya menarik kepadanya, bahkan kepada sesiapa pun, baik perempuan mahupun lelaki. Saya ketika itu botak, gemuk dan pasif, tidak ubah seperti sami. Entah bahagian mana mendorongnya kepada saya, itu sesuatu yang saya tidak mahu fikirkan. Dan saya berasa jijik dengan idea bahawa kami bersama.  &lt;p&gt;Saya terpaksa hidup dalam bayang-bayangnya. Setiap yang saya lakukan perlu dilakukan dengan diam, tanpa menarik perhatiannya. Sekiranya dia mengejek saya, saya perlu biarkan. Saya tidak akan memberi harapan atau perhatian walau sekelumit. Ketika itu saya hanya ingin dia mengerti bahawa segala yang dia lakukan adalah silap, bahawa saya tidak mungkin akan didekati dengan cara itu. Bahawa saya juga mempunyai maruah dan harga diri.  &lt;p&gt;Jika ingin berkawan, saya sentiasa membuka hati saya. Lagipun, kami tinggal dalam dorm yang sama dan sama-sama lelaki. Tidak ada silapnya jika berkawan baik. Tetapi tidak mungkin lebih daripada itu. Itu langsung tidak pernah saya fikirkan. Dan hal ini seolah-olah menyebabkan dia semakin sakit hati; lalu bertambah mengejek dan menghina saya. Kesakitan dan perasaan malu yang dia akibatkan kepada saya hanya menambah jurang antara kami.  &lt;p&gt;Anehnya, kami tidak pernah berbicara. Cuma sekali dia menegur ketika tali pinggang yang saya pakai terbalik, dan itu dilakukannya dengan sungguh sopan dan saya membalas dengan senyuman dan ucapan terima kasih. Tetapi minggu-minggu berikutnya sesudah peristiwa itu sikapnya berubah langsung.  &lt;p&gt;Setelah malam yang (&lt;font size="1"&gt;hampir&lt;/font&gt;) ngeri itu, saya berulang kali cuba meminta ditukarkan bilik, tetapi permohonan saya ditolak akibat tiada alasan kukuh. Saya sedaya upaya cuba merahsiakan apa yang berlaku, kerana risiko yang perlu ditanggung sekiranya perkara ini diketahui ramai. Ini bukan setakat membabitkan maruah kami, tetapi maruah kompeni, jurulatih, kawan-kawan kami. Saya cuma berani bercerita kepada rakan karib saya untuk bertanyakan pendapat. Saya sama sekali keliru dengan apa yang harus dilakukan, kerana tiada jalan keluar bagi saya tanpa menyakitkan sesiapa, melainkan berhadapan dengannya setiap hari dan menerima setiap penghinaannya dengan hati yang terbuka. Tetapi tidak pernah saya berfikir untuk menyerah diri kepadanya. Saya menganggap kelakuannya sebagai cabaran. Tetapi tidak pernah juga saya berharap dia akan dihukum. Saya hanya ingin keadaan menjadi normal; dan dia tidak perlu lagi mengganggu saya.  &lt;p&gt;Sekiranya dia terbaca apa yang saya tuliskan, saya hanya ingin katakan bahawa saya tidak berdendam. Saya sudah lama memaafkannya. Mungkin sewajarnya saya merasa kasihan, kerana saya faham perasaan malu akibat ditolak. Juga kerana dia mempunyai masalah dengan identitinya sendiri, dan dia terpaksa berpura-pura di hadapan kawan-kawannya yang lain. Saya yakin sehingga kini, tiada seorang pun daripada kawan-kawannya yang mengetahui apa yang dia pernah cuba lakukan terhadap saya. &lt;p&gt;Setelah tamat latihan, saya merasa cukup bahagia. Saya memulakan hidup baru dengan pengalaman lama yang mengajar erti baru kehidupan. Setiap bab ketika PLKN saya abadikan ke dalam minda, dan selalunya menggamit perasaan. Sungguh sewaktu itu sedang masih muda remaja, dan segala pengalaman di situ sukar untuk ditukarganti. Saya tidak langsung mengingatinya, cuma pada sedikit detik ketika mengingati kisah lama. Dan setiap kali mengingatinya, saya cuba berfikir siapa sebenarnya dia? Mengapa ini semua berlaku? Apa yang telah terjadi kepadanya? Kenapa saya?  &lt;p&gt;Semua persoalan itu masih belum berjawab, dan saya hanya berharap sekurang-kurangnya saya tidak akan bertemu dengan sesiapa yang sepertinya lagi. Dan inilah kali pertama saya menceritakan perkara ini kepada orang lain, selain kepada kawan saya itu. Saya tidak pernah menyangka, seorang pembuli itu kadangkala menyembunyikan sesuatu ketika mereka menganiaya orang lain, dan kadangkala mereka membuli kerana rahsia yang mereka pendamkan itu. Dan dalam dunia ini, ramai Karofsky sedang berjalan di kalangan kita.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:3fc64aeb-d195-4d02-bd63-39433942cbbb" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=PLKN" rel="tag"&gt;PLKN&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-8566339191431045960?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/8566339191431045960/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/plkn-memories-1.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8566339191431045960'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8566339191431045960'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/plkn-memories-1.html' title='PLKN Memories (1)'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1977579408983751041</id><published>2011-11-26T07:56:00.001-08:00</published><updated>2011-11-26T07:56:21.660-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Birthday'/><title type='text'>My Birthday!</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/my-birthday.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;font color="#4bacc6"&gt;NOVEMBER BABY&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Trustworthy and loyal. Very passionate and dangerous. Wild at times. Knows how to have fun. Sexy and mysterious. Everyone is drawn towards your inner and outer beauty and independent personality. Playful, but secretive. Very emotional and temperamental sometimes. Meets new people easily and very social in a group. Fearless and independent. Can hold their own. Stands out in a crowd. Essentially very smart. Usually, the greatest men are born in this month. If you ever begin a relationship with someone from this month, hold on to them because their one of a kind. Repost in 5 mins &amp;amp; you will excel in a major event coming up sometime this month.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;See? I am that special peeps! Haha! Assalamualaikum and a very good day I bid to you guys dear readers! Just want to announce that today is my birthday!&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;OK, so what do I do to celebrate my birthday? I seriously don’t have anything to hope for this year. I’m not hoping for celebration, presents. Maybe just wishes with best intentions la kot!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;To be true, I am quite moody these past few weeks, but wishes from people on my Wall and on my cellphone really had cheered me up. Terima kasih you guys! N most especially to my family, n my sister for bringing me out today and bought me more books from Big Bad Wolf Books. Terbaik!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I never thought that random people wishing you happy birthday on your Wall can make you happy, but this time it did. Seriously. I felt liked and celebrated though there is no real celebration taking place this time. Oh, nak habis dah hari ni. Kena cepat post sebelum masuk 27/11. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#c0504d"&gt;SERIOUSLY, NO HOPING FOR ANYTHING?&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Umm, maybe adalah harap sikit-sikit. Untuk dapat selesaikan Master dengan sempurna, nak cepat dapat Ph.D and banggakan Mak dengan Abah. Apart from that, tak sanggup berharap sangat. Biarlah orang tak celebrate pun, janji dah dapat best wishes hati pun senang. Sebab semua doakan saya, so itu pun dah jadi hadiah. Lagipun, sekarang saya bersyukur dengan apa yang Allah bagi. Alhamdulillah! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi yang tak best time hari jadi tak dapat balik rumah, sebab besok ada kelas. Waddehek kelas time Awal Muharam kan? Nak buat macam mana, inilah nasib perantau mencari ilmu. Sobs3. Dugaan…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Untuk yang wish, though there’s no real present, tapi your wishes are enough. Love you guys and I wish the same thing for you guys!&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;N untuk Dadad, Selamat Hari Lahir dari Ami Lang! Dadad besok dah umur 3 tahun, jangan nakal-nakal tau. Jangan pukul Syasya dah. Nanti Ami Lang dah kaya Ami Lang kasi kereta mainan. Tau?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-2TGyry9eR3Q/TtEMFt-6rcI/AAAAAAAAAbU/YmZ1zBK4sZU/s1600-h/17042011357%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="17042011357" border="0" alt="17042011357" src="http://lh6.ggpht.com/-tHBKqXqmDmI/TtEMHKXA0MI/AAAAAAAAAbc/S1ho8F5W7Nw/17042011357_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="219" height="297"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;   &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:385dbcd9-e114-4a6b-8301-69ec491a7b1d" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=bithday" rel="tag"&gt;bithday&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1977579408983751041?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1977579408983751041/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/my-birthday.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1977579408983751041'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1977579408983751041'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/my-birthday.html' title='My Birthday!'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-tHBKqXqmDmI/TtEMHKXA0MI/AAAAAAAAAbc/S1ho8F5W7Nw/s72-c/17042011357_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-634852826615686334</id><published>2011-11-23T23:11:00.001-08:00</published><updated>2011-11-23T23:11:01.459-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lonely'/><title type='text'>Sesuatu yang berubah</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/sesuatu-yang-berubah.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ada sesuatu yang saya tidak katakan kepada kamu selepas kita pulang dari situ suatu masa dahulu. Ada sesuatu yang saya pendamkan tentang mimpi saya tentang kamu. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ada suatu rasa yang aneh telah berani menapak ke dada saya. Suara alam yang mengubah hidup kita seratus lapan puluh darjah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya harus katakan, sewajarnya sebelum terlambat. Dan kita sudah semakin mampir kepada kelewatan. Kita harus kembali. &lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-634852826615686334?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/634852826615686334/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/sesuatu-yang-berubah.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/634852826615686334'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/634852826615686334'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/sesuatu-yang-berubah.html' title='Sesuatu yang berubah'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1786997032620059790</id><published>2011-11-19T06:20:00.001-08:00</published><updated>2011-11-19T06:20:05.001-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Love'/><title type='text'>Still Reminds Me</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/ive-done-some-walking-listen-to-people.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;“&lt;font color="#9b00d3" size="3"&gt;&lt;strong&gt;I've done some walking&lt;br&gt;Listen to the people talk on the street&lt;br&gt;I don't feel lonely&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="3"&gt;&lt;strong&gt;I saw some movies&lt;br&gt;But your face kept coming back on the screen&lt;br&gt;I think I'm crazy&lt;br&gt;Can't make decisions&lt;br&gt;I could use some more distractions today&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;“ &lt;p&gt;Potong rambut. Jalan-jalan. Anything untuk membuatkan saya lupa seketika. Untuk membuatkan saya berbeza untuk sekejap. Untuk rasa lebih gembira. Saya jumpa kaunselor. Tapi akhirnya saya yang membantu dia.  &lt;p&gt;“Kedatangan awak ke sini adalah anugerah untuk saya” – katanya kepada saya. Apa yang patut saya buat selain diam? Mata saya memandang ke luar tingkap, tidak ke mata Puan Kaunselor. Hujan di luar merembes. Oh, kena lari balik fakulti! Segala kata-katanya ke telinga saya selepas itu hanyalah dodoian yang merdu.  &lt;p&gt;Saya berlaku jujur. Mengaku di manakah yang silap. Berdoa. Setiap kali kesakitan itu datang, saya menyebut nama Tuhan. Walau saya cuba menangis, mata saya begitu angkuh untuk mengalah. Saya cuba berbicara dengan diri sendiri. Tetapi hati saya begitu keras untuk memberi kerjasama. Setiap kali saya cuba menyelam ke dasar, saya akan dipantul keluar. &lt;p&gt;Awak. Awak tau. Sebabnya hanyalah awak. Saya berjalan dalam hujan. Cairan gel kuning daripada kedai gunting mencair, masuk dalam mata saya. Pedih. Saya berlari menyeberang jalan raya. Kereta Saga hitam dari jauh dah hon saya. Apa saya peduli? Pengalaman saya adalah dedikasi kepada awak.  &lt;p&gt;Saya berjalan tepi koridor. Si tukang kasut pandang saya. Saya senyum. Dia mengelak. Saya rasa nak tegur dia. “Encik, saya baru sedekah dekat Encik. Sedekahlah dekat saya semula!” – mujur saya masih ada rasa hormat kepada dirinya dan kepada diri saya. Awak. Kenapa semua benda yang saya buat semuanya begitu kecil dengan bandingan kesakitan yang awak bagi?  &lt;p&gt;Walaupun baju saya basah, walaupun kereta nak langgar saya, walaupun mata saya pedih sebab gel kedai gunting, dalam otak saya hanya ada awak. Tempat yang awak sentuh masih berbekas, luka. Berdarah. Sakit. &lt;p&gt;Awak. Harijadi saya dah dekat. Saya tak peduli awak akan sambut atau tak. Tapi saya takut pada harijadi saya nanti awak akan bagi ‘hadiah’ dekat saya. Hadiah yang akan membuatkan parut dalam dada saya merekah semula. Berita pertunangan awak, mungkin? &lt;p&gt;Awak, ada sesuatu yang saya belum pernah bagitau. Tentang saya. Tentang kita. Sebelum terlambat, saya nak bagitau awak. Saya nak bagitau awak perasaan saya yang sebenarnya. Biar awak dengar sendiri depan-depan. Saya tau saya tak sempurna untuk awak. Sebab tu awak pilih dia. Walaupun hati awak mungkin dah takde pada saya. Tapi perasaan yang saya ada untuk awak ikhlas, walau tak mungkin sempurna. Tapi sampai sekarang saya tak sampai hati nak cakap. Saya penakut. &lt;p&gt;Bila hujan menimpa atas baju saya, saya akan selalu ingat hari ini. Selalu ingat awak yang saya fikir sewaktu Saga hitam tu hon saya. Saya akan ingat awak untuk semua perkara yang awak ingatkan saya. Selalu ingat kepada kesedihan yang awak sebabkan, dan bahagia yang pernah awak bagi. Dan saya akan ingat selalu, bahawa setiap pertemuan itu akhirnya ialah perpisahan.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:5ec939b6-b07b-4ce2-a83a-8abdc8d986fd" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=heartbreak" rel="tag"&gt;heartbreak&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1786997032620059790?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1786997032620059790/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/ive-done-some-walking-listen-to-people.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1786997032620059790'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1786997032620059790'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/ive-done-some-walking-listen-to-people.html' title='Still Reminds Me'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3713839012601071378</id><published>2011-11-14T06:56:00.001-08:00</published><updated>2011-11-14T06:56:45.948-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><title type='text'>this is where I leave you</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/this-is-where-i-leave-you.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;I gazed absent-mindedly through the window of the car. I was resting a few good minutes after painstakingly reading Jonathan Tropper’s &lt;i&gt;This Is Where I Leave You&lt;/i&gt; throughout the darkness of the road with the illumination of my Nokia 5230 backlight, which I occasionally had to tap on whenever it’s dimming out. And to top that was the ever constantly shaking car speeding through bumpers and uneven rood surface; making way past the unfamiliar, empty streets of the Kuala Lumpur suburbs. &lt;p&gt;Oh well. It’s dark outside. The trees, hills, streetlights and some other cars moved along. This after-gloom of reading something emotional captivated my senses and emotions as well. It made me feel lonesome, in not a very good way. &lt;p&gt;And as were the many a night before of the same atmosphere and heartbreak effectively created by my reading, my mind flowed effortlessly to think of the current life I’m living. My pathetic, lifeless life. The words of the book floated from the pages, surrounding me with a mist of vivid motions and movements. Encapsulating me into a world with only me, my emotions and the drama. I began to reflect my life as an image of the book.  &lt;p&gt;It has been exactly seven weeks since I enrolled my Master’s degree. Which so to speak, didn’t turned quite that well, yet.  &lt;p&gt;Every single day I lived through just another day to get by. I was too lazy to live. No motivations, no exact objectives to achieve. I wake up every day with no apparent reason, just to live another day so that the day after, I would also live another day for the day afterwards and so that every day afterwards I can whine about all the days that have passed and tell how boring my life had been. And the cycle goes on. Perhaps, just perhaps, this cycle would stop the day I found myself again. Or worse, it would only stop the day I lost my life.  &lt;p&gt;I was tipsy, dreamy, and angry. I was lonely and sad. I concluded that my life has been a big bad joke. Or maybe a very bad mistake. Or maybe a disappointment. Or maybe just a deception. Or maybe all of them. I felt like a ghost, with that sort of immediate insignificance. Shadowy, unseen. Soulless. A passerby of the mortal world. An outside witness. Or maybe like an animal, alive but lowly. &lt;p&gt;I go out with my friends. Chilling out, telling hilarious jokes. Teasing each other with mouthful curses. Yet I couldn’t seem to participate full heartedly in every occasion. Like my presence is just a matter of number. Between us, there are tiny pieces of closeness and comfort falling off one by one, each by every wrong word spoken, or rather, by every word not spoken, and by every thought contradictory to the others’. &lt;p&gt;We drifted apart, away from each other. From being a shelter of comfort zone, we are colliding each other not deliberately; sparking conflicts in between. We are strangers again. Being careful with every talk and walk; not to offend. Somehow, we don’t understand each other anymore. Or maybe they don’t understand me, or I don’t understand them. Because we’ve changed a lot, that what we have with us are only some faded memories, and the distance between the memories and the present is a long break of self discovery and the tearing away of one’s self boundaries.  &lt;p&gt;I thought about all the good times. All the camps, feasts, vacations, fieldworks. The memories we are together in. The laughs, the jokes. I felt shockingly sad.  &lt;p&gt;Everything didn’t seem like it was important anymore. The euphoria, the food, the courses I’m taking, the love yet to be found. The books I’m reading and I’ve read. The people that I know, and knew. The festivities, celebrations, anniversaries and convocations. My bed. My clothes. To put it in a nutshell, I feel drifted away from life itself.  &lt;p&gt;With no money to live on, or a certain place to call home, life is just lived half alive. I learned to not cry because it won’t resolve anything. And more importantly, I’m not sad. I’m just bored.  &lt;p&gt;I’ve just figured out that my living here has no foothold. No anchor. There is just no strong factor to keep going. Listlessly, I’ve been thinking that I should do something. Busying myself with anything, so that I would have some reason to live. But I am too lazy to move. Too comfortable to budge. &lt;p&gt;I accounted my selfless self for this sense of insignificance. I blamed my uncertainties in decision making for the lifeless life I’m living. &lt;p&gt;But my mind keeps telling me that I’m afraid to face life and its consequences, that I took the decision not to be alive at all. To the point that I denied everything good there is about life. I’m afraid of dealing with the pain, that I decided life is not important. I was securing myself against the misery and sorrow. The fear of losing. The fear of failure. &lt;p&gt;I have no things to attain, and no things that I can let go. I am jealous of other people, but did nothing to achieve glory. I was trapped within this phobia of letting something that I hold dear most go. I was too appreciative to things that are too small to have implication to my life.  &lt;p&gt;I dreamt of many nightmares every night. Some people that I loved caught in accidents. I dreamt of flood, of blood, of death. I was scared and miserable. I was missing somebody but I don’t know whom. I was hoping to be saved by someone but I don’t know who will. I tried to tell somebody about all that I felt but nobody will understand.  &lt;p&gt;I smiled coyly to people clashing my path. Or maybe sometimes it’s an actual smile. Or nodded vaguely with an inaudible monosyllable greeting. I hoped to be looked as invisible as possible, transparent from their bare eyes. I have nothing that I want from people. I have given up on human’s relationship. I was betrayed.  &lt;p&gt;Somehow it feels like my time is up. I have no business living among them. I need escapism from these superficialities and fakeness; and just run from it all. And start anew at somewhere else. I am tired of thinking what to wear, how my hair looks, how my body smells, what do they think of me? I couldn’t just announce casually to the people “God, this is me. Stop imposing your values on me!” with a poker face.  &lt;p&gt;Then again, I believe that it’s not them I’m dreading of. It’s me. Just me. Just I know that I could not carry on anymore. Some parts of me are already dead.  &lt;p&gt;Life is just a series of forgivable mistakes, after all. And I have forgiven everybody but myself. I hated myself all along. I had never forgiven all my mistakes. I am guilty.  &lt;p&gt;I closed the book for good. I have finished reading every page. We are still in the car; I began to see some other lights from other vehicles in front. My thoughts vanished in a split second. Without knowing what to expect, I closed my eyes. And I saw a face. An answer. Oh, please forgive me. Please forgive me. And I cried.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:535b0051-6c89-4acd-b7e1-285c3708d22a" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=nokia+5230" rel="tag"&gt;nokia 5230&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sedih" rel="tag"&gt;sedih&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=jonathan+tropper" rel="tag"&gt;jonathan tropper&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=this+is+where+i+leave+you" rel="tag"&gt;this is where i leave you&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=missing" rel="tag"&gt;missing&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=lost+myself" rel="tag"&gt;lost myself&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=guilty" rel="tag"&gt;guilty&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-3713839012601071378?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/3713839012601071378/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/this-is-where-i-leave-you.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3713839012601071378'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3713839012601071378'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/this-is-where-i-leave-you.html' title='this is where I leave you'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1065841831897464400</id><published>2011-11-12T07:57:00.001-08:00</published><updated>2011-11-12T07:57:46.420-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><title type='text'>JAHAT</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/jahat.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Kalau saya cakap dekat awak semua, ada sesuatu yang tidak betul dalam perhubungan kita sekarang, macam mana awak nak jawab? &lt;p&gt;Saya suka awak semua, saya suka kita bersahabat. Tapi ada batas-batas tertentu yang awak langgar, sampai saya rasa makan hati. Saya tahu saya pun jahat, saya pun ada langgar batas-batas tertentu dalam berkawan. Saya sedia ditegur. Tujuan saya tulis macam ni bukan nak burukkan awak, sebab saya pun bukanlah sempurna. Cuma ada baiknya saya cakap terus terang. Kita kan kawan? &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Awak #1:&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Dulu awak pakai tudung. Saya suka tengok awak dulu. Awak cantik. Pandai. Bila pakai tudung nampak lagi sempurna. Awak contoh wanita Muslimah yang cemerlang. Belajar tinggi-tinggi. Tapi entah kenapa, awak mula bukak sikit-sikit. Lama-lama terbang habis tudung. Dulu pun kita tak rapat, so bila awak dah berubah saya tak berani tegur. Tapi awak pulak makin galak semacam post gambar-gambar awak yang dah tak bertutup.  &lt;p&gt;Bukanlah saya nak cakap saya ni alim atau warak sangat, tapi saya suka lagi perempuan bertudung. Bukan maksunya saya nak cakap perempuan tak bertudung jahat. Tidak terlintas sekali fikiran macam tu. Sebab saya tau ramai je perempuan tak bertudung yang baik, dan kemudian berhijrah pakai tudung. Yang berlaku pada awak yang jarang saya tengok. Dan saya jadi malu bila gambar awak keluar dekat page saya. Sebab dulu awak tak bagi saya tengok walaupun sehelai rambut, sekarang ni free2 je awak kasi tengok seluruh rambut awak sekali dengan leher, bentuk tubuh, dan sebagainya. Kalau awak terbaca ni, saya nak cakap yang saya masih berharap awak akan berhijrah semula nanti. Saya optimis dengan awak. Saya optimis dengan kekuatan awak untuk berubah. &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Awak #2&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Selama ni saya jaga hati awak, saya tak suka cakap dekat awak pendapat sebenar saya tentang awak. Kalau ada peluang, saya cuba tegur. Tapi saya tak pernah fikir saya lagi hebat atau baik bila menegur. Sebab saya pun jahat jugak. Tak sempurna. Tapi kadang-kadang awak tak faham ada benda saya tak suka tengok awak buat. Awak ingat saya boleh terima, saya open minded. Tapi saya nak cakap dengan awak nanti boleh bawak bergaduh. Saya tak boleh terima benda yang awak buat tu! Walaupun saya nak sangat bagitau benda yang awak buat tu salah, tapi macam mana nak bagitau tanpa buat awak terasa malu dan menjauhkan diri dari saya? &lt;p&gt;Dan saya rasa benda yang awak buat walaupun seronok untuk awak, tapi sebenarnya tengah menzalimi diri sendiri. Sebagai kawan, mana boleh saya tengok awak menjahanamkan diri sendiri? Kawan apa saya ni kalau biar awak hanyut? Kawan-kawan awak ramai yang menyokong perbuatan awak, tapi saya antara yang tak boleh. Sebab kawan-kawan awak semuanya ada waktu senang, bila awak susah siapa yang awak cari?  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Awak #3:&lt;/font&gt; &lt;p&gt;Kadang-kadang sifat tak jujur awak buat saya makan hati. Kadang-kadang rasa awak tikam belakang. Banyak benda tentang awak yang awak taknak bagitau saya, tapi awak bagitau orang lain dulu yang akan bagitau saya jugak akhirnya. Sampai saya rasa jadi kawan awak macam takde value. Macam saya orang paling asing untuk awak. Kadang-kadang orang tanya saya, “Dia tak bagitau dekat awak ke pasal benda ni?” &lt;p&gt;Mana saya tau, awak tak pernah cakap pun. Rasa segan sebab orang lain mesti fikir saya ni teruk sampai awak taknak cakap pasal benda-benda tertentu dengan saya. Saya boleh simpan rahsia, tapi awak anggap saya ni ancaman pada awak. Macam mana saya tak makan hati? Sedangkan kita kawan rapat. Segala tentang saya, saya akan cakap pada awak dulu. Supaya kalau orang lain tanya awak pasal saya, awak tak rasa terpinggir. Tapi malangnya awak rasa yang sebaliknya. Mungkin itu bermaksud saya seorang je yang nak berkawan tapi awak...? &lt;p&gt;Banyak benda awak tak puas hati dengan saya tapi awak taknak cakap, tapi awak cerita dekat orang. Lepas tu orang tu sampaikan pada saya. Tak ke menjatuhkan maruah saya? Maafkan saya sebab cakap macam ni, tapi saya dah makan hati. Saya pun tau awak ada makan hati dengan saya, tapi saya dah cuba jadi yang terbaik sebagai kawan kepada awak. Kalau saya terlepas cakap, saya tak pernah bermaksud nak menyinggung. Tapi bila awak maki saya, itu rasanya sangat pahit.  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Awak #4:&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;Awak suka nilaikan apa yang orang cakap sampai saya tak selesa bercakap dengan awak. Awak perhatikan semua orang, lepas tu cuba kelaskan mereka ikut pandangan awak. Siapa yang baik ikut pandangan awak, siapa yang buruk. Kadang-kadang apa yang mereka buat, saya pun buat. Jadi awak buat saya rasa tak selesa, macam awak kutuk saya depan-depan. Awak pun banyak bagi nasihat, tapi awak tak boleh anggap apa yang saya buat, saya tak fikir. Awak akan selalu bagi nasihat seolah-olah saya tak tau apa yang saya cakapkan. Awak cakap “Awak tak boleh cakap macam tu!” pada saya, tapi sebenarnya saya tahu apa yang saya tengah cakapkan. Kalau saya tegur awak pasal kesalahfahaman awak, awak mesti taknak mengaku salah dan keadaan jadi lagi buruk. Saya pun tak suka bertikam lidah. Bukanlah maksud saya saya tak suka dengar nasihat awak, tapi cara awak menasihati saya membuatkan saya jauh hati. Saya macam jadi fobia nak jadi diri saya depan awak, sebab nanti awak akan simpulkan saya ni jenis orang macam ni atau orang macam tu yang mempunyai masalah dengan pegangan hidup awak.  &lt;p&gt;Awak semua, maafkanlah saya kalau terasa. Sesungguhnya saya ni pun hanyalah hamba Allah yang mempunyai hati perut dan perasaan. Saya tau saya pun ada kelemahan dan kekurangan sana sini. Saya JAHAT. Kalau disenaraikan dekat sini, memang banyak keburukan saya. Tapi biarlah saya menegur dengan cara ni, awak pun silalah tegur saya kalau ada kekurangan. Tujuan saya menulis bukanlah untuk membuka aib, atau memalukan, hanyalah dengan niat yang ikhlas kerana Allah Taala. Sekian. &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;P/S: Awak #1 hingga #4 bukanlah menjurus kepada mana-mana individu, sebaliknya setiap satunya ialah kumpulan-kumpulan orang tertentu. =] &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:e4b871ea-df57-4080-845f-e9e10b3a61d0" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=makan+hati" rel="tag"&gt;makan hati&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kawan" rel="tag"&gt;kawan&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=teguran" rel="tag"&gt;teguran&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=nasihat" rel="tag"&gt;nasihat&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1065841831897464400?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1065841831897464400/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/jahat.html#comment-form' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1065841831897464400'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1065841831897464400'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/jahat.html' title='JAHAT'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2607858550086295217</id><published>2011-11-10T04:54:00.001-08:00</published><updated>2011-11-10T09:59:42.996-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Muslim'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Out-of-Topic'/><title type='text'>My Views on Seksualiti Merdeka</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/my-views-on-seksualiti-merdeka.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;“&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.seksualitimerdeka.org/2011/11/malaysia-ban-on-sexuality-rights.html"&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;Malaysia: Ban On Sexuality Rights Festival Violates Human Rights&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;”&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p&gt;This is the latest entry posted as late as today (November 10&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; 2011) at the &lt;a href="http://www.seksualitimerdeka.org/"&gt;http://www.seksualitimerdeka.org/&lt;/a&gt;.  &lt;p&gt;Below is an excerpt of the report:  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/--4-PxhcjcAE/TrvJOTecKhI/AAAAAAAAAZ0/jrVsJ6mQegk/s1600-h/gay-protest-at-vatican%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="gay-protest-at-vatican" border="0" alt="gay-protest-at-vatican" src="http://lh4.ggpht.com/-sF4OTg__MGw/TrvJPcFLZWI/AAAAAAAAAZ8/AuMtAzw5ALw/gay-protest-at-vatican_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="469" height="349"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="2"&gt;IGLHRC protesting in Vatican City&lt;/font&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="2"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;font color="#00ff00"&gt;[ &lt;/font&gt;&lt;font color="#4bacc6"&gt;(New York, November 9, 2011)&lt;/font&gt; Today, the International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC) sent a &lt;/font&gt;&lt;a href="http://www.iglhrc.org/cgi-bin/iowa/article/pressroom/pressrelease/1457.html#letter"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;letter to the government of Malaysia&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt; condemning the November 3rd police ban of all events related to &lt;font color="#ff0000"&gt;Seksualiti Merdeka&lt;/font&gt;, an annual arts and performance showcase dedicated to the rights to identity and self-determination out of alleged concern for public order.&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;"The police rationalized the shutdown of &lt;font color="#ff0000"&gt;Seksualiti Merdeka&lt;/font&gt; as a preemptive move against possible altercation by conservative groups misusing religion to vilify people who do not conform to their expectations of acceptable sexual orientation and gender identity," said Grace Poore, Regional Coordinator for Asia and the Pacific Islands at the International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC).]&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Oh my. Now the moral police is talking. Hi America. Don’t you have any Muslim militant to kill now?  &lt;p&gt;This is exactly how I predicted things to turn out. Don’t we realize that this is just a cat and mouse race? Now our government is a target of international insults and slanders just because we have our own sensitivity that they are trespassing into.  &lt;p&gt;And below are among Muslim parties which support Seksualiti Merdeka organization:  &lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;/b&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;font size="4"&gt;Sisters In Islam&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#646b86"&gt;...sama sekali tidak bersetuju dengan pengharaman Seksualiti Merdeka. Kami melihat ini sebagai satu lagi jenis halangan kepada kebebasan bersuara, berkumpulan dan kebebasan idea di Malaysia... (&lt;b&gt;November 3, 2011)&lt;/b&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;font color="#000000"&gt;Ahmad Fuad Rahmat, Islamic Rennaisance Front&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;  &lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;font color="#000000"&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;&lt;font style="background-color: #ffffff" color="#ff0000"&gt;...kita hidup dalam masyarakat majmuk yang pelbagai. Untuk sesuatu masyarakat itu maju, ia haruslah bersifat menerima. Tidak harus wujud diskriminasi terhadap jantina atau orientasi seksual, tanpa mengira bangsa dan agama... (&lt;b&gt;&lt;font size="4"&gt;&lt;font size="3"&gt;&lt;font color="#ff0000"&gt;November&lt;/font&gt; 3, 2011&lt;/font&gt;)&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#ff0000"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Seriously, Sisters (aka Nuns) in Islam? And that’s a joke right, Islamic Renaissance Front?  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Now, ladies and gentlemen, why should we care for this issue?  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;1. This is a trap for Malaysian society.&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;This is another provocation to stir the tranquility in Malaysia. Another reason for international human rights organizations to paint the bad picture of us. Before this, people didn’t even care whether gay or lesbian or transgender live among the society. True, we may not be celebratory to them, but they were never denied the rights to live. Malaysians were polite enough to them.  &lt;p&gt;They’ve got to do their own favourite jobs (mak andam, make-up artist, tailors, &lt;s&gt;prostitutes,&lt;/s&gt; chefs, photographers, interior designers, wedding planners, hairdressers, fashion designers). If that is called violating human rights, then apparently we have no hope in mankind. Never have I heard gays being beaten to death in Malaysia. Unlike the Americans – wait, what? Yes, gays are being shot to death in the most tolerant country in the world. Check these links out:&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.huffingtonpost.com/2011/08/26/larry-king-murder-trial-c_n_937857.html"&gt;http://www.huffingtonpost.com/2011/08/26/larry-king-murder-trial-c_n_937857.html&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://unfinishedlivesblog.com/2011/07/10/4-year-old-boy-shot-to-death-suspected-of-being-gay/"&gt;http://unfinishedlivesblog.com/2011/07/10/4-year-old-boy-shot-to-death-suspected-of-being-gay/&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://history.verdeserve.com/the-first-openly-gay-elected-official-in-the-us-was-shot-to-death/"&gt;http://history.verdeserve.com/the-first-openly-gay-elected-official-in-the-us-was-shot-to-death/&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.nytimes.com/2008/02/23/us/23oxnard.html"&gt;http://www.nytimes.com/2008/02/23/us/23oxnard.html&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_violence_against_LGBT_people_in_the_United_States"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_violence_against_LGBT_people_in_the_United_States&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-xntHPndDdco/TrvJQfdwz5I/AAAAAAAAAaE/JZ9C6hQzrf0/s1600-h/hatecrime190%25255B6%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="hatecrime190" border="0" alt="hatecrime190" src="http://lh3.ggpht.com/-ST0K8emrVdo/TrvJR5Y4XdI/AAAAAAAAAaM/W8HHokCe-2c/hatecrime190_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="194" height="244"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Lawrence King, who was killed because he’s a gay. Picture taken in December 2006&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;2. Do they really want this to happen, seriously, do they?&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;While this &lt;i&gt;might&lt;/i&gt; be a good platform for people to understand the LGBT minority, do you think they really need this kind of publicity? To be frank, I think the gay community themselves are living peacefully among the majority society, and their anonymity is guaranteed as long as they don’t expose themselves and forcing people to accept them.  &lt;p&gt;For all this while, they are living under the radar, where they feel secured without discrimination. And when Seksualiti Merdeka (&lt;font size="2"&gt;and Azwan Ismail, the saya-gay-saya-OK guy&lt;/font&gt;) exists, it gave them unnecessary attention and spotlight, as if enforcing them to come out of the closet, when they really are comfortably living among the society. Because of Seksualiti Merdeka, their state of peace are threatened, people started to be discriminative, judgmental and critical towards them.  &lt;p&gt;Here in Malaysia, we already have that code of secrecy. “Don’t ask, don’t tell”. Aren’t this what Americans practicing right now? Even if we already know that that particular guy or girl is homosexual, we still respect them just the way they are if they don’t showcase their traits publicly. This makes the person-in-question’s privacy is protected. Really, they don’t need this kind of attention. They are living perfectly well in Malaysia. It is not publicity that they need; it is the freedom to practice their own lifestyle that they want. And they already have it. So what’s more the Seksualiti Merdeka has to offer?  &lt;p&gt;After all, Seksualiti Merdeka is only a minority of the minority, who claims that they are doing this for the majority of minority. Who are they anyway to represent the whole LGBT community? What if the LGBT community themselves disagree with their approach? I believe they are only fighting for their own importance, not the majority of LGBT community.  &lt;p&gt;Now which human right did we violate? Seksualiti Merdeka is, in fact, violating the rights for the LGBT to stay anonymous.  &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;3. Freedom of speech should be given a definition according to Malaysia’s context&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-TpTYFbsZOvI/TrvJS1sqAwI/AAAAAAAAAaU/HtcnDy9YFXE/s1600-h/Miss_Tiffany_Universe%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="Miss_Tiffany_Universe" border="0" alt="Miss_Tiffany_Universe" src="http://lh3.ggpht.com/-yqH7usPr3k0/TrvJT-F09BI/AAAAAAAAAac/QA4ldcrJi-E/Miss_Tiffany_Universe_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="349" height="240"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff" size="2"&gt;Thailand’s transsexual pageant contestors&lt;/font&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff" size="2"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;True, we might not be as open as other countries, like Thailand or the Philippines, but this is what supposed to be practiced in Malaysia. The USA claimed that they are open minded, but why couldn’t they open their mind on the diversity of culture? This is contradictory to their own stand. For one, we are Easterners, where people live accordingly to their customs.  &lt;p&gt;Second, we are mostly religious people (&lt;font size="2"&gt;though not everyone is pious&lt;/font&gt;). These are the factors shaping our moral and social structure. It is very rude for the Westerners to impose their own ideology of what is right and what is wrong to be adapted to our society. Suddenly they published story, telling the world that we are not as good, as open, as tolerant like them. When in truth, we have our own way in being tolerant to the minority. Being tolerant does not, I repeat, does NOT necessarily mean you have to change the law to let gays and lesbians marry each other. Can’t they accept that this thing is a taboo in our society? It is as simple as culture differences, no further stretch than that.  &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;4. To let peace prevails, some sacrifices have to be done&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;I’m not surprised that if we accept this kind of liberty to exist herein, in the future there would emerge some groups claiming more rights to the marginal minority, of which the government have to address. Maybe then some more people will claim their rights as infidels (&lt;font size="2"&gt;murtad&lt;/font&gt;), to perform incest (&lt;font size="2"&gt;sumbang mahram&lt;/font&gt;), or to cohabitate (&lt;font size="2"&gt;bersekeduduka&lt;/font&gt;n). They would bring upon the same argument, that those are their freedom of speech. What would we say then? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-e-JesSs75ik/TrvJWXu7MvI/AAAAAAAAAak/JpYIFOi1yrs/s1600-h/phpZIlrNnAM%25255B7%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="phpZIlrNnAM" border="0" alt="phpZIlrNnAM" src="http://lh3.ggpht.com/-y26LHstEPoU/TrvJXBQre1I/AAAAAAAAAas/ZNqDbqEynaU/phpZIlrNnAM_thumb%25255B4%25255D.jpg?imgmax=800" width="290" height="413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;&lt;font color="#0000ff" size="2"&gt;The Sun, 23rd March 2011.&lt;/font&gt; &lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;5. The need to wisely approach the target audience&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;I can, to some extent, understand the ‘noble’ cause of the organizers. It might become handy to help people with conflicting sexualities, discriminated (&lt;font size="2"&gt;though it is very rare to find in Malaysia, unless you include those Muslim women who were denied jobs opportunities for wearing hijab&lt;/font&gt;), those that are unable to share their problems regarding their own sexuality. They can give counseling, form support group and whatnots.  &lt;p&gt;But they must also respect the majority in giving aid to the minority. If not, it would only cause chaos and pointless aggravations. There are many more ways in approaching their target groups. I believe that the organizers, as Malaysians, understand that we have our own collective sensitivities. It is perhaps, not wise to try their sensitivity by publicizing an event of which only little will benefit. The organizers have many more alternatives of which they can choose from.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="4"&gt;6. The government should start addressing the existence of the matter, not denying it&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;This is the most important point of my arguments. The government knows that these people exist, but they do nothing about it. They cannot assume that every child attending school in Malaysia will turn out as heterosexual as they graduate. The government should implement policies, not to support these people, but as a preemptive strike to prevent such organizations to cause public uproar in the future.  &lt;p&gt;I remember a quote from a newspaper that I read about LGBT. It sounds like this: Because we deny their existence, we also deny the solution.  &lt;p&gt;If the government starts the initiative, then there are no needs for such group to exist in the future.  &lt;p&gt;The government of Terengganu, as an example, through Jabatan Pelajaran Terengganu tried to put those 66 gay-potential kids in camp as a corrective measure to stop them from being gay or transsexual. The camp was filled with motivational talks, religious sermons and tough physical activities. But this unfortunately opposed by many as being discriminatory (&lt;font size="1"&gt;including our motherly Woman Minister, Shahrizat Jalil&lt;/font&gt;), and they have to cancel out the program. For me, I believe that such action is appropriate, but in-depth studies should be conducted before any implementation.  &lt;p&gt;I believe that the government has many options to help this minority, and not stopping others who &lt;s&gt;claimed they&lt;/s&gt; want to help. For a start, they can organize religion classes, encouraging students to participate in sports, come out with a specific department to address these minorities. But they also have to make sure that their approach is not too imposing. They cannot simply terrifying those kids with warning of hell, or being stoned to death. But they must persuasively advise the kids of why such feelings are a testament of God and that they have to fight the instinct because it’s only a worldly desire (&lt;font size="1"&gt;from a Muslim’s point of view&lt;/font&gt;).  &lt;p&gt;This way, we can also prevent the bad talking from those shameless Americans that continuously being pricky and bossy to us, and also stop them from stuffing their noses into our borders.  &lt;p&gt;&lt;font color="#c0504d" size="5"&gt;&lt;u&gt;THE MISCONCEPTIONS THAT WE SHOULD AVOID&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#c0504d" size="5"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;u&gt;1. Seksualiti Merdeka is a free sex festival&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="3"&gt;Even though they are promoting a wrong sexual lifestyle, they are not in any ways a sex festival like orgy, group sex, or even ‘pesta buih’. They only held talks and seminars etc. But either way, they are equally wrong.&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;u&gt;2. Gays are worse than animal, because ALL animals are heterosexual&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-Y1ABgg0dJkI/TrvJYVbcX2I/AAAAAAAAAa0/z5YRG-oZF94/s1600-h/24penguins650%25255B8%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="24penguins650" border="0" alt="24penguins650" src="http://lh5.ggpht.com/-ppMFUj2-5GE/TrvJZTYIGMI/AAAAAAAAAa8/Ns5GZ2egKlA/24penguins650_thumb%25255B3%25255D.jpg?imgmax=800" width="498" height="330"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt;  &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff" size="2"&gt;Ray and Silo. A couple of gay penguins&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;font size="3"&gt;This is a very serious misconception. Unless there’s Quran verse or hadith supporting this claim, please consider this as wrong.&lt;/font&gt; &lt;font size="3"&gt;For your information, many animals display homosexual (gay and lesbian) characteristics. This is, unfortunately, not taught in our classroom since this is politically incorrect. And also, because scientists thought that it’s very controversial to be considered as a theory. Unless you want people to call you ignorant or stupid, don’t try to bring this up in you arguments against gay. Please refer to these links below for enlightenment: &lt;/font&gt;&lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexual_behavior_in_animals"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexual_behavior_in_animals&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_animals_displaying_homosexual_behavior"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_animals_displaying_homosexual_behavior&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.news-medical.net/news/2006/10/23/20718.aspx"&gt;http://www.news-medical.net/news/2006/10/23/20718.aspx&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2004/07/0722_040722_gayanimal.html"&gt;http://news.nationalgeographic.com/news/2004/07/0722_040722_gayanimal.html&lt;/a&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="3"&gt;And for more understanding, just Google “Homosexuality in animals”.&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;font size="3"&gt;Perhaps, the most popular story of ‘animal gay’ is one of Ray’s and Silo’s, penguins of&amp;nbsp; New York’s Central Park Zoo. They successfully hatched and raised an egg after the original parents of it had difficulties to do so. Their story is even written into a book, entitled ‘And Tango Makes Three’. Tango is the name of their ‘kid’. And what is surprising even more, Ray and Silo even had sex with each other. Oh, and don’t ask me how. I don’t know.&lt;/font&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&amp;nbsp; &lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-7FCPdcNXeUE/TrvJaYv4xRI/AAAAAAAAAbE/V16I6YtUxNQ/s1600-h/tango_makes_three%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; margin-left: auto; border-left-width: 0px; margin-right: auto; padding-top: 0px" title="tango_makes_three" border="0" alt="tango_makes_three" src="http://lh4.ggpht.com/-_jAYb-lJiqk/TrvJb98hFMI/AAAAAAAAAbM/UTxn0k_ffas/tango_makes_three_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="354" height="284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff" size="2"&gt;Gay penguins family!&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;u&gt;3. Being judgmental to them&lt;/u&gt; &lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;font size="3"&gt;We are not God. We did many bad things in life. Don’t threat them with hellfire; we are never guaranteed heaven. Just advise them, be compassionate.&lt;/font&gt; &lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;u&gt;4. Being gay is a CHOICE&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;&lt;font color="#000000" size="4"&gt;&lt;font size="3"&gt;How do you know? Were you born a gay? We might not understand how they truly feel because we are different. We can say they are gross, disgusting and stuffs, but it is not their choice at the first place. It’s what God made them to, it’s a fate. They were born with it. Pity them, but don’t hate them. Try to put yourself in their shoes. What if you were born a gay? Will you consider yourself as ‘jijik’?&lt;/font&gt; &lt;/font&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;u&gt;CONCLUSION&lt;/u&gt;&lt;/font&gt;  &lt;p&gt;I conclude my arguments of this issue with an honest reminder. However inappropriate Seksualiti Merdeka is, we should not give them opportunities to slander us more. Like calling them names, threat to kill them. It would only give them chances to promote their cause at international level, playing the victim card. It would only validate their claim that they are being discriminated against in this society.  &lt;p&gt;As Muslims, we are expected to show a good example of educating and advising. So what we must do, we have to give solid arguments of why such groups should not be permitted in this country. Be gentle, but firm. And if they are to exist, they should play safe along the sidewalk, not causing too much stir by being apathetic to the Muslims majority. And don’t ever let our sensitivities to be toyed around by whoever claims to support human rights. We are better than that.  &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:99d5330b-aedc-4b68-acb5-b8c288d66509" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kenapa+seksualitimerdeka+perlu+diharamkan" rel="tag"&gt;kenapa seksualitimerdeka perlu diharamkan&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=seksualitimerdeka" rel="tag"&gt;seksualitimerdeka&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=pandangan+lain+tentang+seksualiti+merdeka" rel="tag"&gt;pandangan lain tentang seksualiti merdeka&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=international+gay+and+lesbian+human+rights+commission" rel="tag"&gt;international gay and lesbian human rights commission&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=gay+lebih+teruk+dari+binatang" rel="tag"&gt;gay lebih teruk dari binatang&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2607858550086295217?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2607858550086295217/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/my-views-on-seksualiti-merdeka.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2607858550086295217'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2607858550086295217'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/my-views-on-seksualiti-merdeka.html' title='My Views on Seksualiti Merdeka'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-sF4OTg__MGw/TrvJPcFLZWI/AAAAAAAAAZ8/AuMtAzw5ALw/s72-c/gay-protest-at-vatican_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3209351241799143564</id><published>2011-11-08T10:00:00.001-08:00</published><updated>2011-11-08T10:00:49.878-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sosial'/><title type='text'>Dilema Warga Asing dan Penyelamat</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/dilema-warga-asing-dan-penyelamat.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Earlier today, saya naik komuter dari Stesen KTM Sungai Buloh, kakak n abang ipar saya hantar dari Temerloh. Harap dapat naik Shuttle Train, sekali dapat komuter biasa je. Untuk yang tak tau, Shuttle Train ni lagi panjang dari komuter biasa, n dia akan berhenti dekat a few stations je. Maksudnya kita konpem akan dapat seat, n masa pun lagi cepat sebab dia tak berhenti dekat semua stesen.  &lt;p&gt;So dengan paksarela terpaksa jugaklah naik komuter. Macam biasa, sibuk. Hiruk-pikuk. Orang ramai. Nak duduk takde tempat. Mujurlah waktu pagi, takdelah bau badan masing2 mencucuk2.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-x0i2zO2xlwo/TrluKTH14dI/AAAAAAAAAYk/-jFdGyI7VpI/s1600-h/image%25255B3%25255D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh5.ggpht.com/-e0SqIJkU3IY/TrluLiEF-ZI/AAAAAAAAAYs/hAyg2V4Xp2w/image_thumb%25255B1%25255D.png?imgmax=800" width="367" height="284"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;Masa ni semua orang diam, kecuali dengar ada bunyi dari earphone Samsung S II sorang mamat white collar yang pasang lagu Meet Me Halfway. Punya kuat dia bukak lagu, semua orang boleh dengar. Aigo. Pekak jugak telinga mamat ni tak lama lagi. Pada masa yang sama ada dua orang pak cik India sembang sakan time pagi buta. Bagus betul. Banyak energy. Orang lain semua tengah layu baru bangun, dia punya bateri fully charged. Tiba stesen Kepong Sentral, masuk satu kumpulan warga Indonesia. Ada tiga orang. Masa tu saya berdiri dekat tiang. &lt;p&gt;Tren pun bergerak macam biasa. Masa tu memang sempit. Tiba-tiba saya terdengar deorang berbual. Saya dengar sorang tu cakap pasal ‘paksaan’, n sorang lagi macam tengah refer seseorang dalam tren tu. Saya tengok, deorang macam satu kumpulan tengah kepung budak perempuan dekat tiang tu.  &lt;p&gt;Eh, peliknya. Lepas tu deorang macam fokus pada budak perempuan tu. Budak tu pandang arah saya, n orang Indonesia tu semua buat bulatan belakang dia. Oh shoot. Tak sedap hati. Budak perempuan tu tunduk, macam tengah takut. Orang Indonesia tu pulak macam tengah memerhatikan dia, semua macam nak ngap budak tu.  &lt;p&gt;Lepas tu baru saya perasan apa yang berlaku. Disebabkan deorang kepung belakang budak perempuan tu, effectively takde siapa yang nampak deorang buat apa belakang budak tu. Oh damn. Kesiannya! Budak tu macam nak menangis da, tunduk2. Deorang pulak macam suka, sambil buat muka gangster.  &lt;p&gt;Saya tengok budak perempuan tu. Pakai baju biru, tudung hitam. Badan dia montok. Memang jadi habuan lah. Si mamat sorang tu macam nak cium dia, deorang gilir2 raba punggung budak tu.&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-8vtRJsxgLFc/TrluMuey_JI/AAAAAAAAAYw/4iM9V07ajmc/s1600-h/sexy_girl%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="sexy_girl" border="0" alt="sexy_girl" src="http://lh3.ggpht.com/-NBGZ9vriiRA/TrluNEnR7PI/AAAAAAAAAY8/yb_GxMu0Xeg/sexy_girl_thumb.gif?imgmax=800" width="40" height="40"&gt;&lt;/a&gt; Budak tu tunduk, diam. Takut. &lt;p&gt;Mula-mula saya rasa marah. &lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-bxgQF6WUxns/TrluOTniGrI/AAAAAAAAAZE/10Ckiwuot2g/s1600-h/102%2525282%252529%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="102(2)" alt="102(2)" src="http://lh5.ggpht.com/-4mXn63b0_K4/TrluPI37v2I/AAAAAAAAAZM/JB_mtPl0wlY/102%2525282%252529_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;Tapi tak tau nak buat apa. Depan saya ada sorang mamat Melayu, tinggi, tapi dia buat2 tak nampak. Ramai lagi yang perasan, tapi semua buat bodoh. Yang perempuan, laki. Melayu, India, Cina. Semua pura-pura tak nampak ada gangguan seksual. Saya rasa geram gila. Pastu saya tanya budak tu ‘OK tak?’ saya berniat nak tolong dia. nak suruh dia tukar tempat ke. Tapi dia diam. Dia pandang tempat lain taknak jawab soalan saya. Seolah-olah saya tanya dia ‘Best tak?’ &lt;p&gt;Paling best, tengah2 antara stesen Segambut dengan Putra, tren tu mati dalam 10 minit. Biasalah KTM, kalau tengah jalan tak mati memang tak sah. Lagi mahsyuk la budak tu kena raba. Yang ketua geng tu tangan dah naik pegang tiang tu, kepung budak tu. Budak tu tak boleh bergerak. Belakang dia dah kena tenyeh2 dengan warga asing.  &lt;p&gt;Masa ni semua orang pandang, lepas tu pandang arah lain. Saya pandang je warga asing tu, lepas tu deorang pandang balik. Muka macam nak tikam orang. Saya fikir, kalau deorang tarik perempuan ni turun pun satu tren akan buat bodoh. Tak pun deorang rogol budak ni dalam tren pun, penumpang lain akan buat2 tak nampak dan akan pandang tempat lain.  &lt;p&gt;Masa tu dahlah saya tak sarapan lagi, so rasa tension tu menyebabkan rasa nak muntah. Berani sungguh deorang ni. Tak lama lepas tu, yang mamat ketiga pulak duduk belakang budak perempuan tu. Damn! Puas hati dia raba budak tu. Hambek kau! Yang pelik, takde sapa nak marah deorang. Semua buat buta. Semua buat pekak. Yang perempuan tu pun diam membisu, nak nangis.  &lt;p&gt;Dekat setengah jam lepas tu, dekat stesen mana entah, baru deorang turun. Budak perempuan tu pulak turun 2-3 stesen lepas tu. Dah habis maruah diri. Oh. Kalaulah benda ni berlaku hari-hari. Masa tu saya buat penilaian sendiri tentang masalah sosial ni. &lt;p&gt;1. Macam kita tau, KTM komuter lah sistem pengangkutan awam paling tak efisien. Bila tak efisien, jadi padat,penumpang tak selesa. Kena raba, bau busuk, lambat sampai destinasi. Oh ho. Bilalah nak improve? Keadaan tren yang padat memberi peluang untuk gejala sosial, tapi semua orang buat tak tau, buat2 buta.&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-D9CnJ48VIh0/TrluQUsvAPI/AAAAAAAAAZU/fDnY4KGXW4k/s1600-h/clip_image001%25255B4%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="clip_image001" alt="clip_image001" src="http://lh4.ggpht.com/-HVtiYZ_2l6k/TrluRR6FB6I/AAAAAAAAAZc/3gRgHDO0HzQ/clip_image001_thumb%25255B1%25255D.gif?imgmax=800" width="60" height="60"&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt;2. Perempuan pun dah ada koc wanita nak masuk jugak tempat laki. Tak taulah kenapa. Yang ni masih tak dapat difahami sebab saya tak tau apa keadaan koc wanita. Busuk ke, bosan ke. Tak pernah naik. Tak tau kenapa ada segelintir wanita taknak duduk dekat tempat yang dikhususkan untuk mereka. Kalau kena sexual harassment salahkan lelaki, tapi sendiri tak mau beware. &lt;p&gt;3. Rakyat Malaysia memang best. Untuk mengalahkan satu tren, Cuma perlu 3 orang warga Indonesia, semua dah diam. Yang perempuan, kalau cakap pasal hak berapi-api. Bila kaum sendiri kena raba buat2 tak nampak. Masa ni saya rasa marah dekat semua orang dalam tren tu. Mamat tinggi yang depan saya tulah paling dekat dengan budak pompuan tu, tapi dia buat dek je. Perempuan India dua orang, lelaki-lelaki lain. Kalau berlaku setiap hari dalam tren memang tak heran, deorang pun dah berani buat sebab rakyat Malaysia semua buat bodoh bila ada orang kena cabul.  &lt;p&gt;4. Masalah lambakan warga asing. Sampai bila lagi? Tepuk dada. Deorang pun manusia, ada nafsu. Tapi tahap mentaliti lain. Sebusuk2 lelaki Malaysia pun, deorang takde buat hal macam ni. Mencabul wanita dalam tren secara berjemaah. Kita pun sedia tau warga asing antara penyumbang besar masalah sosial, kadang2 lebih dahsyat dari warga Malaysia.  &lt;p&gt;sekarang saya fikir. Kalau saya yang tolong dia tadi camne? Adakah penumpang lain, especially lelaki akan backup saya? Atau deorang buat dek dan 3 orang warga asing tu pukul saya tanpa sebarang masalah? Ataupun budak perempuan tu sebenarnya suka diraba, sebab tu dia taknak duduk dalam koc wanita? Tak taulah. Kita yang nak menyelamat pun dalam dilema. Kesimpulanya, kita buat2 bodoh jugak. Biar jadi macam kes budak kecik kena langgar lari dekat China.  &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-kp5gK50Am88/TrluSBOKMeI/AAAAAAAAAZk/BzNiUW4VrbQ/s1600-h/clip_image003%25255B5%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="clip_image003" border="0" alt="clip_image003" src="http://lh3.ggpht.com/-k5dCpIXto3w/TrluTR_YSfI/AAAAAAAAAZs/YCp1dJBkmBw/clip_image003_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="612" height="407"&gt;&lt;/a&gt;   &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:57ee32e8-a4f5-4197-8df6-e67beb69d92f" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=perempuan+kena+raba+dalam+train" rel="tag"&gt;perempuan kena raba dalam train&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=warga+indonesia+raba+budak+melayu" rel="tag"&gt;warga indonesia raba budak melayu&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=raba" rel="tag"&gt;raba&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=ktm+komuter" rel="tag"&gt;ktm komuter&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=masalah+sosia+warganegara+asing" rel="tag"&gt;masalah sosia warganegara asing&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-3209351241799143564?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/3209351241799143564/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/dilema-warga-asing-dan-penyelamat.html#comment-form' title='17 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3209351241799143564'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3209351241799143564'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/11/dilema-warga-asing-dan-penyelamat.html' title='Dilema Warga Asing dan Penyelamat'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-e0SqIJkU3IY/TrluLiEF-ZI/AAAAAAAAAYs/hAyg2V4Xp2w/s72-c/image_thumb%25255B1%25255D.png?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>17</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4061634349863661795</id><published>2011-10-23T07:11:00.001-07:00</published><updated>2011-10-23T07:11:53.426-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Penipuan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sick'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><title type='text'>OTAK KENA MAKAN DENGAN ULAT SEBAB MAKAN SUSHI</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/otak-kena-makan-dengan-ulat-sebab-makan.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ok, sengaja tulis tajuk dalam CAPS LOCK . Konon-konon nak curi perhatian.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Salam peeps. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pernah dengar tak pasal Uncle dari Jepun bernama Shota Fujiwara? Oh, mestilah tak pernah. Kalau pernah dengar pun mesti tak ingat nama dia kan? Ini kisahnya pak cik Fujiwara. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-XDK35H667DQ/TqQgnDNhIwI/AAAAAAAAAXo/EdsM5ADduac/s1600-h/otak%252520berulat%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="otak berulat" border="0" alt="otak berulat" src="http://lh5.ggpht.com/-x3dujCqPZX8/TqQgnxFVrJI/AAAAAAAAAXw/WiG9__4QzC8/otak%252520berulat_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="347" height="471"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#8064a2" size="2"&gt;&lt;strong&gt;“Otakku makananmu habitatmu”&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“&lt;em&gt;&lt;font color="#d16349" size="2"&gt;Inilah akibat makan sushi &amp;amp; sashimi (ikan mentah, gurita mentah,udang mentah, dsb). Nama orang ini Shota Fujiwara dari Gifuprefecture, Jepun, umur 80 thn, telah menderita sakit kepala yang luar biasa selama 3 tahun dan telah kehilangan kemampuan psikomotoricnya. Setelah menjalani pemeriksaan CT-scan &amp;amp; X-ray, doktor yang merawatnya menemukan sarang ulat di bawah kulit kepalanya namun masih diluar tempurung otaknya.&lt;/font&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;em&gt;&lt;font color="#d16349" size="2"&gt; &lt;p&gt;&lt;br&gt;Jadi, BERHATI-HATILAH MEMAKAN SUSHI &amp;amp; SASHIMI !!!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;br&gt;Ulat seperti yg didapati pada kepala Shota Fujiwara adalah berasal dari parasit yg selalunye didapat pada tubuh ikan mentah baik ikan laut maupun ikan air tawar. Ulat parasit &amp;amp; telurnya hanya boleh dimatikan dgn melalui proses pemasakan dgn panas yang tinggi (digoreng, dipanggang atau direbus mendidih atau dgn pembekuan -10 degC s/d -20 degC selama lebih dari 1 minggu)&lt;/font&gt;&lt;/em&gt;.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-qn43TqR2gd8/TqQgosgpcsI/AAAAAAAAAX4/qMqOyqyVqcM/s1600-h/maggot1%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="maggot1" border="0" alt="maggot1" src="http://lh5.ggpht.com/-XpZDpGSqkMQ/TqQgpXF748I/AAAAAAAAAYA/0MlxZps6RP8/maggot1_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="330" height="448"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;“&lt;font color="#ff0000" size="2"&gt;&lt;strong&gt;Nom nom nom! Sedak lajok boh make otok oghe&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;What? Saya sebagai MythBuster versi &lt;strike&gt;comel&lt;/strike&gt; Malaysia memang tak percaya sangat kalau orang share benda ni. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mesti tipu ni. Sekali lepas Google. Ohmaigoat. Cerita sebenar encik dalam gambar ni lebih dahsyat dari setakat otak berulat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ni cerita sebenar:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pada suatu hari bulan Oktober 2002, seorang encik yang berumur 70-an ni telah mengalami kemalangan jalan raya yang tidak serius. Pasukan paramedik San Mateo County telah menyelamatkan Encik ni (sebab tu gambar dia terlantar atas stretcher) dan mengejarkan dia ke Hospital Universiti Stanford.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Deorang semua terkejut sebab otak dia dah terkeluar dan dah takde tempurung kepala. Tapi encik ni (namanya tak tau, tak dipublish) cakap dia tak dapatkan rawatan sebab tak rasa sakit. Dah sampai tahap lalat hijau (&lt;em&gt;Phaenicia sericata&lt;/em&gt;) ambil kesempatan bertelur. Gee! Camni tak sakit otak dah keluar segala? OK, part ni yang orang silap ya. Bukannya dia makan sushi, tapi sebab dia kena kanser angiosarcoma. Kanser ni menyebabkan kulit kepala dengan tempurung dia terdedah, n sekaligus menyebabkan otak dia pun terdedah (macam pelik je ayat ni…). Anyways, sebab kanser ni, otak dia tak dilindungi oleh kulit dan tempurung kepala.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas tu, bila dah terdedah, lalat pun hinggap la bertelur. Sama macam ayam goreng yang kita letak atas meja. Kan lalat suka hinggap. See? Lagi ngeri kan cerita dia daripada cerita makan sushi?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pak cik ni dikejarkan masuk dalam bilik kecemasan, dan masa tu saiz lubang kat kepala dia ialah 15 x 17cm. Ulat-ulat tu semua divakum, dibubuh peluntur (yang cair) dan sebagainya untuk mengusir mereka pergi dari kepala encik ni. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pak cik ni dibawak pulak ke pusat fasiliti khas untuk rawatan, tapi meninggal dunia 3 bulan kemudian. Kes pak cik ni kemudiannya diterbitkan dalam jurnal &lt;em&gt;Neurosurgery &lt;/em&gt;pada tahun 2007. Kes ulat bertelur dalam kepala ni dinamakan human cerebral myasis dan sangat jarang berlaku. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;So gambar encik ni bukan photoshop. Gambar ni memang betul dia ambil lepas pak cik tu dikejarkan dari hospital sewaktu kemalangan kereta. Tapi ini bukan gambar ulat daripada sushi, tapi dari lalat hijau. Ngeri dua kali. Satu, sakit kanser boleh terkupas kulit dengan tempurung kepala. Dua, lalat singgah lalu menternakkan diri. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nah, puas hati dah? &lt;br&gt;Ni link untuk nilai sendiri cerita ni ya. &lt;br&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://www.snopes.com/photos/medical/maggots.asp"&gt;http://www.snopes.com/photos/medical/maggots.asp&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://urbanlegends.about.com/library/bl-brainworms4.htm"&gt;http://urbanlegends.about.com/library/bl-brainworms4.htm&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:f438cfef-7dd7-456a-96d2-3f29ee65fbd9" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=otak+kena+makan+ulat" rel="tag"&gt;otak kena makan ulat&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sushi" rel="tag"&gt;sushi&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sashimi" rel="tag"&gt;sashimi&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kebenaran" rel="tag"&gt;kebenaran&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=Shota+Fujiwara" rel="tag"&gt;Shota Fujiwara&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=ulat+sushi" rel="tag"&gt;ulat sushi&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=bahaya+makan+sushi" rel="tag"&gt;bahaya makan sushi&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4061634349863661795?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4061634349863661795/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/otak-kena-makan-dengan-ulat-sebab-makan.html#comment-form' title='16 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4061634349863661795'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4061634349863661795'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/otak-kena-makan-dengan-ulat-sebab-makan.html' title='OTAK KENA MAKAN DENGAN ULAT SEBAB MAKAN SUSHI'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-x3dujCqPZX8/TqQgnxFVrJI/AAAAAAAAAXw/WiG9__4QzC8/s72-c/otak%252520berulat_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>16</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4501439473376789637</id><published>2011-10-22T03:15:00.001-07:00</published><updated>2011-10-22T03:15:42.778-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Love'/><title type='text'>Syurga</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/syurga.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Paduan raga kita  &lt;p&gt;Meniti debar bimbang hati &lt;p&gt;Nafas yang kencang  &lt;p&gt;Jiwa yang berahi  &lt;p&gt;Dan bahaya kekesalan &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Bibir bertaut &lt;p&gt;Mata terkatup &lt;p&gt;Tangan menyentuh &lt;p&gt;Hati melerai lembut &lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;Aku cintakanmu &lt;p&gt;Kau membawakanku saat manis yang bahagia &lt;p&gt;Selagi kau berada di sampingku &lt;p&gt;Setiap tempat adalah syurga.  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:d77c8d49-1fb9-43ac-9df0-c531708603fa" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=syurga" rel="tag"&gt;syurga&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4501439473376789637?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4501439473376789637/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/syurga.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4501439473376789637'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4501439473376789637'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/syurga.html' title='Syurga'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4363540236124110056</id><published>2011-10-20T06:43:00.001-07:00</published><updated>2011-10-20T06:44:02.417-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Lonely'/><title type='text'>The Picture Above</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/picture-above.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-U72G8rye7nc/TqAlm-u_VdI/AAAAAAAAAXY/GflDD3JB0o8/s1600-h/P6210159%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="P6210159" border="0" alt="P6210159" src="http://lh5.ggpht.com/-nJa84xAJROs/TqAlnpoSk1I/AAAAAAAAAXg/-V1ZPAPa98o/P6210159_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="482" height="372"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sebab gambar ni besar sangat, last time I used this picture, Blogger just took a small frame of it, which was just around the hills and a little bit of the lake.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This picture was taken at Tasik Kenyir, on 50th day of my practical training. (Sounds like celebration, huh?). Some of the viewer thought that it was taken at Gambang, Kuantan. But apparently, not.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Since now I’m updating my blog’s design, then I decided that I should now reveal the whole frame of the picture, so that you could see what was the picture was about. It was just me, sitting by somewhere near the lake, along the road. I feel lonely every time I look into this. Because this place is very rural that nobody was there besides me and my friend.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:ec0b8123-93da-4204-a52c-0ab4855a15e4" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=tasik+kenyir" rel="tag"&gt;tasik kenyir&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=sendiri" rel="tag"&gt;sendiri&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4363540236124110056?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4363540236124110056/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/picture-above.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4363540236124110056'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4363540236124110056'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/picture-above.html' title='The Picture Above'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-nJa84xAJROs/TqAlnpoSk1I/AAAAAAAAAXg/-V1ZPAPa98o/s72-c/P6210159_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4808015422385714175</id><published>2011-10-20T06:03:00.001-07:00</published><updated>2011-10-22T03:26:03.009-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><title type='text'>Counting Down From Hundred</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/counting-down-from-hundred.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;it's funny when you think about how coincidence rules&lt;br&gt;it's funny when you think about your life&lt;br&gt;you could have another fate, you could be at another place&lt;br&gt;if you turned right, and i turned left&lt;br&gt;then perhaps, we shouldn't have met.&lt;br&gt;i'm sorry. &lt;br&gt;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:4d09ee42-6a51-4e1a-a6fa-84e8b350345b" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=counting+down" rel="tag"&gt;counting down&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=the+road+not+taken" rel="tag"&gt;the road not taken&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4808015422385714175?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4808015422385714175/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/counting-down-from-hundred.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4808015422385714175'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4808015422385714175'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/counting-down-from-hundred.html' title='Counting Down From Hundred'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3811940289674198865</id><published>2011-10-11T09:18:00.001-07:00</published><updated>2011-10-11T09:18:18.088-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Family'/><title type='text'>BEFORE SHE’S GONE</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/before-shes-gone.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;&lt;em&gt;“Dan Tuhanmu telah memerintahkan agar kamu jangan menyembah melainkan hanya kepada-Nya dan hendaklah berbuat baik kepada kedua orang tua.&lt;/em&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Dan jika salah satu dari keduanya atau kedua-duanya telah berusia lanjut dalam pemeliharaanmu maka sekali-kali janganlah kamu mengatakan kepada keduanya perkataan ‘ah’ dan janganlah kamu membentak keduanya.&lt;/em&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Dan ucapkanlah kepada keduanya perkataan yang mulia, dan rendahkanlah dirimu terhadap keduanya dengan penuh kasih sayang dan ucapkanlah: ‘Wahai Tuhanku, sayangilah mereka keduanya, sebagaimana mereka telah menyayangi aku sewaktu kecil.’”&lt;/em&gt; (Al Israa’: 23-24) &lt;p&gt;It rarely feels like it’s alright. To keep this as a secret, to keep lying to everybody, and smile every time I’m trying to lie. But it doesn’t matter now. Not anymore. For now I have seek the reasons, imploring rationale and being strong. &lt;p&gt;I am being melancholy for the time being. I reached UPM at about 10.00 earlier tonight. And all that greeted me was that feeling of betrayal and rejection. This is how I imagined things will happen anyway, so it’s not that I am shocked or anything. But I’ve got to tell that I’d feel disappointed with a few human beings right now. Especially after came back from home, these hard feelings keep creeping inside my ribs and crushing my chest from deep within. I think the main problem now is me feeling homesick. I miss my mother, my father, and my siblings, as well as my nephews and nieces. And when those people here treat me like crap, it doesn’t help in any ways. In fact, my mood dramatically swing and my hatred magnified enormously.  &lt;p&gt;And to tell the truth, I felt like being stabbed in the back. A few really &lt;i&gt;wrong&lt;/i&gt; facebook statuses can really mess up your relationship with people. And it’s easy to play the victim card, to tell everybody that somebody crossed you or wronged you, when in fact you know that you are just being hypocrite. You’re just like the Jews.  &lt;p&gt;And I am keeping a promise to myself to help my mother. It was a secret between us. I cannot stand to see my mother suffering when what she should do now instead is enjoying her life downhill. It’s unfair to her to have only her kids as possession and not a single fancy clothe or jewelry, or a piece of land, or anything else for a change. Damn it! So I said a promise to her to help her in some ways so that she would be happy. But it’s a secret so I won’t tell anybody.  &lt;p&gt;And now I’ve finished reading few novels. The Bonesetter’s Daughter particularly had really gripped me. Amy Tan, the author had once again taught me that taking care of your parents is not because you are responsible for them, but because you love them. And this is how I’ve been feeling these three days I was at home. I was feeling like a useless kid. I don’t know how to make my parents as happy as they were. I really hoped that I could give them more money, and hoping that I am hardworking enough to give them a massage on their old knees, or hardworking enough to help doing the chores around the house. It really broke my heart to see the face of my tired father who just came back from the rubber farm. And the face of my mother every time my niece or nephew being disobedient and naughty.  &lt;p&gt;Sometimes they cried at night for the fate that should have not befallen them. It’s not their fault anyways. We were happier than this before. We are one big family, with laughter and closeness. But it all went wrong. It went wrong somewhere. So that now my father is sacrificing his old days for somebody else’s sake, and my mother sacrificing her long-seek freedom for her child.  &lt;p&gt;Amy Tan many times highlighted this issue in her books. How a mother is willing to sacrifice even her own life just for the sake of her child. Many characters in her book attempted suicide so that they would give their child a stronger life of their own. That mothers before they died swore that if anybody dared to lay a finger on their child, their restless spirit will haunt them and bring them bad luck. So thanks to superstition, they had saved their children from the cruelty of relatives and stepmothers.  &lt;p&gt;My mother is one of the mothers. I know that she would protect the life of her children even if that means she would jeopardize her own. My mother went through a lot just to make us happy. How that full cauldron of boiling oil burnt her skin, was the testament of her love to us. It was my sister’s engagement day. How every time we ask for our own favourite dishes, she would try to prepare them no matter what.  &lt;p&gt;And the thing that I think made my mother is the strongest of them all is that she would never know the name of her own mother. I often wonder how my mother put herself to sleep at night without thinking of her real mother. She was abandoned by her own mother, for goodness’s sake. Amy Tan also only knew the name of her real mother and her grandmother the day her mother died, only that because her mother was an immigrant and she used a different name in America, but her mother never left her side. And like Amy Tan’s, my mother is also a Chinese.  &lt;p&gt;It must be painful to not knowing your real mother. And you are walking this planet without knowing to whom or to which family you actually belong. It must be very painful. &lt;p&gt;Sometimes I prayed that I also would have the chance to meet my real grandmother. No matter who she is, I wanted to know why she left my mother. And to ask her whether she had ever loved my mother or not in her whole life, or did she ever regretted her decision to abandon my mother. But her existence is still a mystery. Is she still alive? Was life so hard for her that she decided she could not keep my mother? &lt;p&gt;I don’t know if she also attempted suicide to give my mother a better life of her own. But I’d always hope that my mother would not leave this world without knowing the name of her own mother.  &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:8a68223f-f12a-47ef-96c8-6b805f4d3825" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=amy+tan" rel="tag"&gt;amy tan&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=mother" rel="tag"&gt;mother&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=chinese+woman" rel="tag"&gt;chinese woman&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-3811940289674198865?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/3811940289674198865/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/before-shes-gone.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3811940289674198865'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/3811940289674198865'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/before-shes-gone.html' title='BEFORE SHE’S GONE'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-99054384531238183</id><published>2011-10-04T02:07:00.001-07:00</published><updated>2011-10-04T02:07:34.302-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kerja'/><title type='text'>NASIHAT UNTUK GOLONGAN YANG BEKERJA</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/nasihat-untuk-golongan-yang-bekerja.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-ho6F8SSWWNU/TorMzxAHxaI/AAAAAAAAAXE/m_mDw5zwbLk/s1600-h/294411_154343061325208_100002485446442_265070_1471018367_n%25255B6%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="294411_154343061325208_100002485446442_265070_1471018367_n" border="0" alt="294411_154343061325208_100002485446442_265070_1471018367_n" src="http://lh4.ggpht.com/-NUNidpyyB_o/TorM0l67eMI/AAAAAAAAAXI/OiolhBQEoEA/294411_154343061325208_100002485446442_265070_1471018367_n_thumb%25255B4%25255D.jpg?imgmax=800" width="558" height="419"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hahaha! tergelak. bunyi macam bos tengah marah pekerja. So apa boleh buat?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;  &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:7be0028e-3539-4518-a125-65af83f666bd" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kerja" rel="tag"&gt;kerja&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kena+marah" rel="tag"&gt;kena marah&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-99054384531238183?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/99054384531238183/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/nasihat-untuk-golongan-yang-bekerja.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/99054384531238183'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/99054384531238183'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/nasihat-untuk-golongan-yang-bekerja.html' title='NASIHAT UNTUK GOLONGAN YANG BEKERJA'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-NUNidpyyB_o/TorM0l67eMI/AAAAAAAAAXI/OiolhBQEoEA/s72-c/294411_154343061325208_100002485446442_265070_1471018367_n_thumb%25255B4%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-7843163741010090264</id><published>2011-10-04T01:02:00.001-07:00</published><updated>2011-10-04T01:02:31.337-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kejam'/><title type='text'>Pengguguran Bayi Islam</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/pengguguran-bayi-islam.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selama ni honestly, I never ever thought seriously tentang bayi-bayi yang digugurkan. Because it would give me heartache. I know how they kill the babies, iaitu dengan cara memasukkan objek tajam dalam rahim n then mencarik2 baby yang masih bernyawa dalam perut mak dia hidup2. Yes, that baby is already a human being. Begini ye kawan2, bagaimana mereka membunuh bayi2 yang tidak berdosa:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-9H_7NRGEBds/Toq9OOdXUFI/AAAAAAAAAWM/T0Mdn6L7-Ws/s1600-h/299593_279210515436532_192242767466641_987148_230848811_n%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="299593_279210515436532_192242767466641_987148_230848811_n" border="0" alt="299593_279210515436532_192242767466641_987148_230848811_n" src="http://lh3.ggpht.com/-h4Xxelg7sZQ/Toq9OxuhzeI/AAAAAAAAAWQ/p6tnjATF_j8/299593_279210515436532_192242767466641_987148_230848811_n_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="561" height="426"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Gambar dekat bawah pulak menunjukkan mayat bayi yang sudahpun digugurkan. Can you see? Dah hancur dah rupanya. N sabun buku tu diletakkan untuk menjadi skala supaya kita boleh nampak saiz sebenar bayi ni.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-4ESCXySrGCg/Toq9PY3JdJI/AAAAAAAAAWU/IhytPyOMQi4/s1600-h/267461_1681008364133_1805285486_1095836_4688851_n%252520%2525281%252529%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="267461_1681008364133_1805285486_1095836_4688851_n (1)" border="0" alt="267461_1681008364133_1805285486_1095836_4688851_n (1)" src="http://lh5.ggpht.com/-WlGtzx3wCVg/Toq9QbiZu1I/AAAAAAAAAWY/z5IEykwtxow/267461_1681008364133_1805285486_1095836_4688851_n%252520%2525281%252529_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="306" height="243"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p&gt;Ni pulak gambar mayat bayi ni yang masih melekat dekat plasenta @ tali pusat. Keluar sekali dengan isi perut rahim ibu dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-AmpG4evm2EY/Toq9RHk66qI/AAAAAAAAAWc/_7a7EvIfxFo/s1600-h/270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n" border="0" alt="270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n" src="http://lh5.ggpht.com/-03NLSoNJitg/Toq9R6snZkI/AAAAAAAAAWg/MzSe7yneCs0/270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n_thumb%25255B1%25255D.jpg?imgmax=800" width="260" height="316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi what really shocked me ialah gambar di bawah:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font size="4"&gt;Bawah lagi&lt;/font&gt; &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font size="6"&gt;&lt;strong&gt;JENAZAH BAYI YANG BARU SELESAI DIKAFANKAN&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-_F3yFwBRBKk/Toq9Sr1oQfI/AAAAAAAAAWk/xmCkzYKbdMI/s1600-h/281729_1681008484136_1805285486_1095837_8114392_n%25255B4%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="281729_1681008484136_1805285486_1095837_8114392_n" border="0" alt="281729_1681008484136_1805285486_1095837_8114392_n" src="http://lh6.ggpht.com/-AU3tl43nm8o/Toq9UZ0mnAI/AAAAAAAAAWo/h9CTJ6N-_wo/281729_1681008484136_1805285486_1095837_8114392_n_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="316" height="451"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/-PfXtUt0QbsY/Toq9U7eCS4I/AAAAAAAAAWs/GcC9xS7EN60/s1600-h/282115_1681009164153_1805285486_1095843_8275041_n%25255B2%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="282115_1681009164153_1805285486_1095843_8275041_n" border="0" alt="282115_1681009164153_1805285486_1095843_8275041_n" src="http://lh6.ggpht.com/-o_jUAoEBBmQ/Toq9Vhb9Y1I/AAAAAAAAAWw/ROxItwfKVjw/282115_1681009164153_1805285486_1095843_8275041_n_thumb.jpg?imgmax=800" width="244" height="162"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-XvVA0PzdmLI/Toq9WFH6S7I/AAAAAAAAAW0/uInQG2QOaRQ/s1600-h/269754_1681008564138_1805285486_1095838_1900856_n%25255B2%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="269754_1681008564138_1805285486_1095838_1900856_n" border="0" alt="269754_1681008564138_1805285486_1095838_1900856_n" src="http://lh5.ggpht.com/-K_1kwfxyx3A/Toq9W0P7cRI/AAAAAAAAAW4/RC1kU0gGH9Q/269754_1681008564138_1805285486_1095838_1900856_n_thumb.jpg?imgmax=800" width="244" height="229"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-L-8U2QGEj_I/Toq9j6LcmcI/AAAAAAAAAW8/tsP0LgVFjjY/s1600-h/270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n%25255B6%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n" border="0" alt="270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n" src="http://lh5.ggpht.com/-lCcudL1Oi1o/Toq9kmi0oEI/AAAAAAAAAXA/veUapf1vY6c/270212_1681780343432_1805285486_1096021_189988_n_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800" width="201" height="244"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yes, jenazah2 bayi yang digugurkan ni perlu diuruskan dengan cara Islam. Sebab mereka ialah anak orang Islam. Before this saya tak pernah terfikir tentang jenazah bayi Islam yang digugurkan. Shame on me. Selama ni cuma baca pasal pengguguran janin, tapi tak pernah baca pasal pengurusan jenazah janin. Jenazah di atas semuanya dikafankan dan akan diuruskan mengikut cara Islam, dan yang menguruskan mereka ialah pegawai dari Persatuan Derma Amanah Muslimin (MTFA) dari tiga buah hospital setempat iaitu Hospital Wanita&lt;br&gt;dan Kanak-kanak Kandang Kerbau (KKH), Hospital Besar Singapura (SGH) dan Hospital Universiti Nasional (NUH) (semua ni bayi orang Melayu Singapura). Janin-janin itu tidak dituntut oleh ibu yang mengandungkan mereka selepas menjalani pengguguran di hospital- hospital tersebut.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Janin di atas semuanya berusia dari dua minggu hingga enam bulan, dan ada 16 kesemuanya. Kepada ibu yang sanggup membunuh anaknya sendiri, tunggulah balasan. Tak dapat dekat dunia, dekat akhirat dapatlah habuan. &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:c05ca6f1-8ba8-4c95-bf8f-abec049476a5" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=penggugran+janin" rel="tag"&gt;penggugran janin&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=pengurusan+jenazah+janin" rel="tag"&gt;pengurusan jenazah janin&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Link asal: &lt;a href="https://www.facebook.com/media/set/?set=a.1681008324132.67512.1805285486"&gt;https://www.facebook.com/media/set/?set=a.1681008324132.67512.1805285486&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-7843163741010090264?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/7843163741010090264/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/pengguguran-bayi-islam.html#comment-form' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7843163741010090264'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7843163741010090264'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/pengguguran-bayi-islam.html' title='Pengguguran Bayi Islam'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/-h4Xxelg7sZQ/Toq9OxuhzeI/AAAAAAAAAWQ/p6tnjATF_j8/s72-c/299593_279210515436532_192242767466641_987148_230848811_n_thumb%25255B2%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2710798573291952108</id><published>2011-10-03T23:02:00.001-07:00</published><updated>2011-10-03T23:02:49.100-07:00</updated><title type='text'>Strangest Sex Laws in The World.</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/strangest-sex-laws-in-world.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-jJymVKdaVpk/ToqhgCljvII/AAAAAAAAAWE/lp3uYU40KJg/s1600-h/afcebb95e7b03115202ed5bfbb012772%25255B18%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="afcebb95e7b03115202ed5bfbb012772" border="0" alt="afcebb95e7b03115202ed5bfbb012772" src="http://lh4.ggpht.com/-0R5BEj7rwzA/Toqhhap0lpI/AAAAAAAAAWI/hMkgORFEfYk/afcebb95e7b03115202ed5bfbb012772_thumb%25255B16%25255D.jpg?imgmax=800" width="616" height="3984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2710798573291952108?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2710798573291952108/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/strangest-sex-laws-in-world.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2710798573291952108'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2710798573291952108'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/10/strangest-sex-laws-in-world.html' title='Strangest Sex Laws in The World.'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/-0R5BEj7rwzA/Toqhhap0lpI/AAAAAAAAAWI/hMkgORFEfYk/s72-c/afcebb95e7b03115202ed5bfbb012772_thumb%25255B16%25255D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-7018549297592783122</id><published>2011-09-18T00:55:00.001-07:00</published><updated>2011-09-18T00:55:06.308-07:00</updated><title type='text'>BErFikir</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/09/berfikir.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;/blockquote&gt; &lt;blockquote&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt; &lt;p&gt;“Kalau aku khabarkan padamu, bahawa cinta, mimpi dan persahabatan itu semuanya hanyalah cebisan kepada cerita yang lebih besar, iaitu kisah tentang seorang manusiawi dah kehidupan yang dijalaninya, mahukah kau masih menyayangi aku? Dan jiwa aku tiada ruang untuk mencinta, kerana aku bukanlah selayaknya mencurahkan kasih untuk kau. Aku cuma mampu menjanji bahawa kau dan aku akhirnya akan binasa dalam pentas panggung penghidupan, dan selebihnya hanyalah kisah kita akan kembali. Maka berhentilah mencintai aku”&lt;br&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dan tahukah kau, bahawa setiap yang kau lakukan pada masa ini hanyalah penghambaan diri kau kepada mata-mata rantai, yang setiap satunya wujud dalam pasar raya yang kau kunjungi, dalam kereta yang kau naiki, dalam filem yang kau tontoni, dalam lagu yang kau dengari?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Pimpinlah aku menuju abadi, setiap satu nafas yang kuhembus hanya disertai paluan dosa dan kesalan, dan aku juga masih menyayangi kau, cuma pada batas-batas yang wajar. Sebab manusia itu fitrahnya lahir bersendiri dan mati bersendiri. Dan aku takut jika dengan matinya aku kasih kau padaku akan terputus.”&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-7018549297592783122?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/7018549297592783122/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/09/berfikir.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7018549297592783122'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7018549297592783122'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/09/berfikir.html' title='BErFikir'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-7326222617323739568</id><published>2011-07-28T07:56:00.001-07:00</published><updated>2011-07-28T07:58:01.241-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Family'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Identity Crisis</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/identity-crisis.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;p&gt;When people ask me, where are you from? I would promptly answer, “Pahang”. Little did they know that my state of origin doesn’t really constitute who I am. &lt;p&gt;Being born into a mixed family, I always could not relate to people surrounding me. To start with, my father is Arabian and my mother is Chinese. My father was the youngest of ten siblings, and he has Arab bloodline from his father, which would later honour him and his descendants with a ‘Syed’ title, which in English translates as ‘Master’. However, my father is really a Pahangite, and his mother tongue is not Arabic. He speaks Malay in Pahang accent.  &lt;p&gt;My mother is a Chinese, born in Kampung Baru, Kuala Lumpur. When she was a few days old, my grandmother abandoned her and left her to a nurse of the hospital of which she was born at. By that time, Chinese people did not really appreciate girls in a family. If the family is poor, like my biological grandparents’, there are high possibilities for the family to give away the girls. My foster grandparents adopted her and gave her Malay name. They took her and raise her in Kampung Chatin, Temerloh, Pahang. Though she looks like Chinese, she could not speak Mandarin, or Cantonese, or Hokkien. Instead, my foster grandparents used Malay with Kampar accent at home. &lt;p&gt;My mother then gave birth to seven siblings. Most of her children have Chinese look, including me. What would perplex people later is all of us have Syed’s and Syarifah’s as our surname even though we look like Chinese.  &lt;p&gt;In my father’s family, we stood out like sore thumbs as all of us looked different. And unlike them, we could not speak Pahang accent with accuracy. It was because at home, my mother would speak standard Malay with us; our neighbours and my mother’s siblings communicate with Kampar accent; and only my father speaks with Pahang accent.  &lt;p&gt;Sometimes, people wonder why I do not have any accent. I would rather answer because I had lived in boarding school since I was small. I think it would take much time to explain my situation. Even in school, I could not speak Pahang accent with my schoolmates. Sometimes they looked down at me for the reason. For them, it is strange if you are living in an area your whole life but you don’t sound a bit like the rest. &lt;p&gt;Sometimes I did feel like a stranger, when I could not really speak the languages of people around me. When in boarding school and university, I speak standard Malay, but still with some slang from Pahang. When with my fathers’ family, I did not speak at all, and when with my mother’s family, again I have to listen to strange words uttered that sound a little bit like Minangkabau accent.  &lt;p&gt;Nevertheless, I now don’t give a damn at all. As I grow up, I learned that your colour, language and thoughts are not important, as long as you have a good heart inside.  &lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Pahang slang translation&lt;/u&gt;&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Koi – saya &lt;p&gt;Awok – awak &lt;p&gt;Bela – baiki  &lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;Kampar slang translation&lt;/u&gt;&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Paje ko ye – you little moron! &lt;p&gt;Panaih anyong – panas terik  &lt;p&gt;Duduk ontok –ontok – sit quietly!&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:f6866b70-823a-42d0-a5eb-c366f6ed2a38" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kampar" rel="tag"&gt;kampar&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kampung+chatin" rel="tag"&gt;kampung chatin&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-7326222617323739568?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/7326222617323739568/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/identity-crisis.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7326222617323739568'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7326222617323739568'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/identity-crisis.html' title='Identity Crisis'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-8126871993329049200</id><published>2011-07-20T09:41:00.001-07:00</published><updated>2011-07-20T09:41:22.775-07:00</updated><title type='text'>KL ke Temerloh</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/kl-ke-temerloh.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt; &lt;p&gt;“But his mother is yelling no, &lt;br&gt;and his father has told him to go, &lt;br&gt;but his friend is nowhere to be seen,&lt;br&gt; as he walks through his sunken dream.” &lt;/p&gt; &lt;p&gt;– David Bowie, Life on Mars.&lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt; &lt;blockquote&gt; &lt;p&gt;Bas, komuter, LRT, bas. Sampai balik rumah. Dalam 4 jam baru tamat perjalanan. Makin lama makin kerap ritual ni. Semua orang dah tanya “bila la ko nak habis duduk UPM?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya tak tahu. Sebab saya pun tak pasti dengan masa depan. Menyusur ladang-ladang kelapa sawit dekat highway macam dah tengok pokok kuini depan rumah. Dah biasa sangat. Masa depan saya masih tergantung dekat UPM. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Not in a bad way, neither in a good way. Cuma tergantung macam tu lagi. Setiap kali nak balik rumah dari UPM, saya akan cakap “Ok, this is our last goodbye. Selamat tinggal UPM”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yet I would still come back. Setiap kali balik, saya akan menganggap itulah kali terakhir mengucap selamat tinggal. A last proper goodbye. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kenapa nak sambung balik belajar dekat UPM? Ada orang tanya. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sebab saya tak tahu nak pergi mana lagi. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bukan sebab saya cintakan UPM, jauh sekali. Sebab dekat sini je rasa selamat. Rasa macam everything is in place, secure. Kalau pergi tempat lain, kena start hidup baru. Dan saya rasa saya masih takut untuk menghadapi semua tu. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;So buat masa sekarang, saya masih akan selalu singgah ke UPM. Perjalanan Serdang-KL-Temerloh dah jadi makanan.&lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-8126871993329049200?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/8126871993329049200/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/kl-ke-temerloh.html#comment-form' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8126871993329049200'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8126871993329049200'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/kl-ke-temerloh.html' title='KL ke Temerloh'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-6827091626954761591</id><published>2011-07-20T02:21:00.001-07:00</published><updated>2011-07-20T02:21:07.273-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kerja'/><title type='text'>The Road Not Taken</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/road-not-taken.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Unlikely famous as the poem, the quote itself is chanted over and over again whenever we meet a crossroads in life. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;There again me in this dilemma. It was countless encounter, and I couldn’t recall the exact number of choices I had to choose along my life. But I’d remember the important roads I had taken and leaving the other not taken.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;First encounter was when I was in Standard 6, whether to go to boarding school or stay at daily school. I chose boarding school over daily school.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Second encounter was after my PMR, whether to stay at MRSM Muar or to move to MRSM Jasin. I chose Jasin over Muar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Third encounter after SPM, taking Diploma Ukur Bahan or doing one-year course in matrics. I chose matric.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Fourth, which university and what course to choose for my first degree? I got my second choice.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Now the fifth one is the hardest decision I have to make. Whether to continue my studies or to go to work.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Arguments kept fighting inside my head together with logics, statistics, and emotions. I’ve failed four interviews before, of which only one is related to my courses. If I am to work, am I ready enough for the challenges? And If I was to work with private companies, am I going to breach the contract with government? How many works are there available for environment students? I’m not being picky, but last time I went to interview, I could sense that I won’t be happy to work outside science field. I would prefer to contribute to society as a scientist, not as a banker.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Emotions also played an important role in my decision-making process. Jealousy of those friends who had now landing on their first jobs and now would be able to manage their own money, drive their own transport and live in their own house. And it is enough to make me questioning my qualities as a graduate.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Why I couldn’t get an equal good job? We have the same experience. Undeniably good grades. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Should I continue my study further so that after I graduate my income should be higher? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I met my lecturer earlier this day, and I went straight-talk to him. He asked me what would I do for my Master’s degree?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;And I answered that I would like to do ecotoxicological modeling of ikan patin in Temerloh. And he was very pleased with the idea. I was glad that he liked it. And in my defense of rebutting the ‘go to work’ argument, I would say this is what I can do if I’m pursuing my studies further. Contributing to the world as a scientist.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;But could the joy of doing my Master would overcome my disappointment of myself that was not very compatible in finding jobs? I don’t know. I seriously don’t.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;But one thing that I believe as Muslim, our rezeki is all in God’s hand. Don’t be jealous of others, maybe they’ve got good jobs and all that but maybe you would get something better. Just keep your faith of Him strong, and believe that whatever you do you will have Him by your side. Don’t stop believing.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sometimes the road not taken by others is the road that would channel you to success. If Allah’s will, then it would. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;P/S: Congrats to everyone that had begun your first step in your career. Wish me luck with any path that I’m taking in the future.&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-6827091626954761591?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/6827091626954761591/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/road-not-taken.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6827091626954761591'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6827091626954761591'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/07/road-not-taken.html' title='The Road Not Taken'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-4000251509174234566</id><published>2011-06-30T09:47:00.001-07:00</published><updated>2011-06-30T09:53:16.222-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kerja'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>Interview FSTEP part 2</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/interview-fstep-part-2.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: So sekarang awak baru sebulan grad. Cmne awak nak batalkan kontrak dengan JPA? Awak fresh sangat lagi!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: tapi saya tak suka terikat. Walaupun saya ada kontrak, doesn’t mean that saya tak boleh start career saya sendiri. Saya tak rela dikongkong. Saya mesti ada inisiatif sendiri. Taknak tunggu orang suap.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Kami faham. Kami jugak banyak kali mengalami situasi ni. Kami nak amek budak JPA kerja, tapi deorg dah ada kontrak. It’s not only unfair to u, tapi untuk kami jugak! Berapa banyak budak yang kami lepaskan sebab ada kontrak. (&lt;font size="1"&gt;time ni nada deorg dah lain. macam kecewa&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Awak takde cuba apply untuk kerja dengan kerajaan?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Saya dah isi borang SPA. tapi tulah. takde lagi berita. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: kami faham masalah awak. tapi kami pun ada masalah yang sama. kami tak boleh letak awak dalam situasi double jeopardy. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: -----&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: cuba awak terangkan tentang diri awak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: saya seorang yang caring, baik hati dan bersemangat waja. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: so lebih kepada EQ side la…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Well, IQ saya…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Yes2, saya tau (&lt;font size="1"&gt;dia potong saya cakap&lt;/font&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-OmWXwd9_Hgw/TgyosM6WCeI/AAAAAAAAAVw/pTYYKPGtxts/s1600-h/3coolangry%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="3coolangry" border="0" alt="3coolangry" src="http://lh6.ggpht.com/-gLd5kST3Si4/Tgyos6-efRI/AAAAAAAAAV0/5yDmlvY10P4/3coolangry_thumb.gif?imgmax=800" width="40" height="40"&gt;&lt;/a&gt;). Awak memang cemerlang akademik. Yes, yes.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;fine. tau pon. hahaha&lt;/font&gt;!) &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: OK, awak sekarang, memang lah cemerlang, saya nampak awak boleh buat, tapi awak still takde advantage untuk internship ni berbanding budak2 yg lain. deorg dah 3 taun kot belajar finance, actuarial science, business admin. Macam mana awak nak level up dengan deorg? Awak langsung takde kaitan dengan bidang ni.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Walaupun saya takde degree dalam bidang perbankan n saya takde pengalaman 3 tahun dalam course banking, doesn’t mean deorg lebih bagus dari saya. Saya kuat fight, saya seorang fast learner dan saya takkan mengaku kalah dengan deorg. Walaupun masa 6 bulan tu pendek, saya sanggup berjuang untuk belajar ilmu baru dan menjadi lebih baik daripada deorg semua! (&lt;font size="1"&gt;berapi gila&lt;/font&gt;!) Saya akan buktikan bahawa saya boleh buat internship ni, dan buktikan pada cik bahawa saya memang sesuai dipilih (&lt;font size="1"&gt;masuk bakul angkat sendiri&lt;/font&gt;).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: walaupun awak cakap awak fast learner, apa jaminan 6 bulan ni awak boleh jadi sebagus deorang? 6 bulan terlalu pendek berbanding 4 tahun deorg belajar dekat U. Yes, we have no doubt awak terer Statistik segala macam, tapi come on ar babe (&lt;font size="1"&gt;yang ni saya reka sendiri, dia tak cakap pun come on babe&lt;/font&gt;), awak boleh ke kalahkan deorg?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;damn! apa lagi nak cakap ni&lt;/font&gt;?) Saya rasa saya buktikan banyak kali saya boleh achieve great things in my life. Saya sanggup belajar, n saya jugak ada basic jugak walaupun basic yang hampeh. Saya yakin dengan ability diri saya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: (&lt;font size="1"&gt;masih tak puas hati&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: so let’s move on to your bapak punya kerja. Bapak awak noreh getah?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Ha’ah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: bape luas tanah dia&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: dalam 15 ekar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: huyo. banyak tu. kayalah awak. getah sekarang harga mahal. semalam harga dia 12 dollar sekilo.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;senyum. tak tau respons yang seswai perlu diberikan&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: I tell you, kalau tanah you, berapa luas tadi?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: 15 ekar…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Ha, kalau 15 ekar, dalam 500 pokok, dalam sebulan bole dapat RM10,000! Banyak tu. Kenapa awak tak keje je dengan bapak awak? Awak tau tak, RM10,000 tu lagi banyak dari gaji kitorg yang keje bank ni. Kalau saya ada tanah, saya tanam je getah!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Em, tapi nak toreh getah kena guna teknik betul. Kalau salah potong, nanti pokok tu luka! Lagipun ayah saya yang menoreh pokok sorang. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Awak cakap awak terror. Masuk utan segala bagai. Bole tahan cabaran la, bole masuk sungai la. Takkan belajar noreh getah tak boleh?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;Terkesima&lt;/font&gt;) Tapi ayah saya tak bagi noreh getah. Dia tanak anak2 dia noreh cm dia (&lt;font size="1"&gt;masa ni tetiba rasa sedih teringat Abah&lt;/font&gt;. &lt;font size="1"&gt;rasa menghargai pengorbanan Abah…&lt;/font&gt;) Ayah saya tanak anak2 ikut jejak langkah dia. (&lt;font size="1"&gt;alasan semata2. teknik digunakan untuk membuatkan interviewer percaya kita betul2 perlukan kerja ni&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Lah, awak dengan degree Environment boleh membantu ayah awak dekat ladang. Dengan cara nilah awak buktikan degree Environment bukan kerja bidang Environment je. lagipun saya rasa kerja Environment lagi related dengan ladang daripada kerja bank. Saya rasa awak boleh cari jalan untuk manage ladang, tolong ayah awak. Dapatkan keuntungan. Getah sekarang is gold! Ada awak buat? (&lt;font size="1"&gt;nampak interview mula rasa saya tak perlukan job ni. sebab ada alternatif yang lebih baik&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;Masa untuk menipu&lt;/font&gt;!) Ada. Bila cuti je saya tolong ayah saya kutip getah. Pastu tolong jual. Setiap kali cuti saya tolong dia. (&lt;font size="1"&gt;tipu gile kot. tak penah nolong Abah…&lt;/font&gt;). Saya tak dapat tolong dia time belaja jelah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: And ayah awak tak perlu buat semua kerja. Dia supervise jelah pekerja dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Dah penah buat. Dulu dia upah pekerja Indonesia, tapi deorg buat kerja cincai. Nak cepat siap. Pokok getah luka. So ayah saya dah tak bagi orang lain noreh getah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Tak kisahlah. Suruhlah ayah awak ajar deorg betul2.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pastu entah camne sembang2, masuk bab industrial training.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Saya dulu praktikal dengan gajah. Dari pagi sampai malam jaga gajah. Malam2 bagi dia susu. So ini sekali lagi membuktikan saya seorang yang kuat fight n bekerja keras.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Awak cakap awak seorang fighter. Apa perlawanan paling awak fight sepanjang awak hidup?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;Mak aih. apa ni? napa tanya mcm ni?&lt;/font&gt;)&amp;nbsp; Saya rasa masa saya masuk debate dulu kot. Kitorg dpt menang nombor 2 sebab kitorg fight gila2! (&lt;font size="1"&gt;Hezy, Deenie, Rash, Su et al. I tumpang u guys punya achievement ya!)&lt;/font&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: That’s it? Setakat lawan debate je?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;Mak aih mak cik ni! Nape begitu particular&lt;/font&gt;) Em, masa mak saya ditimpa kemalangan, saya jugak telah fight untuk siapkan final year project saya. Masa tu cuti, saya dok UPM nak siapkan FYP. pastu mak ditimpa kecelakaan. ada masanya saya nak balik temankan mak, tapi terpaksa siapkan FYP jugak. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: So apa yang awak fight? Camne konflik mak awak accident dgn FYP awak boleh bertembung?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: sebab masa tu saya depressed. Masa mak saya perlukan anak2 dia untuk menjalani treatment, saya takde untuk bagi sapot. Instead, saya kena siapkan FYP dalam keadaan tertekan. so saya fight balik perasaan tension tu dan siapkan FYP saya. n hadiahkan degree saya untuk mak saya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Ok, n awak punya FYP tak boleh buat dkt rumah ke?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;sahlah deorg ni bukan org sains. mana boleh. rumah saya takde lab&lt;/font&gt; &lt;font size="1"&gt;la&lt;/font&gt;) Tak boleh. sebab saya kena gunakan plot yang memang sedia untuk cultivate cacing dekat UPM. n setiap hari kena cek pH tanah, kelembapan. kalau tanah tak cukup lembab, kena siram air.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: So, FYP awak pasal apa?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: nak rawat sisa kumbahan menggunakan cacing. bila cacing tu diberi makan biosolid tu, dia akan remove heavy metals.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: and, species apa awak guna? species biasa atau species yang lain?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: bukan jugak spesies local. satu tu spesies Tigerworm. Eisena fetida. Lagi satu spesies redworm, Lumbricus rubellus. Saya guna dua spesies nilah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Sewage sludge tu sludge dari mana?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Indah Water Konsortium.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Means sludge dia mengandungi…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: em, sisa najis…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Human feces lah kan?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: haah. najis manusia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: So kenapa awak tak mintak kerja Indah Water?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;kenapa dia tanya soalan ni? Purke&lt;/font&gt;?) sebab saya baru sebulan grad (&lt;font size="1"&gt;cik puan oi&lt;/font&gt;!). So takde masa lagi. tapi dalam masa terdekat saya akan apply la. Takkan saya sempat nak anta resume kat sume company. (&lt;font size="1"&gt;ingat aku robot ke&lt;/font&gt;?)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Okla. (&lt;font size="1"&gt;Pastu deorg saling berpandangan n angguk2&lt;/font&gt;) Awak ada nak tanya apa2?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: em. xde da. cuma nak cakap yang saya sangat berharap saya akan diberi peluang menonjolkan bakat saya. Saya jugak nak cakap saya sangat excited nak join program ni, walau apapun yang cik cakap.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: (angguk2. “lantak ko la. sapa suruh kontrak ngn JPA, dah kitorg xnak amek ko”, kata mereka (&lt;font size="1"&gt;agaknyalah&lt;/font&gt;) dalam hati.)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Ok, bubye, kawe nok tubik dulu deh! Timo kasihlah demo sudi mendengar!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Samo2. g lekah tubik. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;End of story.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;MORAL:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;1. Scholar JPA akan hadapi masalah bila nak apply private sector&lt;/p&gt; &lt;p&gt;2. Jangan limitkan kerjaya pada satu bidang. Be open minded n fight sehabis mungkin untuk satu keje time interview, walaupun kije takde kaitan dengan Degree. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;3. Ada benda yang kita tak nampak pada diri kita yang interviewer nampak dan point at. Walaupun kita tak dapat kerja, tapi still kita akan belajar new things bout ourselves yang kita tak pernah perasan. Macam saya, baru saya sedar kata2 interviewer ttg menoreh getah. Dari kerja bank tension mcm deorg, baik tolong Abah noreh getah! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;4. Lepas join satu2 interview, secara tak langsung pengalaman dan pengetahuan bertambah. Jangan kecewa bila fail interview. Kalau nak kecewa pun sekejap je. Pastu cari balik kerja lain. At least dah ada pengalaman baru dan jumpa kawan baru. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Itu saja peeps this time! Besok nak balik kampung halaman, nak start babysit Akmal. Bubye uols!&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-4000251509174234566?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/4000251509174234566/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/interview-fstep-part-2.html#comment-form' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4000251509174234566'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/4000251509174234566'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/interview-fstep-part-2.html' title='Interview FSTEP part 2'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/-gLd5kST3Si4/Tgyos6-efRI/AAAAAAAAAV0/5yDmlvY10P4/s72-c/3coolangry_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-8680283992383388454</id><published>2011-06-30T03:27:00.001-07:00</published><updated>2011-06-30T03:27:46.908-07:00</updated><title type='text'>MASUM n Interview FSTEP</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/masum-n-interview-fstep.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt; &lt;p&gt;Ok, skrg Masum dah habis pun. Hari ni hari last. 30 Jun 2011. And hari ni jugak interview Bank Negara. Ingatkan dapat kerja dengan Bank Negara, rupanya bukan.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Cerita dia camni. FSTEP ni program Bank Negara, tapi yang akan sponsor kita merangkap membayar elaun kita ialah bank2 lain, seperti Maybank, Ambank, Public Bank, OSBC dan sebagainya. Bank2 ni akan bayar elaun kita RM2200 sebulan sepanjang kita mengikuti program FSTEP ni, n kita of courselah kena ikat kontrak dengan bank ni tadi. Setiap seorang peserta FSTEP akan ditanggung oleh satu bank. So tadi ada 3 bank yang datang, n daripada 3 bank tu, Public Bank berminat dengan resume saya.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sampai pagi tadi, breakfast dekat fudcort dia, pastu daftar. Dalam 20 minit, dia panggil buat ujian English Proficiency Test dalam bilik komputer. Siapa yang dapat bawah 25 dari 40, akan terus dihalau balik kampung tanam jagung.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Markah lulus ialah 26 ke atas. Siapa yang dapat 33 dan ke atas kena buat ujian Part 2 untuk test English yang lebih detail.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya lepas Part 1, n kena buat Part 2. maksudnya markah saya dalam 33/40 dan ke atas. Lepas ujian berkomputer, kena tulis karangan. Cabut nombor untuk dapatkan tajuk karangan. Tajuk karangan saya ialah “What I expect to do if I am chosen as FSTEP participant”. Tak boleh lebih 70 perkataan, masa dia bagi 30 minit. Dahlah tajuk cam x best je. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya tulis:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“If I am chosen as a participant for FSTEP, I would prepare myself for a whole new knowledge and experiences that FSTEP might brought upon. I would prepare myself mentally, physically and spiritually to etc etc etc” Mengarut je tulis. Takde idea. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pastu buat dalam 2 minit je, sebab 70 perkataan je pun.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Masa tu baru pukul 10 lebih. Tunggu punya tunggu, pukul 12.00 dia suruh rehat. 1.30 baru start balik sesi interview. Saya dalam pukul 2 tadi pegawai FSTEP panggil.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia cakap “Public Bank tengah review resume awak. Deorg interested nak ambik awak” Ceh, bangga jugak la. Dalam hati menyebut “Pubic bank, pubic bank.”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Masa tu tunggu luar bilik tu. Dalam 5 minit deorg review resume saya, lepas tu dia panggil masuk. Kenalkan diri. Ada dua orang, dua2 Chinese. Yang perempuan namanya Winnie (&lt;font size="1"&gt;the Pooh&lt;/font&gt;), yang laki dah tak ingat. Dua2 umur macam 45++. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Masuk je cakaplah ‘Hi’. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pastu mulalah sesi interview. Berikut ialah terjemahan interview tersebut:&lt;br&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I : Ok, so awak budak Environmental Science. Awak memang pilih ke awak dipilih?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Saya pilih, tapi pilihan kedua. Pilihan pertama Biotech (&lt;font size="1"&gt;sebenarnya Foodtech, tapi dalam interview tadi lupa. Tersasul terus&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Pilihan pertama apa?&lt;br&gt;&lt;br&gt;S: Biotech (&lt;font size="1"&gt;terus&lt;/font&gt; &lt;font size="1"&gt;terlupa&lt;/font&gt;).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Awak suka sangat biotech dengan environment ni? Awak kenapa pilih dua course ni masa masuk U? Apa&amp;nbsp; yang bestnya?&lt;br&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Sebab dua bidang ni ialah bidang yang belum berkembang dekat Malaysia. Contohnya environment, dekat Malaysia kita memang dah ada undang2 untuk alam sekitar, tapi still berlaku kejadian tanah runtuh. COntohnya Highland Tower n yang kedua baru-baru ni dekat rumah anak yatim tu (&lt;font size="1"&gt;tak ingat nama rumah anak yatim…&lt;/font&gt;). Ini menunjukkan walaupun bidang ni dah ada, bencana alam masih berlaku dan ini maksudnya bidang ni masih lagi baru dan tak berapa maju dekat Malaysia. So saya pilihlah bidang ni.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: So awak amek environment. Kenapa awak nak masuk FSTEP ni sedangkan kos awak takde kaitan?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: sebab bagi saya, takde halangan nak masuk keja apa2 pun. walaupun saya bidang environment, tak semestinya saya tak boleh kerja bank. Walaupun saya environment, saya ada jugak amek course Prinsip Ekonomi, Statistik. Daripada ramai2 kawan saya, saya sorg je yg A. Yang lain B- (&lt;font size="1"&gt;unsur hiperbola&lt;/font&gt;).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp; Lagipun, budak sains biasanya lagi tough dibandingkan dengan budak2 ekonomi, finance, etc etc. (&lt;font size="1"&gt;masa ni harap deorg bukan degree holder bidang2 tersebut&lt;/font&gt;) Kitorg ada fieldwork, kena masuk hutan (&lt;font size="1"&gt;Sungai Congkak je&lt;/font&gt;…) buat labwork, masuk sungai (&lt;font size="1"&gt;Sungai Congkak jugak&lt;/font&gt;…). Kitorg lagi tough kalau ikut course kitorg. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp; Kitorg suka face new challenges, sebab tu kitorg lagi reluctant, resistant, resilient. Walaupun saya ambek course environment, saya yakin saya boleh compete dengan budak2 cos lain yg specialise dalam kerja bank ni sebab kitorg memang terlatih untuk menerima cabaran baru dan menghadapi tekanan. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Cara awak cakap awak sangat minat environment. Macam mana awak nak apply environment ke dalam kerja ni?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dalam ekonomi, ada istilah externalities. (&lt;font size="1"&gt;baru study Economic Principles, Mceachern dalam kereta pagi tadi&lt;/font&gt;). Externalities bermaksud apa-apa yang ekonomi lakukan kepada sumber-sumber asli, maka kos tersebut akan ditanggung oleh alam sekitar. Yang nilah kaitan ekonomi dengan alam sekitar. So bagi saya, sebagai student alam sekitar, saya boleh relate apa yang saya belajar dengan ekonomi. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Awak kenapa masuk FSTEP. Kenapa tak masuk je bank lain supaya ada pengalaman kerja bank. Lepas tu baru apply FSTEP. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Saya dah apply, tapi kena reject.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Apa syarikat yang reject awak tu?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: Er, er. Eh, terlupa lah.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Mana boleh lupa. Benda penting ni!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: em, IMC, Stenta Films, etc etc (padahal tak apply bidang finance pon dkt company ni semua…). &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: (Angguk2 puas hati)Awak tak apply kerja environment ke?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: ada, tapi tak dapat. Sebab selalunya kilang-kilang memang ada environment officer, tapi nak pakai sorang dua. kitorg plak grad ramai2.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: berapa company awak dah apply?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: 20 lebih. (&lt;font size="1"&gt;tak tipu ni&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Ok, awak ada terima scholarship apa2 tak?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (Alamak, soalan perangkap!) Ada, saya dapat scholarship JPA.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: Berapa tahun baru JPA lepaskan awak?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: 1 taun. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: So camne awak nak keje dengan kitorg ni? Kitorg pon ada bond jugak!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: saya harap JPA akan batalkan kontrak. sebab JPA pun takde kerja sekarang. kerja kerajaan dibekukan. so saya harap saya akan available la. lagipun saya nak buat penangguhan kalau dapat kerja. maybe lepas 10 taun, baru kerja dengan SPA. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: maybe la. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: huh, ha’ah. maybe.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: awak tau berapa ribu awak put at stake ni? kami tanak awak serba salah. kalau dengan kami kontrak rm45,000. dengan JPA berapa?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: RM50,000.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I: see? dah RM95,000 yang terlibat. dekat RM100,000. awak takkan mampu nak bayar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;S: (&lt;font size="1"&gt;diam tanda setuju&lt;/font&gt;).&lt;/p&gt; &lt;p&gt;….Bersambung….&lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-8680283992383388454?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/8680283992383388454/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/masum-n-interview-fstep.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8680283992383388454'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8680283992383388454'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/masum-n-interview-fstep.html' title='MASUM n Interview FSTEP'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-6576644798194703333</id><published>2011-06-18T21:15:00.001-07:00</published><updated>2011-06-18T21:15:51.069-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Family'/><title type='text'>I Love You, AKMAL</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/i-love-you-akmal.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;There’s this one guy. Sangat cute. He’s got this slight Chinese look. Putih melepak. Memang cute lah. And honestly, I had fallen head over toe for him. Dia sangat comel. Menarik. N namanya Akmal. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya jatuh hati pada Akmal sejak hari pertama terlihat dia. Dan setiap kali terlihat dia, rasa nak peluk dia. Nak cium dia. Nak cakap dekat dia ‘Awak sangat cute. Sayangnya dekat awak!’ Tapi dia tak mungkin faham. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi saya tak kisah. Saya suka jugak dekat dia. Saya tahu ramai lagi orang yang suka dekat dia sebab rupa dia. Berapa kali saya perasan orang tengok muka dia dan senyum. Lagi-lagi perempuan. Orang laki pun ada jugak. Tapi Akmal buat dek je. Kadang-kadang dia senyum balik.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi saya tak jeles. Sebab antara saya dan Akmal, dah ada hubungan istimewa. Kalau boleh, saya nak satu dunia tahu betapa bertuahnya saya sebab ada Akmal. Saya nak bagitau satu dunia betapa sayangnya saya pada Akmal. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bila Akmal tak sihat, saya pun susah hati. Tapi saya tak bagitau dia saya risau. Saya senyap je. Akmal dari dulu tak pernah bercakap dengan saya. Tapi saya faham kenapa. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sekarang ni, bila jauh, rasa rindu je nak jumpa Akmal. Nak cium dia, cubit pipi dia. Mandikan dia. Siapa sebenarnya Akmal ni?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Scroll down -----&amp;gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-ibr2WpnWXHA/Tf136TSv1jI/AAAAAAAAAVY/gP0BV0w9WH4/s1600-h/P1040272%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="P1040272" border="0" alt="P1040272" src="http://lh5.ggpht.com/-hIzoKo8nFBY/Tf137Ltv_wI/AAAAAAAAAVc/SMpwzLblAOE/P1040272_thumb.jpg?imgmax=800" width="244" height="184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nilah dia! Akmal is my latest nephew, baru 6 bulan. Cute kan dia? Comel sangat-sangat! Ni gambar dia atas bahu abah dia masa kitorang pergi Genting. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Akmal anak sedara saya yang ke-5 (&lt;font size="1"&gt;keenam dalam perut lagi&lt;/font&gt;), anak sulung kakak saya yg nombor tiga. Buat masa ni, dia lah yang bongsu antara semua anak sedara saya. So sayang lebih lagilah setakat ni.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-6_l8ZVzdvoc/Tf138C_cEaI/AAAAAAAAAVg/YujyZhnc2Ec/s1600-h/P1040192%25255B3%25255D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="P1040192" border="0" alt="P1040192" src="http://lh5.ggpht.com/-H_Z06d7pKrA/Tf138__4EPI/AAAAAAAAAVo/Dz5qZrDbDCk/P1040192_thumb.jpg?imgmax=800" width="244" height="184"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Masa pergi mana-mana je, semua orang nak main dengan dia. Orang Iran, India, Vietnam. Semua excited tengok Akmal. Akmal biasa je, dia kadang-kadang tergelak tengok orang acah dia. Sebab comel benor dia ni. Mata besar, pipi tembam. Semua orang geram. Bercakap tak pandai lagi. Reti buat bunyi je. Gelak pun dah pandai. Gelak ngekek2. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Birthday Akmal dekat dengan birthday saya. Setakat ni, semua anak sedara saya yang laki lahir bulan yang sama. Sama dengan saya la semuanya. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bulan 7 ni, saya kena start babysit dia. Sampailah raya. Hehe. Tak sabar nak main dengan dia. Tapi part basuh berak tu, susah sikitlah. Hu3. Jangan nangis ye nanti Akmal!&lt;/p&gt;  &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:ef90bd64-d757-4773-a24f-d5bcc3f2781e" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=babysit" rel="tag"&gt;babysit&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=daycare" rel="tag"&gt;daycare&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-6576644798194703333?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/6576644798194703333/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/i-love-you-akmal.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6576644798194703333'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/6576644798194703333'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/i-love-you-akmal.html' title='I Love You, AKMAL'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh5.ggpht.com/-hIzoKo8nFBY/Tf137Ltv_wI/AAAAAAAAAVc/SMpwzLblAOE/s72-c/P1040272_thumb.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2311425353272532019</id><published>2011-06-18T20:36:00.001-07:00</published><updated>2011-06-18T20:36:26.584-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Adventure'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><title type='text'>Mana Pergi seorang budak U?</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/mana-pergi-seorang-budak-u.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Assalamualaikum. Hi peeps! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Apa khabar semua. Lama tak jumpa. Gugugu! Mesti ada yang tunggu entry terbaru kan (—‘) tapi gue malas nak taip la. Lately hidup dalam keserabutan dan rasa malas membuak-buak. Baru habis belajar. So nak enjoy dulu puas-puas. Hohoho. (&lt;font size="1"&gt;alasan je, sebenarnya memang malas nak menulis pun&lt;/font&gt;)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Actually lepas habis periksa hari tu, balik rumah. Lepas tu kat rumah saya takde internet, so tak boleh nak update blog. Senang cerita, rehat dulu la dari blogging. Lagipun kat rumah tak sempat nak buat apa2. Tidur pun dah tak cukup sebab kena jaga anak sedara. Kena tukar lampin, basuh berak, bancuh susu, kena bermain sekali. Anak sedara dahlah nakal, asyek nak kena pukul je. Ho3. &lt;a href="http://lh3.ggpht.com/-uDaDo5e3kdE/Tf1un4BG6jI/AAAAAAAAAVA/ASbbaR-Ca3Q/s1600-h/270943392102q151%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="270943392102q151" alt="270943392102q151" src="http://lh3.ggpht.com/-1O7Kjbw1jGg/Tf1upS4UajI/AAAAAAAAAVE/Tf_jByb_O74/270943392102q151_thumb.gif?imgmax=800" width="77" height="60"&gt;&lt;/a&gt;Ambik, ambik ni! Jaga 3 orang sekali pulak tu! Semua umur bawah 3 tahun, so masih menyusu n tak tau apa2. Kadang-kadang penat melampau-lampau, sampai memang tak larat nak jalan. Nak lagi kalau anak sedara taknak dengar cakap. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bergaduh, sepahkan rumah. Makan nasik guna pusat (&lt;font size="1"&gt;maksudnya comot melampau2 sampai nasi tumpah ke perut&lt;/font&gt;), bertumbuk, berak 4 kali sehari. Aigoo! &lt;a href="http://lh6.ggpht.com/-T98ZzSmo8yc/Tf1uqedP_KI/AAAAAAAAAVI/rCxxOIWmvRc/s1600-h/46%2525281%252529%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="46(1)" alt="46(1)" src="http://lh3.ggpht.com/-SIzJCqz5BUQ/Tf1urflcBiI/AAAAAAAAAVM/DJglycXL_p8/46%2525281%252529_thumb.gif?imgmax=800" width="48" height="52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kalau kita marah pun bukan faham pun. So terpaksa sabar jelah… Lagipun kalau berak 4 kali sehari tu kita nak wat camne. Dah benda tu natural… Yang geramnya kalau nak basuh memang melekat dekat jari objek likat berwarna kuning tersebut…ngeee!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas tu balik UPM sekali lagi sebab nak ambil lesen P baru siap.&amp;nbsp; Setelah lama menunggu lesen…&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/-OYJ6yMAJA2Q/Tf1usdR6fmI/AAAAAAAAAVQ/jPaGgUgaIkg/s1600-h/2onion16%25255B2%25255D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="2onion16" alt="2onion16" src="http://lh4.ggpht.com/---MUXuaGxOM/Tf1utglUT8I/AAAAAAAAAVU/L0ltA5Kut0w/2onion16_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;Sob sob! Akhirnya berjaya jugak! N pergi interview sekali, tapi tak dapat. Takpelah, dah tak rezeki.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas tu balik semula rumah. Jaga anak sedara semua. Lepas tu balik semula UPM, setelkan Master. Tak setel pun. Lecturer tu tak reply email saya pun. Tunggu punya tunggu… &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Last sekali balik semula UPM. Jadi pembantu sukan MASUM (&lt;font size="1"&gt;padahal tak pernah join sukan pun. tetiba jadi sukarelawan. hu3&lt;/font&gt;). Duduk KTDI. Bilik dia selesa, tapi kecik compare dgn kolej asal. Tapi takpe na, janji makan tanggung berak cangkung. Elaun kasi, baju dapat. Ok la tu. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dalam menyukarelakan diri, ada jugak la mencari-cari kerja tetap. Member ada ramai yang dah dapat ofer kerja, saya ni merangkak-rangkak lagi hantar resume. Jeles beb! Interview pun tak dapat. Hari tu syarikat dekat Pasir Gudang call, suruh datang interview 20 hb ni. Tapi dekat JB tu! Tak maulah saya! Tak mau jauh sangat dari rumah. Kalau dapat kerja kat JB, baik kerja Singapore je alang-alang. Ye dok? Gaji besar lagi. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Begitulah kehidupan gue sehari-harian selepas grad. Takde yang menariknya. Adalah jugak bunuh kala jengking (&lt;font size="1"&gt;menarik ke&lt;/font&gt;?), pergi Genting Highlands, hmm, takde da agaknya. Itu jelah. Genting Highlands kan, sekarang ni nak runtuh tau. Tanah dia dah tak stabil. Masa saya pergi aritu, sepanjang kereta kabel nak naik atas, ada at least dua tanah runtuh dekat Genting. Dekat dengan bangunan pulak tu. Ngeri kot! Kalau runtuh habislah semua. Pastu masa tengah lepak-lepak dekat atas tu ambik udara fresh, nampak ada sorang laki tu tengah berzikir. Tengok betul-betul, rupanya laki Cina. AGaknya sebab nak menang judi kot dia baca mantera apa. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas ni mungkin blog ni takkan seaktif dulu, sebab banyak kang-, eh, kekangan. Kekangan masa, tanggungjawab etc etc (&lt;font size="1"&gt;alasan apa lagi nak bagi ni ek?&lt;/font&gt;). &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ok la ye, sekarang nak menonton movie. Petang ni dah start perasmian MASUM. Dapat jumpa budak2 U satu Malaysia. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;That’s all dudes. Jumpa lagi nanti lepas MASUM!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:6f88406e-e778-4d1d-bbef-0990a878a496" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=MASUM" rel="tag"&gt;MASUM&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=genting+highlands+landslide" rel="tag"&gt;genting highlands landslide&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=daycare" rel="tag"&gt;daycare&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2311425353272532019?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2311425353272532019/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/mana-pergi-seorang-budak-u.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2311425353272532019'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2311425353272532019'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/mana-pergi-seorang-budak-u.html' title='Mana Pergi seorang budak U?'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/-1O7Kjbw1jGg/Tf1upS4UajI/AAAAAAAAAVE/Tf_jByb_O74/s72-c/270943392102q151_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-5015768826208717054</id><published>2011-06-07T07:38:00.001-07:00</published><updated>2011-06-07T07:38:56.091-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><title type='text'>Boomerang</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/boomerang.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt; &lt;p&gt;“No matter what they say about love,&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I keep coming back for more.” Jordin Sparks, Tattoo&lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt; &lt;p&gt;Macam boomerang. Hubungan saya dengan UPM. Akan selalu kembali walau jauh manapun pergi. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hari ni kembali semula. “Tempat jatuh lagikan dikenang, apatah lagi tempat bermain”. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kembali semula ke sini. Sebenarnya hati rasa tak senang kena tinggalkan rumah, tapi UPM pun dah macam rumah. Dekat rumah dengan keluarga, dekat UPM rumah dengan kawan2. Demi segulung ijazah Master, saya kembali semula. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Betapa jauh mengembara, akan tetap kembali. Betapa jauh dicampak, akan pusing kembali. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dekat UPM lah tempat saya banyak belajar &lt;strike&gt;memandu&lt;/strike&gt;&amp;nbsp; mengenali masa depan, mengenang masa belakang dan mengenali kekuatan dan especially, kelemahan diri. Bukan lecturer yang ajar, tapi kehidupan dekat sini. (&lt;font size="1"&gt;Cliché gile…&lt;/font&gt;) Anyways, bukan cliché, tapi itulah realiti. Dekat sini banyak first time. First time dapat anugerah, first time dapat biasiswa, first time pergi oversea, first time pergi convention International, first time jadi leader, first time interview kerja, first time memanah. macam2 la first time. Semuanya dekat sini. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jadi hati pun dah jatuh dekat sini. pergi mana pun, mulut menyebut, hati mengenang. Bercerai tapi tak berpisah. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selamat kembali! &lt;/p&gt;  &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:ab83741d-2c2a-4a82-8db9-3fbd5b94d5b6" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=UPM" rel="tag"&gt;UPM&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=Master" rel="tag"&gt;Master&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kembali" rel="tag"&gt;kembali&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-5015768826208717054?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/5015768826208717054/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/boomerang.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5015768826208717054'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5015768826208717054'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/06/boomerang.html' title='Boomerang'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2389367163324843969</id><published>2011-05-22T09:46:00.001-07:00</published><updated>2011-05-22T09:46:07.652-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kerja'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><title type='text'>INTERVIEW KERJA</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/interview-kerja.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;Tomorrow ada interview kerja. Baju siap iron, resume dah print, sijil-sijil siap kemas dalam fail. Esok nak pergi interview. 9 pagi sampai 12. Macam mana lah agaknya? Hari tu dah pernah praktis masa finishing school, tak taulah esok akan berjaya ke tak. Persiapan fizikal sudah, mentalnya masih lemah lagi. Belum sedia nak kerja @ interview kerja. Nak cuti 4 bulan dulu! Hu3!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hari Jumaat lepas sampai sini malam. Kalau ikut plan, semua dah lari. Lesen P tak amek lagi dari cikgu memandu, soft copy thesis belum hantar, buku library belum pulang (&lt;font size="1"&gt;Bape ringgit dah agaknya kena denda dengan library&lt;/font&gt;&lt;font size="2"&gt;?) &lt;/font&gt;, tak sempat jumpa dengan Hafiz yang baru nak start LI dekat UPM.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lari plan semua! Esok interview ni dahlah tak tau syarikat apa yang ada. Kang kalau dia tanya ‘what do u know about our company?” mati terpinga nak jawab. Biarlah. tawakal. Yang penting dapat pengalaman interview kerja. Itu yang tak ternilai. Hu3. (Jawapan sedapkan ati)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tup2 sekarang dah nak masuk hari Isnin (1 minit lagi, waktu tengah menulis ni). Entah apa je misi yang berjaya diselesaikan lepas balik UPM ni. Semua matlamat tak tercapai. Eh, kejap. Sebenarnya banyak yang dah tercapai. Banyak2. Sangat banyak. Hampir semua dah tercapai. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Budak2 ni ramai jugak ada kat sini. Ingatkan budak2 ni ramai yang nak pergi interview, rupa2nya duduk dekat kolej saja2. Semua ada agenda masing2, siap berahsia bagai. Eleh, macamlah rahsia dia best sangat!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ingatkan nak kerja ni kemudian, nak sambung Masters dulu. Sebab kontrak dengan JPA tulah. 4 taun. Kang kita dah sedap2 kerja swasta makan gaji besar, dia suruh kerja dengan kerajaan. Masa tu mesti rasa down. So kalau sambung dulu belajar, apply kerja, gaji besar sikit dengan JPA. Ho3! &lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdk9xnLolOI/AAAAAAAAAU4/LgYessc8w4Y/s1600-h/yoyo52%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="yoyo52" alt="yoyo52" src="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdk9y7dFYwI/AAAAAAAAAU8/aJoODbjzxtE/yoyo52_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;(Berangan…)&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Anyways besok kalau dapat kerja, kerja dululah. Ala2 macam partime. Nak cari duit dulu. Nak ada duit untuk raya, beli baju konvo, beli handphone baru (kena demam Nokia C6 ni from my sister), nak melancong sebelum konvo. Kalau JPA tak suruh kerja dalam tempoh setahun, batalkan kontrak. Sambung terus kerja dengan company ni. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi terfikir pulak. Kalau dah kerja, nak duduk mana? Takkan kena cari rumah dulu? Ke tumpang duduk kolej dulu? Aiseyh, pastu nak kena bawak transport ke? Tension pulak pikir. Dahlah bawak kereta pun tak betul2 lagi. Lesen motor tak buat. Naik public transport dekat ke?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Apa-apalah. Janji interview besok berjaya lepas. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:0fac6c19-61ac-446f-8471-21d9a601d056" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=interview" rel="tag"&gt;interview&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=kerja" rel="tag"&gt;kerja&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2389367163324843969?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2389367163324843969/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/interview-kerja.html#comment-form' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2389367163324843969'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2389367163324843969'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/interview-kerja.html' title='INTERVIEW KERJA'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdk9y7dFYwI/AAAAAAAAAU8/aJoODbjzxtE/s72-c/yoyo52_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-8603095403145196769</id><published>2011-05-21T10:09:00.001-07:00</published><updated>2011-05-21T10:09:48.532-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tour'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fun'/><title type='text'>Jom ke Downtown!</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/jom-ke-downtown.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Being a UPM student, you will grow accustomed to several things that the students love to do. Antaranya, keluar malam-malam jalan-jalan pergi downtown. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dwontown paling dekat? Of course la downtown Cheras (sebelum MINES punya Bazar bukak). Tak tau lah kenapa, budak UPM yang ada transport gila sangat pergi downtown, as if downtown ni satu tempat vacation yang best. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dialog common untuk mereka yang merancang ke downtown:&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Weyh, minggu depan abis exam pergi downtown jom!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Pinjam kereta kau pergi downtown. Aku nak bawak awek aku!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Aku nak beli seluar jeans la. Jom downtown!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;See? Macam downtown ni nak pergi pantai. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;And to be honest, I hate with vengeance every trip to downtown. Alah, bajet urban la keluar malam buta jalan-jalan pergi downtown? Kenapa pergi downtown tak best? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;1 – &lt;strong&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Penat&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;. Sebab bila bukak waktu malam, automatically melanggar fitrah manusia yang nak tidur. To be frank, I’m not an early sleeper, but going to downtown exhausts me most as opposed to staying up and say, watch movies. Gila babeng selalunya penat. Besok tu mesti tak bangun2 dah. Koma. Selalunya kalau pergi downtown, mesti saya sakit kepala. Dahlah semua tempat nak lalu. Budak-budak ni suka pusing sekali, lepas tu pusing kali kedua lepas dah decide apa nak beli. Penat2! Sampai sakit tumit dan melecet kaki.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdfxy3BPIzI/AAAAAAAAAUo/p40qFMs5QWA/s1600-h/Downtown%20Cheras%202%5B6%5D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="Downtown Cheras 2" border="0" alt="Downtown Cheras 2" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdfxz-30K_I/AAAAAAAAAUs/2fOJ3vONqXk/Downtown%20Cheras%202_thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800" width="371" height="279"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;“Ko pikir penat ko? Kitorang yang dok nyanyi takde sapa layan ni ko ingat tak penat?” &lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;2 – &lt;strong&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Leceh&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;. Bila keluar downtown, tak best la keluar berdua bertiga. Nak keluar satu geng. Bila keluar satu geng, kena tunggu sekor-sekor time jalan. Jalan cepat sikit kena stop, sebab member dekat belakang nak singgah kedai baju bundle la, singgah gerai Crocs la. Kalau semua orang ada benda nak cari, banyaklah kedai kena berhenti.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;3 – &lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;strong&gt;Takde faedah&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;. Yes, kalau siapa suka cuci mata, memang best la pergi downtown. Nak tengok awek ke, nak tengok barang-barang ke. Tapi believe me. Kita jalan puluh-puluh kilometer sebab nak beli sehelai baju apa dapat? Siap dapat penat bagai, tapi barang belinya satu dua. Yang sibuk cakap nak beli seluar jeans la, tracksuit la, yang tulah yang takkan beli apa-apa. Kalau tanya : “Tak berkenan la. Beli dekat MINES jelah nanti!” Chet! So dari sibuk kita pergi downtown, baik kita tidur je kan?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi kenapa saya terpaksa ikut jugak? Sebab member. Kang kalau tak ikut kita pulak jeles duduk sorang-sorang dalam bilik. Sunyi. Rasa cam terpinggir. Nak tak nak, buat-buat jelah gembira masa pergi tu. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi dalam hati tak rela. Nak balik tidur. &lt;/p&gt; &lt;p&gt; Lagi best kalau dah separuh mati jalan-jalan dekat downtown, tetiba datang pelawaan: “Jom panjat Broga nak?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Memang masa tu dah sampai limit dah. “Korang panjatlah, tapi hantar aku balik dulu!” saya akan jawab macam ni. Tak larat weh! Lepas tu tengok gambar deorang snap, jeles pulak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;And depends la, kalau tanya orang lain memang semua suka pergi downtown, tapi bukan saya. Atas sebab-sebab di atas. Deorang semua suka sebab dapat jalan-jalan, dapat tengok barang-barang. But I’m not like that. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Apa-apa pun, kalau nak pergi downtown @ panjat Broga tu, sekali seumur hidup tu dah cukup. Just for the sake of experience. At least bila dah pergi tempat2 camtu, kita dapat tengok ragam manusia dan belajar sesuatu yang baru. Tengok suasana baru. Dan jugak kalau betul2 perlu beli barang, barulah kita pergi downtown. Tapi kalau sibuk nak feel urban nak pergi downtown (macam rusa masuk kampung) sampai puluh-puluh kali nak pergi, tak payahlah. Baik tidur je. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdfx1JhDm6I/AAAAAAAAAUw/EGMIS5Nky7c/s1600-h/downtown%5B4%5D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="downtown" border="0" alt="downtown" src="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdfx2F-UnfI/AAAAAAAAAU0/aMeJW_lndfk/downtown_thumb%5B2%5D.jpg?imgmax=800" width="326" height="218"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&lt;strong&gt;Satu lagi pemandangan dari downtown Cheras. Tak penat ke deorang breakdance tengah2 pagi?&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt; &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:b67d19d2-f367-4b1f-8d9b-8ace0ab9541c" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=downtown+cheras" rel="tag"&gt;downtown cheras&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=Broga" rel="tag"&gt;Broga&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-8603095403145196769?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/8603095403145196769/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/jom-ke-downtown.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8603095403145196769'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/8603095403145196769'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/jom-ke-downtown.html' title='Jom ke Downtown!'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tdfxz-30K_I/AAAAAAAAAUs/2fOJ3vONqXk/s72-c/Downtown%20Cheras%202_thumb%5B4%5D.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-516866384756843305</id><published>2011-05-21T00:34:00.001-07:00</published><updated>2011-05-21T00:34:10.484-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Family'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Food'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sedih'/><title type='text'>Golden Egg</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/golden-egg.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tddq68aRZXI/AAAAAAAAAUg/CckDWkEA03M/s1600-h/itik1%5B2%5D.jpg"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-bottom: 0px; border-left: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: block; float: none; margin-left: auto; border-top: 0px; margin-right: auto; border-right: 0px; padding-top: 0px" title="itik1" border="0" alt="itik1" src="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tddq7oAKRgI/AAAAAAAAAUk/oMEim8qRYo8/itik1_thumb.jpg?imgmax=800" width="244" height="172"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selasa. 17 Mei 2011. Di rumah. Tengah nak bagi makanan itik, terkejut. Semua itik Mak dah terbaring, bergelimpangan. Semua dah senyap. Seekor itik tengah menggelupur. Lalat dah mula hinggap. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Balik rumah bagitahu Abah. “Abah, itik semua dah mati! Semua sekali!” Semalam mati seekor, tinggal 4. Hari ni 4 lagi semua dah mati. Takde telur itik tinggal. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Mak balik, beritahu Mak. Mak menangis. Mak sayang itik Mak semua. Abah kata ada orang racun agaknya. Sebab takkan semua mati serentak kan? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selama ni itik-itik dah banyak berjasa. Tak kurang 300 biji telur itik-itik ni kasi dekat kami sepanjang hayat. Selama ni nak makan telur masin kena beli, sebiji dalam RM0.80. Bila dah bela itik sendiri, boleh kata setiap minggu boleh makan gulai telur itik, lepas tu makan telur masin free. Boleh makan banyak-banyak pulak tu. Dah berapa tahun tak beli telur masin dekat pasar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kalau ada baki lauk, tak takut membazir. Bagi semua dekat itik, nanti dia cepat kenyang lagi banyak telur. Sekarang tak tau nak campak mana baki lauk. Kasi ayam lah kot.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ayam lain dari itik. Ayam pandai mengeram, boleh tetaskan telur. Itik serati pandai bertelur, tapi tak mengeram. Jadi telur dia semua kena kutip, kena masak. Kalau tak, memang akan busuk. Mak cuba tetaskan telur itik dengan letakkan telur dia dekat ibu ayam, tapi ibu ayam tak larat nak tetaskan telur itik tu. Sebab besar sangat. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jadi itik-itik takde anak semua. Mati macam tu je. Sebelum mati, itik-itik bagi telur banyak-banyak. Dua hari sebelum mati, dapat kutip sampai belas-belas biji telur dia. Terus Mak buat gulai telur itik. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Semalam saya dan Abah bakar semua bangkai itik. Kali pertama panggang itik. Itik mati. &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:6ef957cd-8334-4118-8d58-ce7cd4700f53" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=itik+telur" rel="tag"&gt;itik telur&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-516866384756843305?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/516866384756843305/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/golden-egg.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/516866384756843305'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/516866384756843305'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/golden-egg.html' title='Golden Egg'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tddq7oAKRgI/AAAAAAAAAUk/oMEim8qRYo8/s72-c/itik1_thumb.jpg?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-2005444681655777369</id><published>2011-05-13T10:21:00.001-07:00</published><updated>2011-05-13T10:21:02.640-07:00</updated><title type='text'>Letting Go</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/letting-go.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Who do you think you are? – Jar of Hearts&lt;/p&gt; &lt;blockquote&gt; &lt;p&gt;In my very vast definition of love, I suddenly stumbled upon somebody. And this world created just for me and you; that nothing seemed to matter anymore. That my world is all about you; you and you. My world revolved around you. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I liked the way everything seemed to be perfect eventhough it was just us. We shared our lives together, soar to heights of dreams and satisfaction. In some ways, you are a part of me. Every tear, laughter and hug. In each I put my heart into. Because I love you. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;How in the world, one day, you asked everything to stop? To stop being just us, and diverge our world into two the way it was? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;You never knew how you made me feel perfect and loved. How finally I felt like I am worth something to someone. How with all my flaws, you’d still be able to accept me?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;No, you are not cruel. You are just taking another path. And I was lonely again on my own. Even worse than before the start. I felt like some of me died inside. Because after all, you are a part of me. Literally. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Many things that I did I did for you. Just for simple reasons to make you happy. But you really didn’t need that. You didn’t need me. At all.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I was risking everything that I had in hand just to taste some sip of your poisonous love. It backfired. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;When all hopes started to burn away, the best that I did was finding another strength and cause to live. But your love is so deep trenching inside my soul. Every thing I did without you became so painful itself automatically. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Not that I missed you, or your smiles, or your love. I just need your presence. To comfort me. To give me an unspeakable amount of strength and spirit. To assure me that every path I take in my life you would be there with me.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Even in some of my wildest thoughts, I was dreaming of a family. Of kids of our own. You and I grow old together, and reminisce the good old days with our small grandchildren.&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sometimes I laughed at my own stupidity. And cried consequently. How love had played a deadly game with me, and I lose miserably. And I just miss you even more. And missing and missing until tears seemed to be too little to compare with the excruciating sorrow.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;You took away my sunshine and rainbow. But still, I miss you so very much. Because you are a part of me.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;&lt;/blockquote&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-2005444681655777369?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/2005444681655777369/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/letting-go.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2005444681655777369'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/2005444681655777369'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/letting-go.html' title='Letting Go'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-220181852012054850</id><published>2011-05-13T10:20:00.001-07:00</published><updated>2011-05-21T00:36:13.142-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Muslim'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Brainstorming'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Critical thinking'/><title type='text'>ANSWERED BY OBEFIEND</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/answered-by-obefiend.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hi peeps! Before going further, I would like to stress that I didn’t promote my blog through shoutmix or chat box or anything. If you’d ever get such message left in your chat box, it is perfectly not me. I never did blog walking; I am lazy enough to write an entry. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;I found out last night that Obefiend commented on &lt;a href="http://bedaduz2.blogspot.com/2011/04/why-i-hate-obefiends-views-on-religion.html" target="_blank"&gt;my entry&lt;/a&gt; countering his arguments about evolution theory. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Let me now do the rebutting part.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh5.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qr19cY-I/AAAAAAAAATQ/oo4YTzhmJRU/s1600-h/image%5B3%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qs6weuJI/AAAAAAAAATU/M3MgFqo1lS0/image_thumb%5B1%5D.png?imgmax=800" width="530" height="92"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;FYI, I never knew who is Harun Yahya. At first, I even confused him with Harun Din. And Obe, if I remembered well, you keep laughing at people trying to label you as ‘kafir’ or ‘freemason’ or ‘murtad’. Can’t you see what you are doing now? You’re trying to stereotype everybody who do not support Evolution Theory as ‘influenced’ by Harun Yahya. What the difference anyway between you and the people that loved to label you? You label others also!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;And nope, I never read Harun Yahya’s works. Any of them. Maybe he is insane. I did read origin of species by the way. I mean, the theory. Not the book. Since that thing is in my textbooks time and time again. I’m a science student, remember?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qtqXCC0I/AAAAAAAAATY/be0tZBukuh4/s1600-h/image%5B7%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh5.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0quTQWecI/AAAAAAAAATc/P8vHi8ixES0/image_thumb%5B3%5D.png?imgmax=800" width="517" height="49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Facts or fictions? Have you ever heard that Charles Darwin combined an ape skull with a human’s to create the illusion that the skull belongs to a single ancestor of both species? Yes, I found this in an encyclopedia. You should know since you loved to read them.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;And, fact supporting Creationism is also copious and substantial. Or, do you need God to create something before your bare eyes before you want to believe it? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qvJzZM2I/AAAAAAAAATg/FpwTuj6l1Oo/s1600-h/image%5B11%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qwLdlNgI/AAAAAAAAATk/Bvjku7gTKXE/image_thumb%5B5%5D.png?imgmax=800" width="532" height="41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;For a smart man like you, this is definitely a laughable question. Obe, please tell me, how many times bacteria give rise to a multicellular organism? Even if they continually evolving, it doesn’t change the fact that bacteria is still bacteria and viruses is still viruses even after their evolution. What kind of evolution crap are you telling right now? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qwwsRqDI/AAAAAAAAATo/oGNvWuOtj0o/s1600-h/image%5B15%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qxlhzoEI/AAAAAAAAATs/fDrDcTPx5r4/image_thumb%5B7%5D.png?imgmax=800" width="542" height="239"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Well I don’t know Obe. Which one easier to believe depends on who you ask this question to. Remember you had posted about the ghost house in Shah Alam? Why then you can believe something supernatural about ghosts but in evolution case, different set of rules is applied? (Quoting you). Where you are denying every possibility of the existence of supernatural powers resulting to the events in our world. For you, everything must be proven by science. Then please explain all Prophet Muhammad’s pbuh miracles in scientific sense. Water coming out from his hand, moon split into two. Or are you going to tell me that all of his miracles are only myths? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qyeScdZI/AAAAAAAAATw/ggOl439AHF8/s1600-h/image%5B19%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qzL1JtTI/AAAAAAAAAT0/D8jRKlKtBd4/image_thumb%5B9%5D.png?imgmax=800" width="540" height="64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;This is one thing I loved the most about you. You asked people to think, but do you yourself think? I never kept my brain in a box, but I believed knowledge must be guided with revelations (wahyu). Contrary to your stand, of which you are implying that knowledge is LIMITED by religion. Isn’t it so? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Okay then, let’s analyse how far have you used your brain to think.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#c0504d"&gt;Exhibit 1:&lt;/font&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;Question : Why do god send prophets? Why didn't he just reveal himself?&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;When reading this question in one of your entries, I felt so disappointed. Because it shows that you’d never think of this. Where’s your brain eh? It seems to me that you’d love to bash every thing taught in your religion, but you’d never want to learn or think from your religion’s point of view.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;Answer:&lt;/font&gt; &lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;1. Because God is so almighty that this world could not sustain His presence. Mount Sinai broke down into pieces when He shown himself to Moses.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;2. Meeting God is one of the things that ‘Ahli Syurga’ will experience in Akhirat. When finally they could see the God they had been worshipping their entire life (or for some, not that long). It is one of the benefits of being an Ahli Syurga.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;3. If God came down Himself, then there would be a totally different system. Maybe no dosa/pahala, syurga/neraka. Just a different system. &lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;4. Because human mind could not reach the intelligence of God. Everything that He had done, must have solid reasons. Don’t you worry about that. Worry more about your Ibadah and Iman. &lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;These are my answers, from my BRAIN. Why couldn’t you see these kind of answers? Why when it comes to religion, you pretended as if you could not think. You provided somebody else’s answers (some ustaz @ ustazah) and you bashed them whether directly or cynically. Why Obe, oh why? You bashed them with an atheist point of view, and expect your readers to answer the question raised, without you having to think in the same religious aspects. It makes you feel invincible. &lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;Many other more entries in your blog contradict your calling to use our BRAIN. I think you are the one who’s keeping his brain inside a box. Especially for religion stuffs. If you could argue Evolution using your BRAIN, why can’t you think about religion using your BRAIN?&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qzjHKQKI/AAAAAAAAAT4/IjU2786QdhM/s1600-h/image%5B23%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q0pj4ftI/AAAAAAAAAT8/O4CDuWMg_KU/image_thumb%5B11%5D.png?imgmax=800" width="495" height="110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yes, and then explain why the common ancestor must extinct before a new species rises? Doesn’t it wonders you that every time you claimed there exist a common ancestor, you failed to mention that the common ancestor had all extinct before a new species is born? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Where is the common ancestor for snakes and lizards? For elephants and whales? Why they must extinct before they give birth to the new species? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Because actually, they never EXISTED. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q1CjWqdI/AAAAAAAAAUA/Xo9TdVyeh5k/s1600-h/image%5B27%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q2GGO-8I/AAAAAAAAAUE/b16Sycuy084/image_thumb%5B13%5D.png?imgmax=800" width="530" height="79"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Yes, but I’m rooting for Creationism. Obe, I would like to clarify again my stand. I did not mention that Evolution does not exist, because for me, if Evolution exists, then it’s up to Allah’s will (Sunnatullah). Evolution is not impossible. But with the facts that Pro-Evolutionism kept throwing at my face, all I could see is flaws in the Theory (I mean, after I use my BRAIN to analyse the facts given). For some points, Evolution is as if created from thin air, no proofs but kept using false examples to support the claim when I simply see Creationism is a simpler theory and more plausible. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;And I read a lot already. FYI, I read more about Evolution than about Creationism. I think I’m mature enough to decide which thing I would like to believe. And when I believe, I give reasons why. But the reasons that Pro-Evolutionism like you giving me to explain Evolution, are just weak and laughable. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q2y9NBeI/AAAAAAAAAUI/_3x94t1B7Ho/s1600-h/image%5B31%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q35vp7kI/AAAAAAAAAUM/mRnjnExXfpc/image_thumb%5B15%5D.png?imgmax=800" width="510" height="65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I believe I answered this one already. Yes, brain is awesome. Please use yours before implying others to do so. And UPDATED dogma doesn’t mean it’s better than the OUTDATED. I did not believe in fairy tales. I believe in al-Quran. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q4s6wpSI/AAAAAAAAAUQ/Clsmg5_6g08/s1600-h/image%5B35%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q55b1HHI/AAAAAAAAAUU/bDVWP7HBJTU/image_thumb%5B17%5D.png?imgmax=800" width="427" height="149"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Thanks for the invitation. But I don’t get it. Do you mean you want me to use my BRAIN or you want me to think the same way as you are? &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q6qTMe_I/AAAAAAAAAUY/giw_lP3K1pc/s1600-h/image%5B39%5D.png"&gt;&lt;img style="background-image: none; border-right-width: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; padding-top: 0px" title="image" border="0" alt="image" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0q7i_f3lI/AAAAAAAAAUc/Oc49772i8eU/image_thumb%5B19%5D.png?imgmax=800" width="512" height="53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;I seriously don’t think you are bad. You just need answers like others do, but unfortunately, you’d prefer to accept answers from outside the religion, because for you, ulama is blind for science and Islam does not give a favorable answer to you. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;After all, difference in opinions is nikmat (or rahmat, couldn’t remember). But what worrying me most, if you are wrong, then how many Muslims suddenly endangering their faiths because of you? Because of your distorted views on Islam? I see that you are trying to make people think, up to the point of abandoning religion in the process. Obe, knowledge without religion is like searching in the dark. I believe some questions you can keep to yourself and ask God later in afterlife, and not bombarding others to answer. As Muslim, you know what we would face later after we die. &lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:718c06d1-14d1-4480-92a6-86851d4b0559" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=obefiend" rel="tag"&gt;obefiend&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=religion" rel="tag"&gt;religion&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=evolution" rel="tag"&gt;evolution&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=evolution+vs+creationism" rel="tag"&gt;evolution vs creationism&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-220181852012054850?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/220181852012054850/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/answered-by-obefiend.html#comment-form' title='15 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/220181852012054850'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/220181852012054850'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/answered-by-obefiend.html' title='ANSWERED BY OBEFIEND'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/Tc0qs6weuJI/AAAAAAAAATU/M3MgFqo1lS0/s72-c/image_thumb%5B1%5D.png?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>15</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-5883286209536116102</id><published>2011-05-09T11:13:00.001-07:00</published><updated>2011-05-09T11:14:28.802-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Friends'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><title type='text'>Suka-suka</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/suka-suka.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;1&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Gembira. Dah habis semester 6. Result pun dah keluar. Alhamdulillah, maintain lagi. Allah dah bagi yang terbaik. Usaha patut lebih lagi, tapi rezeki dalam tangan Tuhan. Banyak ruang untuk dibaiki. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;2&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dalam diam, semuanya masih tak sempurna. Terasa kekurangan sesuatu. Terasa rindu kepada sesuatu yang masih belum menjelma. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;3&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Segalanya terlepas dalam genggaman macam gelas kaca terjatuh atas lantai. Sebelum sempat disambut dah pecah berderai. Hancur lebur. Luluh semua jadi kepingan. Bunga layu sebelum berkembang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;4&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kalau 3 tahun dibahagikan kepada fasa; Tahun 1: Fasa penerokaan potensi, Tahun 2: Fasa perhubungan, Tahun 3: Fasa penilaian semula. Fasa terakhir fasa paling berat, bila kita sedar mana silapnya kita semasa melalui Fasa 1 dan 2. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;5&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Segalanya dah berakhir pun. Saya berdoa supaya kita akan berjumpa lagi jika ada rezeki. Sungguh banyak lagi kata-kata yang tidak terucap antara kita. Kata-kata untuk menyatakan betapa sayangnya saya pada kamu. Sayang pada segala-gala. Kenangan kita. Saya akan rindu kamu, dan menunggu peluang bertemu lagi.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;6&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kesilapan banyak mengajar saya menjadi manusia dan Muslim yang lebih baik. Tindakan yang silap boleh memusnahkan diri. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;7&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kata selamat tinggal tanpa air mata. Kita mesti jumpa lagi. Mesti.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Selamat tinggal zaman First Degree.&lt;/p&gt; &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:244c4e22-8067-4846-8660-2396cf34f545" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=tamat+belajar" rel="tag"&gt;tamat belajar&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-5883286209536116102?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/5883286209536116102/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/suka-suka.html#comment-form' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5883286209536116102'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/5883286209536116102'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/suka-suka.html' title='Suka-suka'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-1963604927096967233</id><published>2011-05-06T01:07:00.001-07:00</published><updated>2011-05-06T01:07:18.517-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Driving'/><title type='text'>Test JPJ</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/test-jpj.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;/blockquote&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hari yang ditunggu telah tiba. Test JPJ! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Cikgu Memandu ambik dekat kolej pagi-pagi. Selalu dia tunggu, hari ni saya yang tunggu dia. Tak sabar nak dapat lesen P.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sampai-sampai dia hon. Lepas tu terus pergi ke sekolah memandu. Dalam perjalanan tu dah fikir, ‘bestnya da dapat lesen! Nak celebrate!’ Sampai-sampai tengok nama. Sesi 1, no 63. Tunggu giliran sampai punyalah lama. Lepas tu dahlah tak tau prosedur nak buat ujian ni. Tak tau bila nak ambil slip, bila nak bagi balik slip dekat dia. Tanya dekat orang lain.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dahlah tengah sakit perut. Dan2 je sakit perut time hari test. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ok takpela, pergi toilet dulu. Balik dari toilet baru no 30 something. 33 orang lagi. Tunggu2 (lama jugakla'…), sampai giliran. Buat litar dulu. Dada dah kecut sebab nervous sangat.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bukit OK. Parking OK. Tiga penjuru cam senget2 je. Keluar dari 3 penjuru, lega! Tengok result dekat JPJ, Alhamdulillah! Lepas!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas tu buat jalanraya pulak. Tunggu lagi, lama jugaklah. Dalam 30 orang jugak lagi. Sampai turn dia panggil. Naiklah kereta kancil comel. Mula2 yakin gila, cek side mirror, signal segala bagai. JPJ sebelah diam je. OK, pedulikkan. Lepas tu start bawak.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Semua OK je. Sampai dekat gate keluar dari sekolah memandu tu, terlupa kasi signal. Takpe2, yakin JPJ ni sporting. Harap2 dia buat2 x nampak atau lagi bagus, dia tak perasan terus. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nak keluar dari jalan tu nak masuk jalan besar, berhenti kejap. Wajib berhenti. Jalan tu berbukit sikit. Lepas tu masuk gear 1, lepas clutch sikit, turun handbrake. Eh, mati! JPJ sebelah diam. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Free gear, tarik handbreak. Start enjin balik. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Masuk gear 1, tekan minyak. Lepas clutch. Turun handbrake. Mati lagi!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kejap2! Tenang2 kan dulu fikiran. OK, boleh buat ni. Tekan minyak sampai meter 3, lepas clutch sikit, tarik handbrake, lepas clutch sikit lagi……. ek ek ek ek! Mati lagi!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Takpe, hidup enjin balik. Masuk gear – “Dah2. Awak keluar sekarang!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Eh, saya boleh buat ni Encik. Boleh ni!” saya bantah JPJ tu. Sekejap je lagi, boleh ni! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Sudah2. Awak turun! Bukan awak sorang je yang fail!” &lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Encik, tolonglah encik, saya boleh buat ni! Saya boleh ni! Encik, saya kena dapat lesen hari ni!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dah tiga kali saya bagi peluang, awak tak boleh buat jugak!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tolonglah Encik! Saya nak balik rumah dah ni! Saya kena dapat lesen hari ni jugak!” ces, malu sungguh merayu2 kat JPJ tu. Macam merayu nak bercinta je. Jatuh my water face.&amp;nbsp; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Anyways, saya keluarlah dari kereta. Dok sebelah dia. Pastu dia bawak pusing semula balik sekolah. Tak sampai 50 meter pun saya drive!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bila dia dah pusing tu, saya diam. Rasa nak nangis gila2. Mujurlah ada lagi sikit ego. Kalau tak mau jadi citer best JPJ tu kat bini dia : “Ayang tau, tadi ada budak laki umur dalam 20 tahun nangis dekat abang mintak luluskan ujian dia. Mau je abang gelak tengok air mata jantan dia!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dia tanyalah, “Kerja dekat mana?” Ces, tak perlu nak tanya2. Saya dah takde mood. “Belajar.” &lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Dekat mana?” “UPM”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Takpelah, kalau belajar boleh ambil lesen lagi masa cuti!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Saya pun cakaplah: “Saya dah abes blaja. Nak balik kampung dah!” Dalam hati dah nyumpah seranah tahap Lodge Master Degree 66. Tak paham ke, nilah minggu last nak ambik lesen!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Tadi masa buat litar, lepas tak?”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Lepas.” Kalau lepas litar, sah2lah boleh buat bukit. Cuma sebab nervous je, bukit dekat jalan raya tak lepas. Sampailah semula sekolah memandu. Dia bagi markah 12/20. FAIL. Komen: Calon perlu berlatih untuk menggunakan clutch dan minyak supaya enjin tidak mati.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kalaulah JPJ ni ada dekat tempat saya, mesti dia paham betapa pentingnya kena dapat lesen hari ni. Pertama, sebab saya dah tak tahan kena maki. Rasa macam anak tiri pun ada jugak. Salah sikit kena maki. Salah sikit kena maki. Rasa cam takde maruah diri langsung. JPJ ni cakap senang, suruh repeat. Cuba kalau dia yang jadi saya? Setiap kali belajar memandu rasa macam nak menjerit je. Dah fail ni, kena belajar lagi. Konpem la cikgu memandu tu akan cakap: “Apsal lah kau tak boleh lepas. Berapa kali kau nak cikgu ajar kau; Naik bukit minyak lebih dari clutch!” Kena tambah jam belajar, jumpa lagi cikgu yang sama. Memanglah bukan saya sorang yang fail, tapi orang lain kalau fail pun cikgu deorang baik. Cikgu deorang takde maki2! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kedua, sebab ingat murah ke RM150 nak repeat satu test? Boleh beli handset iPhone cap China satu tau tak? Dahlah duit ni dari biasiswa saya, dah abes dekat seribu. Takkan JPJ tak boleh consider? Tau tak untuk student, mahal gila nak buat lesen? Bukan ada student’s price pon! Tau tak, saya belum jilid tesis lagi? Mana nak korek duit? Pastu tambah lagi RM150. Bapak mahal! Test dia bukan kena bawak sampai dua marhalah pun sampai nak guna minyak dua tangki!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ketiga, dah nak balik dah. Dah habis belajar dah pun. Saya bukan duduk dekat U je,nak balik rumah dah! Dah grad dah! Tau tak, apa ertinya kalau kena amek test minggu depan? ARGHHH!!! Tangguh lagi balik umah, kena bayar sewa kolej pulak!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Memang seriously nak nanges. Mujurlah ada kawan2 memberi dorongan, kalau tak rasa cam nak terjun bangunan je. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Takpelah, bukan salah JPJ tu pun. Salah saya, sebab tak buat betul2. Cuma JPJ tu takkan paham masalah sebenar saya, n saya pun tak boleh nak expect dia faham. Cuma tension repeat test mahal nak mampus! Tolonglah kurangkan harga sikit! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Sekarang ni mood dah hancur lebur nak jawab test besok. &lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcOsHmdNrBI/AAAAAAAAATA/nBSJIU2_8cU/s1600-h/xp1%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="xp1" alt="xp1" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcOsI6Hsg1I/AAAAAAAAATE/xI7m5XstwJE/xp1_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt; Nak nangis! Isk3!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;P?S: Maaf dan terima kasih kepada kawan2 yang memberi semangat dan mengucapkan ‘good luck’, hari nih takde luck la! Maybe kena cuba lagi minggu depan. &lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcOsJmZiD_I/AAAAAAAAATI/agpWS0Go_ac/s1600-h/6onion72%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="6onion72" alt="6onion72" src="http://lh5.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcOsKo2D3GI/AAAAAAAAATM/bbGNIVFPD6E/6onion72_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;    &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:598a6f17-7303-4e61-a06c-d48f8882b7b3" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=tension" rel="tag"&gt;tension&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=test+JPJ" rel="tag"&gt;test JPJ&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=belajar+memandu" rel="tag"&gt;belajar memandu&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-1963604927096967233?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/1963604927096967233/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/test-jpj.html#comment-form' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1963604927096967233'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/1963604927096967233'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/test-jpj.html' title='Test JPJ'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcOsI6Hsg1I/AAAAAAAAATE/xI7m5XstwJE/s72-c/xp1_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-7931413056142408981</id><published>2011-05-05T01:12:00.001-07:00</published><updated>2011-05-05T01:13:06.463-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Driving'/><title type='text'>Belajar Memandu (2)</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/belajar-memandu-2.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#ff0000"&gt;Apa akan berlaku kalau belajar bawak kereta dengan dua cikgu memandu yang berbeza?&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#9bbb59"&gt;&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;strong&gt;“Tekan clutch, jaga brek!” kata Cikgu Memandu 2. “Tapi Cikgu Memandu 1 kata tak payah tekan clutch. Just brek je!” kata saya.&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Dua hari lepas masa bawak kereta, Cikgu Memandu 1 suruh tekan brek je masa nak berhenti. Dia kata kalau kereta accident dan kita tekan clutch nak brek, boleh menyebabkan kereta terbakar. Kalau nak u-turn, jangan tekan clutch, tekan brek sampai meter 0. Saya buatlah macam dia cakap, tekan brek je, sampai meter 0. Lepas tu enjin mati. Dia marah2 pulak. “Jangan bagi enjin mati!”&lt;/p&gt; &lt;p&gt;“Kau kalau dah masuk gear 2, tekan brek perlahan2, kalau tekan cepat2 enjin mati!” kata dia. Tapi macam mana nak tekan brek perlahan2 sampai meter 0 tanpa menyebabkan enjin mati? Konpius! Cikgu Memandu 2 pulak suruh tekan clutch supaya enjin tak mati. Mana nak ikut ni.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;&lt;strong&gt;“Jauh lagi ni. Padam balik signal tu!” kata Cikgu Memandu 2 masa dekat satu simpang. “Tapi Cikgu Memandu 1 kata dah sampai sini boleh bagi signal!” protes saya.&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tapi macam mana? Takkan dari jauh tak boleh bagi signal? Dah terbiasa dengan cara Cikgu Memandu 1. Dia ajar bagi signal, tukar lane kanan, turun gear 3, sampai tiang lampu no 2 turun gear 2, lepas clutch, tekan brek, U-turn. Cikgu Memandu 2 suruh bagi signal bila dah dekat, turun gear 3, turun gear 2, tekan clutch jaga brek, U-turn. Tak macam gelabah pulak kan nak bagi signal bila dah dekat, lepas tu tukar gear 2 kali. Nak ikut ajaran mana?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;“Apsal kau tak berhenti dekat garisan putih? Dekat sini wajib berhenti!” maki Cikgu Memandu 2. “Sebab takde kereta. Cikgu Memandu 1 kata, kalau takde kereta jangan berhenti!” balas saya sambil buat muka selamba.&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Alamak, konflik lagi. Dah takde kereta, kita jalan jelah. Cikgu Memandu 1 ajar terus je jalan kalau takde kereta dekat depan. Tak payah nak berhenti. Mujur Cikgu Memandu 2 boleh terima.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;font color="#9b00d3"&gt;“Dekat sini pakai gear 1 je boleh. Bukan nak bawak laju pun. Kalau bawak gear 2 takut enjin mati” arah Cikgu Memandu 2. Tapi Cikgu Memandu 1 suruh bawak gear 2 dekat sini – saya protes dalam hati. Tak berani dah nak lawan.&lt;/font&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ikutlah kata Cikgu Memandu 2. Gear 1 pun OK. Slow sikit. Senang nak bawak. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Tengah2 bawak, tiba2 Cikgu Memandu 2 beristighfar. “Astaghfirullah, astaghfirullah!”. Saya dah takut da. Kenapa? Kita nak accident ke ni? Kereta ni nak meletup ke? &lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcJb-LCsd0I/AAAAAAAAASw/NGBgvO0XZTs/s1600-h/02002%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="02002" alt="02002" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcJb_FnEBhI/AAAAAAAAAS0/hKrIAxsYnnI/02002_thumb.gif?imgmax=800" width="53" height="48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Rupanya dia berzikir, semata2 berzikir. Takde apa pun. Saya ingat ada benda buruk yang berlaku. Fuhh! Cikgu ni, dahlah tengah tension drive!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Last sekali: &lt;font color="#4bacc6"&gt;&lt;strong&gt;Ikut kaulah besok macam mana. Cikgu dah ajar banyak kali. Ikut pemahaman kau la. Yang ni ulangan je, bukan sekali cikgu ajar. Berulang kali dah!&lt;/strong&gt; &lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Cikgu ni cakap macam dah give up je. JANGANNN!! Besok nak lulus supaya tak payah dah nak tension kena maki setiap kali belajar memandu! &lt;/p&gt; &lt;p&gt;-Terus tertekan. Besok hari penentuan!- &lt;a href="http://lh5.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcJcAK9WWyI/AAAAAAAAAS4/f0NjvPht8a4/s1600-h/thjfbq001660702027a%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="thjfbq001660702027a" alt="thjfbq001660702027a" src="http://lh5.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcJcBuFQ0eI/AAAAAAAAAS8/OZ2ss_0I810/thjfbq001660702027a_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt; Er, Monkey, mana bole surrender lagi! Kena buat betul2!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;P/S; Kawan2 suma, esok saya buat test JPJ. Doakan saya berjaya ya! Please3! &lt;/p&gt;    &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:0767317B-992E-4b12-91E0-4F059A8CECA8:62710ec5-0419-46ec-8aef-e9fea331efe6" class="wlWriterSmartContent"&gt;LiveJournal Tags: &lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=tension" rel="tag"&gt;tension&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=belajar+memandu" rel="tag"&gt;belajar memandu&lt;/a&gt;,&lt;a href="http://www.livejournal.com/interests.bml?int=test+JPJ" rel="tag"&gt;test JPJ&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1244302504721752372-7931413056142408981?l=bedaduz2.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://bedaduz2.blogspot.com/feeds/7931413056142408981/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/belajar-memandu-2.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7931413056142408981'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1244302504721752372/posts/default/7931413056142408981'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/belajar-memandu-2.html' title='Belajar Memandu (2)'/><author><name>Bedaduz</name><uri>http://www.blogger.com/profile/15007975726430855312</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://4.bp.blogspot.com/_j8AHjDRzIRs/S9m-bjAu1bI/AAAAAAAAAAg/FkmYZr0LpKc/S220/PC210012.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcJb_FnEBhI/AAAAAAAAAS0/hKrIAxsYnnI/s72-c/02002_thumb.gif?imgmax=800' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1244302504721752372.post-3123964752069622803</id><published>2011-05-04T05:37:00.001-07:00</published><updated>2011-05-04T05:37:48.978-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Academic'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Driving'/><title type='text'>Hari-hari Terakhir Seorang Mahasiswa</title><content type='html'>&lt;div class="wlWriterHeaderFooter" style="float:none; margin:0px; padding:4px 0px 4px 0px;"&gt;&lt;iframe src="http://www.facebook.com/widgets/like.php?href=http://bedaduz2.blogspot.com/2011/05/hari-hari-terakhir-seorang-mahasiswa.html" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none; width:450px; height:80px"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="3"&gt;&lt;strong&gt;1 Mei 2011&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hari saya bermula tengahari. Tempah nasi goreng di Suria Corner untuk BBQ. Pergi mencari bahan-bahan membuat koktel di Giant The Mines. Dalam kereta sewaktu meneguk susu kotak coklat Marigold, susu tumpah ke atas baju. Bau macam muntah budak. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lepas Maghrib dah turun, ambil nasi goreng yang dah ditempah. Bayar separuh lagi baki yang belum dibayar waktu tengahari tadi. Start BBQ dengan coursemate. Habis BBQ kemas2 barang.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jumpa dengan Rimau. Bayar balik hutang RM100 dengan dia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="3"&gt;&lt;strong&gt;2 Mei 2011&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Belajar memandu lagi. Hari ni bangun pagi2, tapi cikgu memandu tak datang. Tidur semula. Pukul 12.30 baru sampai. Sampai2 dia makan dulu. Lepas tu bawak dekat litar, OK. Masuk jalanraya kena marah. Nak potong tak bagi signal. Lepas tu cikgu tu kata nak tempeleng. &lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIdlqPxSI/AAAAAAAAASQ/kxhJWAk8NCA/s1600-h/26%281%29%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="26(1)" alt="26(1)" src="http://lh5.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIe-s8z3I/AAAAAAAAASU/tnlH9sOVNVk/26%281%29_thumb.gif?imgmax=800" width="48" height="48"&gt;&lt;/a&gt;Menakutkan betul! Lepas tu enjin mati masa nak uturn, kena marah lagi. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pukul 3.00, buat QTI. Dekat litar OK je, masa dekat jalanraya gelabah, sampai uturn dekat traffic light. Selamba je lampu tengah merah uturn. Cikgu yang duduk sebelah tu diam je. &lt;a href="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIfyIhpfI/AAAAAAAAASY/yUbqE3tgI70/s1600-h/01002%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="01002" alt="01002" src="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIg2iZ5yI/AAAAAAAAASc/UPZnE2Z_GRg/01002_thumb.gif?imgmax=800" width="48" height="48"&gt;&lt;/a&gt; Takpe, selamba je! Lepas tu nak masuk gear 3 termasuk gear 5. Hehehe. Mujur dia tegur je, tak marah. Rasanya dah fail dah tu. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Balik tu kena marah lagi. Sebab tak bagitau dah abis QTI. CIkgu tu tunggu lama dah nak hantar balik kolej. Pastu jawablah ; “Kedit da abes. Lagipun baru abes QTI!” Hohoho. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Balik tu rasa tension. Malam tu keluar jalan2 dekat Bazar Malam Mines.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="3"&gt;&lt;strong&gt;3 Mei 2011&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hari yang normal. Duduk bilik ngadap laptop. Tengok cerita. Petang pulak hujan, masak keledek dekat bilik member. Masyuk woo!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;font color="#9b00d3" size="3"&gt;&lt;strong&gt;4 Mei 2011&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pagi-pagi cikgu memandu dah telefon. Ingat nak apa, rupanya mintak duit RM348. Mula-mula ingat RM34.80, pastu mesej balik. Pastu dia call lagi sekali “RM348 la! Duit JPJ dengan duit lesen!” Diam kejap. Mahal tu beb! Sebelum ni dah bayar berapa da. Takpela, malas nak pikir! Taknak pikir pun, still bengangnya mahal sangat!&lt;a href="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIiDpBheI/AAAAAAAAASg/pI1sTbe8ZjQ/s1600-h/4%281%29%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="4(1)" alt="4(1)" src="http://lh6.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIjtyCGGI/AAAAAAAAASk/nZUuulsJzc8/4%281%29_thumb.gif?imgmax=800" width="80" height="80"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Pergi jumpa supervisor projek, nak tanya pasal hardcover n bagi hadiah. Dia suka hadiah yang kami kasi. Ambil gambar dengan dia. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ambil sijil Finishing School, dapat 4 star. Ces, ingat dapat 5 star. Takpela, 4 star pun cukup dah. Syukur! Janji siap buat Finishing School n boleh grad. &lt;a href="http://lh4.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFIk0v_snI/AAAAAAAAASo/49CQOL3qL5E/s1600-h/02%5B2%5D.gif"&gt;&lt;img style="display: inline" title="02" alt="02" src="http://lh3.ggpht.com/_j8AHjDRzIRs/TcFImIGtgII/AAAAAAAAASs/ibXZQRX4vx8/02_thumb.gif?imgmax=800" width="50" height="50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;     &lt;p&gt;Tengahari pergi makan, balik tidur. Hehe. Teruk betul. Besok kena sedia dimaki lagi. Sebab besok belajar kereta lagi!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;  &lt;div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px
